Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen Barnkonventionen Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen

Barnkonventionen Gäller sedan 1989 Gäller för alla barn i Sverige Rättighetsfokus Barnkonventionen Gäller sedan 1989 Gäller för alla barn i Sverige Gäller för alla barn i hela världen Det tog tio år att komma överens om innehållet i barnkonventionen. Barnkonventionen är den konvention som flest länder har skrivit på och gjort till sina egna lagar. Bara två länder har inte skrivit på den: Somalia (som har haft krig och inte kunnat skriva på den än) USA (de gillar inte att skola och sjukvård ska vara gratis för alla barn, men har de andra delarna i sin lag) Sverige var ett av de första länderna som skrev på 1991.

Barnkonventionen Rätt att bli allt du kan bli Rättighetsfokus Barnkonventionen Rätt att bli allt du kan bli Rätt att ingen är dum mot dig Rättigheter i familjen Rätt att vara den du är Man kan dela in barnkonventionen i fem delar: Rätt att bli allt man kan bli Rättigheter i familjen Rätten till ett bra liv Rätt att vara den man är Rätt att ingen får vara dum mot en. Det finns 54 artiklar i barnkonventionen. Rätt till ett bra liv

Rätt att bli allt du kan bli Rättighetsfokus Rätt att bli allt du kan bli Den första delen vi går igenom är rätten att bli allt man kan bli. När barnkonventionen kom till var det vanligt att barnet tillhörde familjen och att man inte såg barnet som en egen person. Barnkonventionen berättade att det är viktigt att barn får vara barn och få en bra barndom.

Allt du kan bli Din rättighet: Du har rätt att bli allt det du kan bli Artikel 5 & 6 Din rättighet: Du har rätt att bli allt det du kan bli Du har rätt att lära dig nya saker i din egen takt och på ett sätt som du förstår Alla barn har rätt att bli allt de kan bli. Barn växer och mognar hela tiden och vuxna ska inte ställa krav eller ha förväntningar på barnet som barnet inte är moget för. Alla barn har rätt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Alla barn har rätt att få den hjälp man behöver i skolan för att lära sig läsa och räkna och allt annat som man ska lära sig i skolan. 5

Säga vad du tycker Din rättighet: Rättighetsfokus Säga vad du tycker Artikel 12 Din rättighet: Du får säga vad du tycker i frågor som handlar om dig Ditt ansvar: Ta chansen att berätta vad du tycker Låta andra få tycka som de vill Alla barn har rätt att säga sin mening, vad man tycker om något, som handlar om dig. Det kan t.ex. handla om att alla elever i skolan ska få säga vad de tycker om vilka regler som ska gälla i klassen, om man ska göra någon förändring i skolan. Alla skolor ska ha elevråd. Vissa skolor har även matråd. Vissa rättigheter har även ett ansvar. Rätten att få säga vad man tycker följer med ansvar att man berättar vad man tycker och låter andra tycka som de vill. När vill du att vuxna lyssnar på dig?

Information Din rättighet: Artikel 13 & 17 Din rättighet: Söka och sprida information via prat, musik, konst, film, sms, e-post, internet m.m. Ditt ansvar: Informationen får inte användas för att göra någon illa Alla barn har rätt att söka och sprida vidare information. Man får själv välja på vilket sätt. Det kan vara via text, musik, sång. Det kan också vara via sms, e-post, på internet. Det ska finnas bra information för barn och barn ska inte behöva se information och bilder som inte är bra för barn, t.ex. våld och krig. Ansvaret här är att den information vi sprider till andra inte får användas för att göra någon illa. Vi får t.ex. Inte saga elaka saker om någon, mobba ljuga om någon. - Vad ska man tänka på när man säger eller skriver något om andra? 7

