Att ”LIRA” för säkrare vård – STRAMA-arbete i Östergötland

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Antibiotikaprofylax Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
Advertisements

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Att bota infektioner - även i framtiden
Exempel på praktiskt arbete i lokala STRAMA-grupper
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Tillsammans för världens säkraste vård
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /1 SBU-rapport Antibiotikaprofylax 2010 Martin Sundqvist Med grupp Infektion.
Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp – när, var, hur ?
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Resistent smitta blev start för bättre hygien
Utbrott av Klebsiella pneumoniae ESBL i Uppsala.
Torbjörn Söderström utvecklingsdirektör Akademiska Sjukhuset
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
Nedre UVI inom slutenvården
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
ESBL i systeminfektioner
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Varför minska antalet katetrar och korta katetertiden? Martin Sundqvist Leg läk Avd för klinisk mikrobiologi.
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Nationella Strama och arbete i Strama-grupper Mats Erntell Ansvarig Strama-Slutenvård Smittskyddsläkare och ordförande i Strama Halland.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Smittskyddsinstitutets arbete med vårdhygien och att förebygga vårdrelaterade infektioner.
Hur gör man förbättringsarbetet hållbart ?
Eva Haglind Ledningens roll. Eva Haglind Exempel Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utbrott MRSA – omfattande – ovanlig – uppmärksammad.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Barn och antibiotika i Sverige
PPS 2003 Punktprevalensstudien 2003 PPS Syfte Beskriva bruket av antibiotika på svenska sjukhus förskrivningsmönster förskrivningsorsaker.
Akademiska sjukhuset.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Vad är? Paradoxen Antibiotika- resistens Läkemedels- utveckling.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Terapiriktlinjer.
Produktionsplanering en viktig
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Presentationens avskrift:

Att ”LIRA” för säkrare vård – STRAMA-arbete i Östergötland 08-05-21

Rädda våra viktigaste läkemedel LIRA Landstingets organisation för Infektionskontroll och Rationell Antibiotikaanvändning

LIRAs uppkomst Lokal STRAMA –grupp MRSA-utbrott 2005/2006 Styrgrupp (chefsläkare, chöl inf, hygien, smittskydd m. fl) isåg att problemen med VRI och spridning av resistenta bakterier inte bara var ett MRSA- problem 2006 Fusion av de bägge grupperna LIRA

Organisation Styrgrupp (Stor-LIRA): Chefsläkare, Infektion, Hygienavd. Mikrobiologi, Smittskydd, Läkemedelsenhet LIRA-AU Infektion (1/2-tids infektionsläkare), Hygienavd. Mikrobiologi, Läkemedelsenhet

att identifiera riskfaktorer och problemområden Målsättning för LIRA Landstingets organisation för Infektionskontroll och Rationell Antibiotika­användning att följa och analysera vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och bakteriell resistensutveckling att identifiera riskfaktorer och problemområden att initiera åtgärder för att upptäckta/motverka risker och problem att utvärdera effekten av genomförda insatser

Landstingsövergripande aktiviteter ”100 % följsamhet till hygienrutiner”- observationsstudier på alla kliniker "Multiresistenta bakterier - en enkelbiljett till eländet" – föreläsning av Gunnar Kahlmeter för alla vårdenhets- och klinikchefer. Filmad föreläsning har distribuerats till alla kliniker. PPS – punktprevalensstudie avseende antibiotikaförbrukningen (STRAMAS protokoll) 1 gång varje år i hela Landstinget

Linköping 2006 Linköping 2007 Total ab 35,9% 35,2% VRI 13,9% VRI 11,2%

Klinikinriktat LIRA arbete Vilka kliniker skall inbjudas? Chefsläkare och projektledare inbjuder chöl, informerar och skriver kontrakt. Kontaktpersoner på kliniken utses (1 läkare + minst 1 ssk/klinik) Kontaktpersoner från ”Stor-LIRA” (1 infektionsläkare + 1 hygienssk) utses

Inkluderade kliniker 2006: Geriatriken och Urologen – pilotkliniker 2007 vt: NIVA och Hematologen 2007 ht: IVA och Kärlkirurgen + (THIVA/Avd 6) 2008 ?

