Under de senaste decennierna har Sverige förändrats i sina grundvalar.

Slagorden har varit: Mångfald och valfrihet Fri marknad och konkurrens Utveckling och tillväxt Riv gränserna

I realpolitik har det betytt: Avreglering Bolagisering Konkurrensutsättning Privatisering av verksamheter och tillgångar inom kommun, landsting och stat.

I Sverige har Elförsörjning, tele-, post- och tågtrafik avreglerats Statliga verk och kommunala verksamheter blivit aktiebolag Vård-, skola- och omsorgsverksamheter börjat upphandlas enligt marknadsprinciper Bostäder och verksamheter sålts till privata företag

Det är en stor omvälvning, och vi börjar nu kunna utvärdera resultatet Det är en stor omvälvning, och vi börjar nu kunna utvärdera resultatet. Har vi fått utveckling och tillväxt inom det som tidigare hette den offentliga sektorn? Har konkurrensen och marknaden drivit fram lägre priser och högre kvalitét?

Vad tycker du. Hur ser det ut i din kommun Vad tycker du? Hur ser det ut i din kommun? Hur har det här påverkat dig, din familj, dina arbetskamrater, dina vänner?

Eftersatt underhåll och ökade driftstörningar (spårtrafik och energi) SEKO - fackförbundet för service och kommunikation har sammanfattat avregleringarnas effekt för egen del: Försämringar i personaltäthet, arbetsmiljö, anställningstrygghet och inflytande (spårtrafik) Eftersatt underhåll och ökade driftstörningar (spårtrafik och energi) Ökad ägarkoncentration (energi) Tim- och visstidsanställningar har ökat (post) Otrygghet av ständiga förändringar i företagen (tele)

Och hur gick det med priserna ?

Bolagiseringen Det är enklare att sälja ett bolag än ett statligt verk Företagsledningarna har skaffat sig "marknads-mässiga löner”

Konkurrensutsättning - en diskussion Privata skolor, skolpeng men fortsatt kommunalt ansvar. Äldreomsorg utauktionerad till lägstbjudande. Personaltäthet och arbetstakt i förhållande till vinst och arbetsmiljö. Osv...

Beställar/utförar systemet. Den kommunala inköps- och kontrollbyråkratin växer De som vill ha uppdragen måste satsa allt mer på marknadsföring Tror någon att det därmed blir mer resurser över till själva jobbet?

Privatiseringar Är det ansvarsfullt att sälja verksamheter och resurser som är livsviktiga för samhället och alla dess medborgare till privata vinstdrivna företag? Vattenförsörjning Akutsjukvård Vad händer om företagen läggs ner? Blir uppköpta? Tröttnar? Vill ha mer betalt?

Ett avgörande komplement - åtstramningspolitiken Besparingar och nedskärningar inom kommuner, landsting och stat. Sänkta skatter

Vi brukar kalla denna politik för nyliberal. Den är inte unik för Sverige (även om vi i många avseenden befunnit oss i första ledet) Den är globalt helt dominerande. Naturligt nog är det de fattiga länderna som hittills drabbats hårdast - Latinamerika, Afrika och delar av Asien.

Med vad tycker egentligen medborgarna? SEKO lät lät SIFO göra en undersökning bland 1000 slumpvis utvalda personer: Vad tycker du om avregleringen? Mycket bra 3% Ganska bra 30% Ganska dålig 36% Mycket dålig 24% Tveksam, vet ej 7%

Det är uppenbart att Svenskt Näringsliv, ledande politiker och dominerande media har en annan uppfattning om hur ett välfärdssamhälle ska fungera, än de vanliga medborgarna

Beror detta på att ”folk inte förstår sitt eget bästa” Beror detta på att ”folk inte förstår sitt eget bästa”. Eller beror det på att det finns en verklig intressemotsättning?

Det hela handlar om makt Välfärd är till slut en fråga om fördelningen av samhällets resurser Fördelningen styrs av maktförhållandena Kontroll över och ägande av samhällets resurser är basen för denna makt Velferd er et spørsmål om makt – om samfunnsmakt, om økonomisk og politisk makt. Velferdsstaten er et resultat av en forskyvning av maktforholdene i samfunnet. Det var framveksten av fag- og arbeiderbevegelsen og andre folkelige organisasjoner, deres organisering og kamp, som resulterte i at en høyt utvikla velferdsstat vokste fram.