Tänka och tro hur du vill Artikel 14 Din rättighet: Tänka hur du vill Välja om du vill tro på någon religion Ditt ansvar: Att låta andra tänka och tro som de vill Inte reta eller mobba någon för deras tankar eller religion Alla barn har rätt att tänka fritt på vad de vill, och ingen vuxen ska tvinga dem att berätta om sina tankar. Alla barn får bestämma om de vill tro på någon religion, byta religion eller inte ha någon religion. I Sverige har alla barn religionsfrihet. Det finns vissa religioner (islam och ultrakristna) som tycker att barnet alltid ska ha samma religion. Vi tror inte så i Sverige. Rätten att få tänka och tro som man vill följer på ett ansvar att andra också får tänka och tro som de vill. Man får inte reta eller mobba någon för hur hon eller han tanker eller för deras religion. - Vilka religioner känner vi till? 8

Barn med funktionsnedsättning Rättighetsfokus Barn med funktionsnedsättning Artikel 23 Din rättighet: Att leva ett så vanligt liv som möjligt Att inte bli retad eller mobbad Ditt ansvar: Att inte mobba eller reta ett barn med funktionsnedsättning Alla delar av barnkonventionen gäller också för barn med funktionsnedsättning. Det kan både fysisk funktionsnedsättning (att man är blind, döv, sitter i rullstol eller annat med kroppen) och psykisk funktionsnedsättning (hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt). Dessutom finns det en artikel som enbart gäller barn med funktionsnedsättning. Alla barn med någon form av funktionsnedsättning har rätt att leva ett så vanligt liv som möjligt. De har rätt att inte bli retade eller mobbade. Alltså har vi alla ansvar för att inte reta eller mobba ett barn med någon form av funktionsnedsättning. - Vad känner vi till om olika former av funktionsnedsättningar?

Rätt till utbildning Din rättighet: Du får gå i skolan Artikel 28 & 42 Din rättighet: Du får gå i skolan Du har rätt att lära dig om barnets rättigheter Skolans regler ska respektera barnets rättigheter Ditt ansvar: Att gå i skolan och lära dig allt du kan Alla barn har rätt att gå i skolan i Sverige. I vissa länder får t.ex. Inte alla flickor eller alla fattiga gå i skolan. Men i Sverige ska alla barn gå i skolan. De ordningsregler man har i skolan ska respektera barnets rättigheter, man får inte slå eller vara dum mot barn. I skolan har du rätt att få lära dig om barnets rättigheter, som du får just nu. Att ha rätt att få gå i skolan innebär att alla barn har ett ansvar att komma till skolan varje dag, (om man inte är sjuk, bortrest eller det är ledigt för helg, lov och studiedagar).  - Vad har vi för regler i vår klass? 10

Att lära dig i skolan Din rättighet: Artikel 29 Din rättighet: Lära dig att alla personer är lika mycket värda och att vi måste ta hand om miljön Ditt ansvar: Att behandla alla personer på ett bra sätt och ta hand om miljön Skolan ska lära alla barn att alla människor är lika mycket värda. Vi ska vara snälla mot varandra och respektera varandra. Vi ska också lära oss att ta hand om miljön Alla barn har också ansvar för att behandla andra personer på ett bra sätt och göra saker som är bra för miljön. Hur är man en bra kompis? Hur kan vi ta hand om miljön? 11

Rätt till vila, lek och fritid Rättighetsfokus Rätt till vila, lek och fritid Artikel 31 Din rättighet: Att få vila, leka och ha fritidsaktiviteter som passar din ålder Ditt ansvar: Låta andra vila, leka och ha fritidsaktiviteter Alla barn har rätt till en bra balans i livet. Man ska få tid att vila sig, små barn sover mycket. Vi ska ha rätt att vila oss under t.ex. fruktpausen. Vi ska ha rätt att få leka utan vuxna, där vi hittar på lekar med kompisar. Alla har rätt att vara med och leka, ingen ska lämnas utanför. Vi får ha fritidsaktiviteter som passar vår ålder. T.ex. fotboll och dans som är på rätt nivå. Vårt ansvar är att inte reta eller mobba något för det andra gör på sin fritid, att respektera att det finns personer som vill ha det lugnt och att låta alla vara med och leka. -Vad tycker du om att göra på din fritid?

