Pallens tre ben: Barnets rättigheter Barnkompetens Barnperspektiv

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Skola och arbetsliv i samverkan
Advertisements

Men det här är väl ingenting nytt?
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Välkommen Barnet i rättsprocessen Brottsmål & Vårdnadsmål
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
UPPDRAG: •Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar •Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Inflytande.
Mänskliga rättigheter i Västra Götaland
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Den nationella ungdomspolitiken
Mänskliga rättigheter
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Nationell spridningskonferens Karlstad Barns rätt på rätt sätt – folkrätt i praktiken Var med och stärk barnets rättigheter!
Presentation av Barnombudsmannen Lena Nyberg Köpenhamn 5 maj 2008
Vad innebär ett barnperspektiv
Läroplansträff Välkomna.
Tillgänglighets- uppdraget
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Elevhälsovården Rikskonferens 14 sept 2009
i kommuner, landsting/regioner
Om funktionshindersrörelsens rätt att vara delaktig i beslutsfattandet… …för att skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att delta.
Barnrättsperspektiv på inflytande och delaktighet med underrubrik: Om barn och unga i fysisk planering – en fråga om social hållbarhet Gabriella Olofsson.
Eva 10 år -Jag vet att det kostar, men hur lång tid kan det ta.
”Jag vill vara konstruktiv i debatten”. ”Jag vill inte vara en papegoja och upprepa vad andra sagt i syfte att höra min egen röst…även fast den är trevlig.
Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande Foto: Colourbox.
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Barnperspektiv inom hälso– och sjukvården
Överenskommelse om samordning kring barn
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr i PEDAGOGIK
Barns relationer – en förutsättning för utveckling och lärande
Globalt till lokalt! Arbete för mänskliga rättigheter i Sverige
Regional utvecklingsstrategi – RUS – antogs 2010 Mobilisering och kraftsamling Regionala prioriteringar En riktningsgivare med vision, mål och strategier.
1 Barnkonventionen - en introduktion Fisksätra
Rädda Barnen Kommittén för Mänskliga Rättigheter
BRIS är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Bra initiativ med kalas och en eloge till skåne för detta arrangemang och allt bra som sker i skåne.
Gör barn starkare i kommuner, landsting/regioner Vägledning politiker.
Grundläggande principer och generella implementeringsartiklar  Innehåll  Tolkning  Arbetssätt  Tillämpning.
Centrala begrepp för barnrättsarbetet Barn Barnsyn Barnperspektiv Barnets perspektiv Barnkompetens.
Barnkonventionen och ungdomspolitiken. Kommuner och landsting/regioner är viktiga aktörer.
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar.
Barnkonsekvensanalys Om att systematiskt fatta beslut för barnets bästa.
Mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen Förvaltning/avdelning/grupp/enhet som dragningen är för Datum:
Konventionens innehåll och struktur. Konventionens innehåll Inledning (preamble) 54 artiklar 4 grundprinciper (art 2, 3, 6, 12) 3 implementeringsartiklar.
Barns delaktighet Helene Elvstrand, fil dr i pedagogik, Linköpings universitet.
Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i styrning och ledning är det möjligt?
Barnkonventionen i förskolan
Konventionens juridiska status i Sverige
Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Konventionens innehåll och struktur
Quiz Testet ger dig snabb känsla för hur mycket eller lite du vet om barnets rättigheter. Gör testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren.
Följ upp barnrättsarbetet med hjälp av ett antal implementerings- och tillämpningsnycklar Den här presentationen visar exempel på hur en organisation.
Grundläggande principer och generella implementeringsartiklar
Barnkonventionen.
Centrala begrepp för barnrättsarbetet
Uppsala Public Management Seminar 14 mars
Barnperspektiv, barnrättsperspektiv och barnets perspektiv
Konventionens grundläggande principer och implementeringsartiklar
Att starta ett aktivt barnrättsarbete
Konventionens innehåll och struktur
Konventionens innehåll och struktur
Alla barn har samma rättigheter och lika värde
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
Forskning om implementeringen av barnets rättigheter
Barnombudsmannen Fanny Davidsson.
Mänskliga rättigheter
Quiz Testet ger dig snabb känsla för hur mycket eller lite du vet om barnets rättigheter. Gör testet tillsammans med dina medarbetare. De rätta svaren.
Att starta ett aktivt barnrättsarbete
Presentationens avskrift:

Pallens tre ben: Barnets rättigheter Barnkompetens Barnperspektiv Barnsyn Rätti Kompetens Perspektiv

Barn är i första hand barn? Ensamkommande barn Asylsökande barn Utsatta barn Funktionshindrade barn Sjuka barn Bråkiga barn Svenska barn Barn i Sverige Barn med funktionsnedsättning Barn i förskolan Barn som kommer utan vuxet sällskap

Självständiga barn Barnets rättigheter Barnpsykologi – barndomspsykologi Större barngrupper – färre vuxna Kompetenta barn Resilienta barn Medborgare/invånare - kund Ansvar för sitt eget lärande Diagnosticering Individuella åtgärdsplaner Disciplinering Time – out

Hur pratar vi om barn i Västernorrland? Här tänker jag att vi kan göra bikupor

Vad är barn? Här gör vi bikupor igen

Konventionens innehåll 2012-09-05 Konventionens innehåll Inledning (preamble) 54 artiklar 4 grundprinciper (art 2, 3, 6, 12) 3 genomförandeartiklar (art 4, 42, 44:6) 36 sakartiklar eller tematiska rättigheter 13 artiklar om övervakning och anslutning 6

FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Grundprinciper FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals Artikel 2 Icke diskriminering 7

Implementeringsartiklar Artikel 4 Artikel 42 Artikel 44.6 Genomförande Kunskap Rapporter

Konventionens krav på offentlig verksamhet 2 - Datainsamling och kartläggning 3 - Prövningar av barnets bästa 6 - Helhetssyn och samverkan 12 - Former för barns delaktighet 4 - Aktiva prioriteringar 42 - Information och kunskap

Generell kommentar nummer 5

Artikel 2 Icke-diskriminering Alla barn har rätt till alla rättigheter Inget barn får diskrimineras på någon grund Barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor Utesluter inte positiv särbehandling Har bäring på alla andra artiklar

2 – Kartläggning och datainsamling Synlig i lagstiftning Följa förändringar Flickor Barn med funktionsnedsättning Pojkar?

Datainsamling och kartläggning artikel 2 Fritidsvaneundersökningar Brukarundersökningar Kvalitetsuppföljning Folkhälsoenkäter Luppens resultat Barn med någon form av diagnos Socioekonomisk resursfördelning till skolor Skolresultat flickor – pojkar Placerade barns skolgång Närvaro i skola och förskola Delaktighet i sociala barnavårdsutredningar

Artikel 3.1 Barnets bästa i främsta rummet Alla beslut och alla barn Prövning ska göras Principen ska väga tungt Kan inte övertrumfa en annan rättighet 14

3 – Prövning av barnets bästa Gällande lagstiftning Vad säger konventionen Aktuell forskning Rådande praxis Beprövad erfarenhet Sociala nätverket Vad säger barn och unga 15

Artikel 4 Genomförande Politisk vilja Intressemotsättningar Rättigheter inte välgörenhet

4 – Barn ska prioriteras Resursfördelning – barn ska prioriteras till det yttersta av tillgängliga resurser Kompenserande åtgärder Barnkonsekvensanalyser Internationell samverkan Inkorporering

Utveckla handlingsplaner och policys, artikel 4, 42 Satsa på det som redan finns! Skriv fram barnets mänskliga rättigheter vid revidering av befintliga planer. Hur skrivs rättigheterna fram i budget? Ta fram handlingsplan och policy för arbetet med konventionen. - utbildningsplan med tydliga mål - att möjligheterna för kontinuerlig dialog med barn och unga inom samtliga förvaltningar och nämnder utreds

Övervaka arbetet artikel 4 Följ upp arbetet med rättigheterna. Behöver organisationen ändra riktning? Är alla med?

Samarbete med det civila samhället, artikel 4, 12 Ta reda på vilket samarbete som finns med det civila samhället. Bygg vidare på det för att stärka barnets rättigheter. Vilken roll kan NGO:s ha vid tillämpning av rättigheterna? Villkora bidrag till organisationer – barns och ungas inflytande.

Internationellt samarbete artikel 4, 12 Samarbete ska vara rättighetsbaserat. Finns det samarbete med andra länder centralt eller inom skolan? Fadderverksamhet, brevväxling, filmer med mera.

Oberoende institutioner, artikel 4 Här syftar kommittén på olika typer av institutioner på nationell nivå som ska främja arbetet med rättigheterna utan att vara styrda av stat, kommun eller landsting. Lokala barnombud? Funktion som samordnare för ett rättighetsbaserat arbete?