Kriserna skapade välfärdsekonomin Eftersom den fria marknadsekomin under förra seklet och fram till 30-talet skapade regelbundna kriser och sammanbrott byggdes det vi kallar välfärdsekonomin upp vid tiden kring andra världskriget (Keynesianism). Kapitalismen skulle kontrolleras och regleras.

Den klassiska välfärdsekonomin Politisk styrning (Bretton Woods-politiken) Kapitalkontroll och fasta växlingskurser Trygghetssystem och välfärdstjänster Infrastruktur Omfördelande marknadsingrepp (t.ex bostadspolitik) Demokratisering

Den klassiska välfärdsekonomin var framför allt ett resultat av social kamp och en stark arbetarrörelse. Den fick stöd av socialliberala borgerliga grupper och kapitalets rädsla för kommunismen och accepterades av alla ledande nationer

Det högt utvecklade välfärdssamhället baserades på folklig mobilisering, konfrontation med motståndaren och det faktum att en stor del av ekonomin togs bort från marknaden och istället kom att styras av demokratiskt valda politiker.

Att tygla marknadskrafterna Etableringskontroll Handelsprotektionism 10% äger 2/3 av tillgångarna Kapitalkontroll Fasta valutakurser Arbetsrätt Stor offentlig sektor

Kvinnornas välfärdssamhälle Omsorgsarbetet socialiseras Kvinnornas intåg i arbetslivet Lika rättigheter Ekonomisk frigörelse

Välfärdsssamhället representerar ett av de största framstegen i den moderna mänsklighetens historia. Varför angrips det av starka krafter i dagens samhälle?

Den nyliberala vändpunkten 1970-talet: Kris i världsekonomin Slut på de ekonomiska regleringarna Marknadskrafterna på offensiven Fria kapitalrörelser och fri handel Flytande växelkurser Ideologiernas död och historiens slut

Den nyliberala offensiven Etableringskontroll Handelsproteksjonisme 10% äger 2/3 av tillgångarna Kapitalkontroll Fasta valutakurser Arbetsrätten Stor offentlig sektor

Den nyliberala offensiven Etableringskontroll Handelsproteksjonisme 10% äger 2/3 av tillgångarna Kapitalkontroll Arbetsrätten Stor offentlig sektor

Den nyliberala offensiven Etableringskontroll Handelsprotektionism 10% äger 2/3 av tillgångarna Arbetsrätten Stor offentlig sektor

Den nyliberala offensiven Etableringskontroll 10% äger 2/3 av tillgångarna Arbetsrätten Stor offentlig sektor

Den nyliberala offensiven 10% äger 2/3 av tillgångarna Arbetsrätten Stor offentlig sektor

Den nyliberala offensiven 10% äger 2/3 av tillgångarna Arbetsrätten Minskad offentlig sektor

Den nyliberala offensiven 10% äger 2/3 av tillgångarna Angrepp på arbetsrätten Minskad offentlig sektor

Den nyliberala offensiven är global, nationell och lokal Globalt har det handlat om finanskapitalets och de transnationella företagens frihet Nationellt har det handlat om avreglering, sänkta skatter och privatisering Lokalt har det handlat om privatisering och konkurrensutsättning av välfärden.

Finanskapitalets roll Börs och valuta- handel 12000 10000 8000 6000 4000 2000 Handel med varor och tjänster Mrd. kr

De transnationella företagen 51 av värdens 100 största ekonomier är bolag De 200 största svarar för 25% av världens BNP De 20 största bolagen är större än de 80 fattigaste länderna Flyttar produktionen mer är någonsin tidigare Slår sig samman Stöds av WTO, IMF och Världsbanken

Det pågår en omfördelningskamp av makt och resurser offentligt > privat arbete > kapital fattiga > rika

Välfärdsamhället är satt under press Skattekonkurrens Avreglering Välfärds samhället Ideologi De transnationella

Skattekonkurrens inom EU Från 1981 til 1994 sjönk den genomsnittliga effektiva skattesatsen på kapital- och förvärvsintäkter från 50 till 35% Under samma period ökade den genomsnittliga skattesatsen på arbetsinkomster från 35 till 41%

Privatiseringsvågen Mrd $ Källa: OECD

Den offentliga konsumtionens andel av BNP Under perioden 1981-2002 har den Minskat i hela EU med ca 2% i genomsnitt Minskat med ca 4% i Sverige Den offentliga konsumtionen är i första hand tjänsteproduktion; vård, skola, omsorg, polis, rättsväsende, förvaltning