Rättigheter i familjen Rättighetsfokus Rättigheter i familjen Vissa av rättigheterna handlar om rättigheter i familjen. Barnkonventionen säger att barn i de allra flesta fall har det bäst hos sina föräldrar.

Rättigheter i familjen Rättighetsfokus Rättigheter i familjen Artikel 5, 7 & 18 Din rättighet: Att veta vem som är dina föräldrar Att dina föräldrar tar hand om dig och uppfostrar dig Föräldrar ska tänka på barnets bästa Alla barn har rätt att få veta vem som är ens föräldrar. En del barn är adopterade eller bor i en fosterfamilj som tar hand om en när ens föräldrar inte kan. Om det är möjligt har man rätt att veta vems ens biologiska föräldrar är, och ha kontakt med dem. Du har rätt att dina föräldrar tar hand om dig och uppfostrar dig. Båda föräldrarna ska uppfostra ett barn tillsammans. Det gäller även om föräldrarna är skilda. Föräldrar ska vara snälla mot sina barn och tänka på vad som är bäst för barnet. (Det är inte bäst för barnet att äta godis varje dag… ) ;) - Har du och din mamma/pappa samma tankar om vad som är bäst för dig?

Rättigheter i familjen Rättighetsfokus Rättigheter i familjen Artikel 9 Din rättighet: Barn har rätt att träffa båda sina föräldrar Om det inte är farligt för barnet Även om de bor i olika länder Vid skilsmässa ska man tänka på barnets bästa Barn har rätt att träffa båda sina föräldrar, även om föräldrarna inte bor tillsammans. Undantaget är om det kan vara farligt eller inte bra för barnet. Kanske har en förälder varit elak och slagit barnet, eller så är föräldern sjuk och inte kan ta hand om sitt barn. En del föräldrar kan även sitta i fängelse. Även om föräldrarna bor i olika länder har barnet rätt att träffa sina föräldrar. Då ska länderna hjälpas åt så att barnets pass fungerar i de båda länderna. Om föräldrarna skiljer sig ska de tänka på barnets bästa när de bestämmer var barnet ska bo eller hur ofta de ska träffa sin mamma och pappa. -

Rätt till en familj Artikel 20, 21 & 25 Om man inte har föräldrar som kan ta hand om en ska man få bo hos någon annan De barn som saknar föräldrar kan bli adopterade Om barnet inte bor hos sina föräldrar måste man vara säker på att barnet har det bra där det bor Alla barn har rätt till en trygg plats att bo hos. Ibland kan barn inte bo hos sina föräldrar, de kanske är döda, måste få sjukvård utanför hemmet eller på andra sätt måste vara borta från familjen. Barnet har då rätt att bo I en annan familj som ska göra sitt bästa för att barnet ska få ett bra liv. Man kan bo hos en fosterfamilj eller bli adopterad. Om man inte bor hos sin familj är det viktigt att kolla så att barnet har det bra i den familj hon eller han bor i. 16

Rätt till ett bra liv Rättighetsfokus Alla barn har rätt till ett så bra liv som möjligt. Om föräldrarna behöver hjälp så ska samhället hjälpa till.