Fundera på följande: I vilka styrdokument på din arbetsplats finns barnets rättigheter nämnda? Här tänker jag att vi kan göra bikupor, först tänker deltagarna själva och sedan kan de diskutera kort två och två, eller tre och tre.

Artikel 6 Rätt till liv, överlevnad och utveckling En inneboende rätt till liv Vidta åtgärder mot barnadödlighet Öka förväntningarna på livet genom åtgärder mot svält och epidemier Överlevnad och utveckling Optimala förutsättningar idag, barndomen har ett värde i sig Skapa framtidstro

6 - Helhetssyn Abort Dödshjälp (Holland, Belgien) Barnamord Barnäktenskap Dödsstraff Väpnade konflikter Hedersmord Barnoffer (sätesbjudning) Självmord Trafikolyckor Helhetssyn kräver samarbete över organisations- förvaltnings- och verksamhetsgränser

Artikel 12 Barnets rätt att säga sin mening Gäller alla beslut och alla barn Kan ske genom företrädare Absolut rättighet Ålder och mognad Ej självbestämmande Inget tvång 26

12 – Barns delaktighet Lagstiftning Former för barns inflytande/delaktighet Allmän utbildning Lyssna på – väga in Deltagande utan diskriminering Vuxnas ansvar

Dialog med barn Barns rätt till delaktighet och inflytande – Västernorrlandmodellen.

Hur får barn du möter veta att de har rätt till delaktighet? Här gör vi bikupor.

En vuxen ska vara Medveten Tillgänglig Mentalt närvarande Kunnig Modig

Vilket inflytande har barn över sitt möte med dig? Om du inte direkt möter barn men ändå behöver kommunicera med dem – hur kan det gå till, vad behöver du tänka på.

Artikel 42 Kunskap om rättigheterna För att veta mina rättigheter måste jag känna till dem För att kunna arbeta utifrån konventionens krav måste jag förstå vad de innebär

Koordinering av genomförandet artikel 4, 12, 42 Strategiskt Öka kunskapen om barnkonventionen i hela organisationen. Informera, vägled och stötta samtliga nämnder, förvaltningar och funktioner i kommunen/landstinget för att utveckla arbetet inom ramen för barnkonventionen. Utvärdera genomförandeprocessen.

Koordinering av genomförandet artikel 4, 12, 42 Operativt Kunskapsbank på intranätet. Utbildning för nyanställda. Internationella barndagen, konventionens födelsedag. Filmer om rättigheterna. Använd Luppen.

Utbildning, kompetensutveckling, artikel 12, 42 Grundkurs och fördjupningskurser för samtliga anställda. Utbildning om delaktighet, hur man kan bygga upp strukturer för inflytande bland barn och unga. Utbildning om samtal med barn.

Om du skulle skatta kunskapsnivån om barnets rättigheter i din organisation, skulle du beskriva den som hög, på en mellannivå eller låg? Här gör vi en individuell övning och sedan får de prata med varandra för att sätta olikfärgade prickar på en linje med tre mått: hög, mellannivå, låg.

En god jordmån Beslut i fullmäktige Tvärpolitiskt förankrat Tydligt formulerade mål Förankring Samordningsansvar Arbetsgrupp Aktiviteter på olika nivåer Krav på uppföljning till politiken

Konventionen om barnets rättigheter 2 3 6 12 4 42 44.6 Verksamheten Artiklarna 19, 23, 24, 28, 29

Data- insamling Barnets bästa Information Du/din verksamhet Aktiva artikel 2 Barnets bästa artikel 3 Information artikel 42 Du/din verksamhet Aktiva priorite- ringar artikel 4 Inflytande artikel 12 Helhetssyn artikel 6

Barnrättsforum Skåne en regional plattform med syfte att stödja och samordna utveckling av hållbara strategier för att implementera och tillämpa barnkonventionen i Skåne

Vilket är ditt första steg efter den här dagen? Att fundera på Vilket är ditt första steg efter den här dagen?

Bra att använda Grundprinciperna och implementeringsartiklarna Barns, ungas och vår egen kompetens Generell kommentar 5 Concluding Observations – FN-kommitténs synpunkter på Sveriges arbete med konventionen

Gör barn starkare Vägledning www.skl.se/barnetsrattigheter