Offentliga och privata tjänster - Sverige Tjänster kan inte rationaliseras på samma sätt som varuproduktion. Därför blir de dyrare, relativt sett. Privata tjänster har ökat mycket mer i pris än offentliga. Den offentliga delen av den totala tjänsteproduktionen har minskat från 39% till 29% mellan 1980 och 2000

Exempel skolan - Sverige Kostnaderna för grund- och gymnasieskolan har minskat från ca 4,8% av BNP 1980 till ca 3,9% 2000. Det handlar om ca 20 miljarder varje år Alternativt 40.000 lärartjänster

Exempel vården Under 80- och 90-talet satsade EU-länderna i stort sett oförändrad andel av BNP på vården Under motsvarande period minskade Sverige sin satsning med 1-1,5%, eller ca 40.000 anställda. I Sverige kostar vården ca 8% av BNP, i privatvårdens förlovade land USA ca 13%

Exempel investeringar Mellan 1993-2003 ökade de kommunala investeringarna från ca 30 till ca 35 miljarder/år De statliga ökade från ca 25 till ca 35. De privata ökade från ca 190 till 320. Hur står det till med underhållet av våra skolor och sjukhus?

Statsbudgeten Nedskärningarna har styrts med ”utgiftstak” och ”balanskrav”. Strävan till budgetöverskott, att ”samla i ladorna” har inneburit att man samtidigt låtit ladans tak och väggar förfalla. För att inte tala om ”insamlingspersonalen”. I stället för att anställa förskollärare, lärare och sjukvårdspersonal för att höja kvalitén på tjänsterna och minska pressen har man valt att betala a-kassa, arbetsmarknadsstöd och sjuklöner.

Vad vi ser är en konsekvent försämring av vår gemensamma välfärd Det bäddar för ovilja att betala skatt: ”vad får vi för pengarna egentligen” Det bäddar för privata initiativ

Sjukvården - nästa stora privatiseringsprojekt Åtstramningar och nedläggningar Ideologisk offensiv Capio m.fl trycker på ”Stopplagen” urholkas

Arbetsgivarnas offensiv Flexibilitet som huvudstrategi Arbetsrätten undergrävs Angrepp på 40-timmarsveckan Arbetsmiljölagen angrips Individuella anställningskontrakt «Out-sourcing», uppslittring Tjänstehandelsdirektivet

Brutalisering av arbetslivet Dramatisk ökning av förtidspensionering Starkt ökande arbetspress Kraftig ökning av yrkesskadorna Ökad yttre styrning av arbetstempot Utbrändhet Mer deltid

Utslagningsmekanismen Hälsa Krav 2 Krav 1

Våldsamma vinstökningar i storföretagen Bra försäljnnig, ökad produktivitet, svag löneutveckling och låga skatter har gett de stora börsnoterade företagen kraftigt ökade vinster. I november 2004 hade de stora börsnoterade svenska företagen 144 miljarder i kassan, pengar som de inte riktigt visste vad de skulle användas till. Dagens Industri onsd 8/12 2004 Däremot räknar de inte med att anställa speciellt många fler människor

Sammanfattning: Avreglering och utförsäljning av offentlig verksamhet har blivit ett misslyckande, sett ur ett medborgarperspektiv Välfärdstjänster förvandlas till handelsvaror Privat rikedom och offentlig fattigdom växer fram sida vid sida Hela välfärdssystemetoch arbetsrätten angrips

Skingra de ideologiska dimridåerna Ta fram fakta och verklighet Utmaningen - utveckla en defensiv som så småningom kan vändas till en offensiv ! Skingra de ideologiska dimridåerna Ta fram fakta och verklighet Formulera gemensamma krav Skapa breda allianser och mobiliseringar Påverka det politiska systemet Utveckla och fördjupa demokratin Det er mange som skylder på den voksende individualismen, dette at hver tenker på seg, som årsak til at velferdsstaten undergraves. Folket har med andre ord selv skylda. Jeg tror dette er helt feil. Faktisk mener jeg det forholder seg motsatt. Individuelle løsninger vokser fram som et resultat av at de kollektive løsningene svikter.