Rätt till ett bra liv Artikel 26 & 27 Föräldrar är ansvariga för att barn har vad de behöver när det gäller mat, kläder, hem m.m. Om föräldrarna inte klarar sin ekonomi själv kan de få hjälp av t.ex. socialtjänsten Föräldrar är ansvariga för sina barn. Det gäller även för att se till att barnet har tillräckligt med mat, rätt kläder för väder och en trygg plats att bo på. Vissa tillfällen i livet kan det vara svårt att få ekonomin att gå ihop. Då ska t.ex. socialtjänsten hjälpa dem vid arbetslöshet, sjukskrivning, föräldraledighet eller förtidspensionering. - Vad är ett bra liv för dig? 18

Rätt till hälsa och sjukvård Rättighetsfokus Rätt till hälsa och sjukvård Artikel 24 Din rättighet: En så bra hälsa som möjligt Få sjukvård om du är sjuk Ditt ansvar: Att sköta om din hälsa på bästa sätt Alla barn har rätt till en så bra hälsa som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. Alla barn har rätt att få sjukvård, tandvård och hjälp att hantera olyckshändelser eller hemska upplevelser. Varje barn är ansvarig för att ta hand om sin egen hälsa på bästa sätt. - Hur kan du ta hand om din hälsa? Vad är viktigt för att du ska må bra? Vad kan vi göra i skolan?

Rätt att vara den du är Rättighetsfokus Alla barn har rätt att vara precis som de är. Ingen ska bli retad eller mobbad för den man är.

Alla får vara den de är Du får vara den du är oavsett: Rättighetsfokus Alla får vara den de är Artikel 2 Du får vara den du är oavsett: Vilken hudfärg du har och hur du ser ut Om du är pojke eller flicka Om du gillar pojkar eller flickor Vilken religion du tror på eller om du inte tror på någon Vilka tankar du har Vilket språk du pratar Vart du kommer ifrån Om du har funktionsnedsättning m.m. Vi ska respektera alla barn, oavsett vilken hudfärg eller utseende man har. Det ska vara jämställt mellan flickor och pojkar. Man får lov att tycka om vem man vill. Man får välja vilken religion man vill ha eller inte ha någon religion Man får tänka vad man vill och prata sitt eget språk. Oavsett vilket land man kommer ifrån så ska man bli bra behandlad. Man är precis lika mycket värd om man har en funktionsnedsättning eller inte. - Är alla människor lika mycket värda?

Ingen ska retas eller mobbas Rättighetsfokus Ingen ska retas eller mobbas Artikel 2 Din rättighet: Ingen får reta eller mobba dig Ditt ansvar: Att inte reta eller mobba någon person Eftersom man får vara den man är, och bli respekterad för det, får ingen bli retad eller mobbad för den man är. Din rättighet är att ingen får reta eller mobba dig. Då har du också ett ansvar att inte reta eller mobba någon annan. - Vad ska vi göra om någon blir retad eller mobbad?

Rättighetsfokus Barn från andra länder Artikel 22 & 30 Barn som har kommit till Sverige har samma rättigheter som alla barn i landet Minoritets- och ursprungsbefolkningsbarn: Rätt till sin eget kultur Rätt till sin egen religion Rätt att använda sitt eget språk Alla barn, oavsett vilket land de kommer från, är lika mycket värda. Barn som kommer från andra länder till Sverige har samma rättigheter som alla barn i Sverige. Om man kommer från en minoritetsgrupp (t.ex. somalier, finnar, thailändare) eller ursprungsbefolkning (t.ex. samer, indianer, eskimåer) har man rätt att göra saker som är vanliga i sin egen kultur (fester, sånger, helgdagar). Man har rätt till sin egen religion och få prata sitt eget språk. - Finns det barn som har släkt i andra länder i vår klass?

Rätt att vara den du är Din rättighet: Du har rätt att vara den du är Rättighetsfokus Rätt att vara den du är Artikel 7 & 8 Din rättighet: Du har rätt att vara den du är Du har rätt till ett eget namn Du har rätt till en nationalitet Alla barn har rätt att vara den hon eller han är. Alla barn har rätt till sitt eget namn. Andra får lära sig uttala namnet. Andra får inte hitta på smeknamn/öknamn till någon, det är bara personen själv som kan berätta om ett smeknamn känns bra. Att kalla någon för ett namn som de inte gillar är det samma som att reta eller mobba någon. - Vilka smeknamn är ok att använda i vår klass?