LIRA tillsammans LIRA-AU: Kliniken: Inför LIRA-möte Samordning av data Antibiotikaförbrukning: DDD/1000 vårddygn Bakteriologi: Artfördelning och Antibiotikaresistens Inför LIRA-möte Kliniken: Registrerade vårdrelaterade inf. i Synergi (LiÖs VRI-reg) och/eller SoS-kvalitetsregister Samordning av data + diskussion LIRA-möte Förslag på intervention Mellan LIRA-möten Vidtagna åtgärder Utvärdering

Sätta mål Etablera mått Välja ut vilka förändringar som ska göras Testa förändringarna

Urologen 2006-2008 Aktiviteter

Huvudområden Kinolonresistens hos E. coli Hög frekvens av postoperativa infektioner efter radikal prostatektomi

Vilka mikroorganismer växer i odlingar från urologen US? 2006, 2007 VIN US LE Nilsson, A Johansson, LIRA Östergötland

Vilka mikroorganismer växer i urinodlingar från urologen US? 2007 VIN US LE Nilsson, A Johansson, LIRA Östergötland

Ciprofloxacin (I +R)

Åtgärder Epidemiologisk undersökning Uppdatering av profylaxschema PPS på avd 1 (var annan vecka) för att få en bättre bild av antibiotikaanvändningen Utbildningshalvdag för urologläkare

Epidemiologisk undersökning Studerade isolat (ett isolat/patient och år) Blod (060217-070226) Urin (061031-070226) Antal patienter med fynd av E. coli totalt 11 93 resistenta E. coli 3 18 (12 isolat tillgängliga för analys)

Molekylärbiologisk typning: PFGE-resultat och ERIC-PCR Tre isolat bedömdes klonala. Ytterligare ett isolat bedömdes möjligen besläktat med klonen. De fyra isolaten kom alla från US, hade lika antibiogram, men var separerade i tid  talar emot nosokomial spridning.

Epidemiologisk undersökning Frågeställning: Var patienterna koloniserade med en resistent stam redan vid ankomst till urologkliniken, eller hade resistensen selekterats fram under vårdtiden? Kumulativa data på odlingar positiva för E. coli på varje patient togs fram via klin. mikros databas. I de flesta fall hade resistenta isolat odlats fram vid tidigare tillfälle(n).

Slutsats Sannolikt var den höga förekomsten av ciprofloxacin- och trimetoprimresistenta E. coli inte orsakat av klonal spridning, utan av ett inflöde av patienter koloniserade med resistenta stammar, samt i vissa fall selektion av resistenta E. coli på urologkliniken.

Antibiotikaprofylax vid urologisk kirurgi ”Grundprinciper”

I stora drag… Kategorisering av ingrepp i ren, kontaminerad et c. Större fokus på värdering av riskfaktorer hos patienten Bättre definierad timing av profylax Kinoloner alternativ endast när preop U-odling visat känslig organism + prostatabiopsi Trimetoprim/sulfa vid fler ingrepp

När urinodla preoperativt? Alltid vid Positiv nitrit eller Positivt leukocyttest eller KAD eller Tidigare infektion sista halvåret Tänk till och odla ev vid… Lång pre-operativ sjukvård Nyligen genomgången transuretral kirurgi Patienter i kategori 2-5 Många riskfaktorer för övrigt ”preoperativa” odlingen är flera månader gammal

Antibiotikanvändning

Antibiotikaförbrukning avd 1, US Alla antibiotika: 2006: 653 DDD1000 2007: 528 DDD1000

PPS-resultat Terapier v 40, 43, 45, 47, 49, 51 (38 terapier/26 patienter)

Har patienterna som tidigare fått ciprofloxacin på US flyttat till ViN?

Hur ser det ut på mottagningarna ? Totala antalet DDD skrivet på recept. Män Ciprofloxacin Trimetoprim Trim/sulfa

Antibiotika på recept från urologkliniken - US

Antibiotika på recept från urologkliniken - ViN

Kinolon resistens (I+R) E. coli 2003-2007 LE Nilsson, A Johansson, LIRA Östergötland

Vårdrelaterade infektioner

Huvudområden Kinolonresistens hos E. coli Hög frekvens av postoperativa infektioner efter radikal prostatektomi 2005 och 2006

LiÖ - KC - Urologiska kliniken - Avdelning 1 Antal infektioner relaterat till antal op/behandlingar per år Prostatectomi (2005-01-01 till 2007-08-30) 8 3 5

Sårproblem efter radikal prostatektomi 2005-2006 Antal operationer 72 Ej lymfkörtelexploration 44 Lymfkörtelexploration 28 Problempatienter 14 (19%) Rektumperforation 1 Lymfocele utan sårproblem 2 Blödning efter avslutad op 1 Såret sprack upp då staples togs bort 1

Sårinfektion (n=9) Bakterieslag Staph aureus (urin+lymfocele+blod)+klebsiella (urin) Staph aureus (sårsekret) Staph aureus (sårsekret)+ staph lugdunensis (urin) Staph aureus (drän) + KNS (urin) KNS (sårsekret)+ E.coli (sår 10 dagar senare) Betahemolytiska strept (sår) Inga odlingar (sår)

Tack!

Under 2007 har man börjat ge preop profylax (Zinacef) vid radikal prostatektomi med minskande infektionsfrekvens som följd.