Upprop för rättvisa och gemensam välfärd Initiativtagare: Attac Malmö •SEKO Skåne • Miljöförbundet Jordens Vänner Malmö-Lund • Sv. Transportarbetareförbundet avd. 12 Följande riksorganisationer har ställt sig bakom uppropet: •Attac Sverige • SEKO Facket för service och kommunikation Handelsanställdas Förbund • Svenska Byggnadsarbetareförbundet Miljöförbundet Jordens Vänner • Synskadades Riksförbund Chilenska Riksförbundet • Framtiden i Våra Händer samt en mängd lokala organisationer t.ex: LO-distriktet i Skåne • Sv. Transportarbetareförbundet avd. 18 och 55 SEKO Stockholm • Malmö Lokala Samordning av SAC • Föreningen Ordfront Malmö-Lund Alternativ Stad • SKTF Stockholms stad • Stockholms Hamnarbetarefackförening • Paraplyorganisationen Respekt, Rosengård, Malmö • Globalisering underifrån, Stockholm OvanSiljan lokalavdelning i JAK Medlemsbank • Svensk socialpolitisk förening, Umeå

Upprop för rättvisa och gemensam välfärd - kraven i korthet Omedelbart stopp för ytterligare avregleringar och privatiseringar. Den gemensamma offentliga sektorn ska utvecklas Ökat personal- och brukarinflytande inom den offentliga sektorn Samhället ska ställa sociala krav vid upphandling av varor och tjänster Grundläggande välfärdstjänster som utbildning, vård, omsorg och vatten ska undantas från tjänstehandelsavtalet GATS

Upprop för rättvisa och gemensam välfärd - kraven Vi kräver ett omedelbart stopp för ytterligare avregleringar och privatiseringar. Vi accepterar därmed inte att våra sjukhus eller VA-anläggningar ska kunna överlåtas i privat regi. Vi kräver att den gemensamma offentliga sektorn utvecklas, d v s att vård, skola, omsorg, el- och vattenförsörjning, post, telekom och tågtrafik ingår i en långsiktig samhällsplanering som grundar sig på jämlik och trygg tillgång, hög kvalitet, miljöhänsyn och rimliga arbetsvillkor. Vi välkomnar den nytillsatta statliga utredningen som ska granska avregleringarna. Vi förutsätter att den belyser konsekvenserna vad gäller jämlik och trygg tillgång, hög kvalitet, miljöhänsyn och arbetsvillkor. Privatiserad samhällsservice som misslyckats i dessa avseenden ska återföras i samhällets regi. Vi vill vitalisera den gemensamma välfärden genom ett ökat personal- och brukarinflytande inom den offentliga sektorn och genom exempelvis föräldra- och personalkooperativ som driver verksamhet utan vinstintresse.

Upprop för rättvisa och gemensam välfärd - kraven Vi kräver att Sverige ratificerar ILO-konvention 94 som innebär att kontrakt för offentlig upphandling ska fastställa löner, arbetstid och andra arbetsvillkor i enlighet med gällande kollektivavtal. Samhället ska ställa sociala krav vid upphandling av varor och tjänster. Vi kräver att grundläggande välfärdstjänster som utbildning, vård, omsorg och vatten ska undantas från tjänstehandelsavtalet GATS inom Världshandelsorganisationen WTO. Vi kräver att den svenska regeringen inom EU, WTO, Världsbanken, IMF och FN aktivt verkar för att den nyliberala linjen med privatiseringar och avregleringar överges. Vi vill leva i ett land och i en värld där alla medborgare garanteras grundläggande mänskliga rättigheter och en demokratisk, rättvis och ekologiskt hållbar utveckling.

En motmakt måste skapas mot den nyliberala politiken Genom mobilisering underifrån med fackföreningarna och organisationerna och alla de medborgare som inser att nu måste något göras

Inspiration Norge For velferdsstaten Trondheim2003 -trenden vänder när LO tar täten i en mobilisering mot nyliberal politik LO Oslo, Attac og For velferdsstaten bildar allians mot marknadsliberalismen inför stortingsvalet 2005.

Regeringen säger att den offentliga sektorns andel av BNP kommer att fortsätta att sjunka de kommande åren.

Vi säger att det är helt fel Vi säger att det är helt fel. Vår gemensamma sektors andel ska öka i stället! Vi ska investera i framtiden - i skola, vård och omsorg. Det är det enda förnuftiga, även ekonomiskt.

De nyliberala ideologin och politiken måste förpassas tillbaka till den historiens sophög där den på egna meriter hamnade redan för 70 år sedan!