Rätt att ingen är dum mot dig Rättighetsfokus Rätt att ingen är dum mot dig Alla barn har rätt att känna sig trygga. Om någon är dum mot dem har de rätt att få hjälp.

Få ha saker i fred Din rättighet: Rättighetsfokus Få ha saker i fred Artikel 16 & 13 Din rättighet: Ingen får läsa dina dagböcker, brev, sms eller e-post utan att du gett dem lov Ditt ansvar: Du får inte läsa någon annans dagböcker, brev, sms eller e-post utan hans/hennes lov Du har rätt att ha dina sker i fred. Ingen får läsa dina dagböcker, brev, sms eller e-post utan att du gett dem lov. Du får inte heller läsa någon annans privata saker. - Varför får man inte läsa andra personers privata saker utan att ha fått lov?

Prata och skriva om andra Rättighetsfokus Prata och skriva om andra Artikel 16 & 13 Din rättighet: Ingen får reta eller mobba dig genom prat, brev, sms, e-post eller på internet Ditt ansvar: Inte reta eller mobba någon genom prat, brev, sms, e-post eller på internet Ingen får reta eller mobba dig vare sig när de pratar med eller om dig, i brev, sms, e-post eller på olika sidor på internet. Du får inte heller reta eller mobba någon annan. (För de barn som är ute på internet): Vad ska vi tänka på när vi skriver saker om andra?

Inte gör något dumt mot dig Rättighetsfokus Inte gör något dumt mot dig Artikel 19, 34 & 36 Din rättighet: Ingen får slå dig eller skada dig på något sätt Ingen får ta på dig på ett sätt som du inte gillar Ingen får vara taskig mot dig och försöka få dig att må dåligt Ditt ansvar: Att inte skada någon på något sätt Du har rätt att känna dig trygg. Ingen får slå eller skada dig på något sätt. Ingen får ta på dig på ett sätt som du inte gillar. Ingen får vara taskig mot dig och försöka få dig att må dåligt. Du får inte heller skada någon på något sätt.

Vart kan du vända dig om: någon mobbar eller retar dig? någon skriver något taskigt om dig? någon tar på din kropp på ett sätt du inte vill? någon hotar eller slår dig i hemmet? du mår psykiskt dåligt? du har föräldrar som behöver hjälp? annat?

Någon att vända sig till En vuxen du litar på (förälder, släkting, lärare, skolsköterskan, kuratorn, annan) Barnens rätt i samhället www.bris.se telefon: 116 111 Maskrosbarn: www.maskrosbarn.org Rädda Barnens föräldratelefon: 020-786 786 BEO (Barn- och elevombudsmannen) beo@skolinspektionen.se, 08-586 080 00 Kränkt på internet (www.krankt.se)  Röda Sidorna sökmotor (www.rodasidorna.se) BRIS- barnets rätt i samhället har en jourtelefon och chatt där man kan prata med en vuxen. Man kan vara anonym och telefonsamtalet kostar inget. Maskrosbarn: En organisation av ungdomar för barn och ungdomar som har föräldrar som mår dåligt och inte kan ta hand om sin familj. Man ger tips och råd om hur man kan få hjälp både till sig själv och till sina föräldrar. Rädda Barnens föräldratelefon: Här kan föräldrar prata med en annan förälder om saker de tycker är jobbiga. BEO: hit kan man vända sig om man tycker att skolan inte sköter sitt jobb och det finns mobbning eller elever som far illa på olika sätt. Kränkt på nätet: Här kan man få hjälp om någon har varit taskig mot en på internet. Röda Sidorna: Barnens egen sökmotor för barnets rättigheter.

Frågor? Rätt att bli allt du kan bli Rätt att ingen är dum mot dig Rättighetsfokus Frågor? Rätt att bli allt du kan bli Rätt att ingen är dum mot dig Rättigheter i familjen Rätt att vara den du är Rätt till ett bra liv