E-böcker vid Stockholms universitetsbibliotek Wilhelm Widmark Chef avdelningen för e-resurser

Upplägg Stockholms universitetsbiblioteks organisation Förvärv av e-böcker Användarnas och bibliotekariernas syn på e-böcker Teknikfrågor Förlagen Beståndsutveckling

Biblioteksutveckling Senaste 10-årsperioden har inneburit en oerhört snabb utveckling för e-resurserna Budgetmässig har e-resurser tagit allt större del 83% av förvärvsbudgeten går till e-resurser Vår organisation var byggd för det tryckta mediet Har bibliotekens organisationer hunnit med i utvecklingen?

Arbetet med e-resurser i en organisation för tryckt medier Organiserade i fakultetsavdelningar Från ax till limpa gällande allt Många personer arbetade kort tid med e-resurser Svårt att samordna arbetet över fakultetsavdelningarna År 2005 fick jag i uppdrag att processkartlägga arbetet med e-resurser

Processkartläggning 2017-04-08 Wilhelm Widmark, Stockholms universitetsbibliotek

Hur utvecklas organisationerna Avdelningen för e-resurser startade hösten 2005 Under den snabba utvecklingen får inte biblioteken vara statiska! Viktigt att organisationerna förändras utifrån de nya förutsättningarna Biblioteken kan i framtiden få en viss förändrad roll att mer tillhandahålla information än att arkivera den Möjligt att vi i vissa fall endast licensierar materialet – ej bevarar det Marknadsföra biblioteket som informationsförmedlare

Vad ville vi med förändringen Att få några med expertkunskap att arbeta mer koncentrerat med e-media Med en specialisering får vi en bättre möjlighet att arbeta med utveckling av frågorna Arbeta mer tidseffektivt Visa fakulteterna att vi prioriterar arbetet med e-media Bättre kvalitetssäkring av e-resurserna Att ge ett starkare mandat att driva frågorna kring e-media Starkare förhandlingsposition mot agenter och förlag

Organisation idag Stockholms universitetsbibliotek gjorde en total omorganisation 2007 Vi organiserade oss efter tre huvudprocesser: samlingsuppbyggnad, tillgängliggörande och kundservice Varje huvudprocess motsvarar en avdelning och sedan har vi några mindre stödavdelningar Tillgängliggörande = Avd. för e-resurser

Avdelningen i dag Teamet för e-resurser Teamet för e-publicering Katalogteamet Funktionen för bibliometri Avdelningen har gått från 4 personer till 25 personer E-resursteamet från 4 personer till 8

Förvärv av e-böcker Samarbete mellan samlingsavdelningen och e-resurs avdelningen Förvärv av samlingar Förvärv av enstaka böcker Förvärv av referensböcker Arbetet med plattformar

Förvärvspolicy Viktigt att arbeta med olika förvärvspolicys Olika ämnen mer intresserade av e-böcker Ska den enskilde bibliotekarien avgör om man ska köpa en e-bok eller p-bok Referensböcker Handböcker Bokserier Monografier?

Användarstyrt förvärv Ett sätt för användarstyrt förvärv är att ta in alla Dawsons e-böcker i katalogen Direkt förvärv av användaren Svårt att budgetera Elibs modell till folkbiblioteken E-boksprojekt 2002, idén bakom

E-böcker inom Hum/Sam fak Proppen ur? Fler och fler förlag kommer med sina egna plattformar De stora förlagen integrera sina e-böcker på tidskriftsplattformarna

Bibliotekariernas syn på e-böcker I början kände flera bibliotekarier e-boken som ett hot mot den tryckta boken och till och med mot hela professionen E-boka – slutten pa biblioteket? Vi har haft flera utbildningar för hela personalen för att marknadsföra e-boken Alla bibliotekarier måste känna till e-boken men alla måste inte vara specialister Det viktiga är informationen inte vilket medie den kommer i

Användarnas syn på e-böcker Inom naturvetenskap har vi i princip helt gått över till e-böcker De var tidiga att gå över till användande av e-tidskrifter Vi har så långt som möjligt gått ifrån tryckta tidskrifter inom samhällsvetenskap och humaniora E-böcker börjar efterfrågas inom dessa fakulteter

Attityder vid Stockholms universitet Allt oftare får vi frågan: Finns den inte som e- Vi får även frågan: Varför finns den bara som e- Positivt: åtkomligheten, sökbarhet i texten Negativt: läsbarheten, krångliga system, olika förutsättningar på olika plattformar

Marknadsföring Alla e-böcker måste finnas i katalogen Biblioteket bör uppnå en kritisk massa Riktade insatser till bibliotekarierna Marknadsföring tillsammans med Studentkåren Workshops för lärare att vara medvetna att e-boken finns vid val av kurslitteratur Viktigt att arbeta med e-referensböcker Skapa en ingång, samsöka dem

DRM Största hotet mot e-bokens genomslagskraft Stark rädsla hos förlagen De stora förlagen lägger e-böckerna i sina plattformar utan DRM skydd Fair use En alltför inlåst e-bok gör liten nytta för användaren

Plattformar Pedagogiskt problem att vi har så många plattformar, idealet en plattform Vi får nog arbeta mot att biblioteken står för integreringen med t. ex plattformar som Summon eller Primo Det är svårt för bibliotekarierna att hålla reda på förutsättningarna hur ska det inte vara för studenten forskaren Acceptera inte att betala för e-böcker med alltför dåliga utskrifts- eller nedladdningsmöjligheter

För dialog med förlagen Det är viktigt att ha en dialog med förlagen om såväl tekniska frågor som prismodeller The New Palgrave Dictionary of Economics Online Sage, exemplet referensböcker Elsevier, exemplet referensböcker Springer, samtliga kollektioner Studentlitteratur, exempel där dialog inte fungerat

Vad har vi i dag? E-böcker på SUB Donation av 200 000 kinesiska e-böcker Uppslagsböcker Enkel sökruta från Metalib 2017-04-08 Wilhelm Widmark, Stockholms universitetsbibliotek

Vad funderar vi på framåt? Springer Emerald Duke Palgrave McMillan Elsevier 2017-04-08 Wilhelm Widmark, Stockholms universitetsbibliotek

Frågor? wilhelm.widmark@sub.su.se