Utredning och behandling/rehabilitering vid stressorsakad sjukdom Kristina Glise Överläkare Enhetschef behandling Institutet för Stressmedicin Göteborg

Sjukliga förändringar ISM studerar effekter av långvarig stresspåverkan Diagnosen UMS Stressexponering Sjukliga förändringar

Subjektiva hälsoproblem stressreaktion trötthetssyndrom utbrändhet multippel kemisk överkänslighet colon irritabile fibromyalgi kronisk ländryggsvärk omgivningssjukdommar Utmattningssyndrom, Etiologin skiljer sig: stress, infektioner, sensitisering Symtomen kan vara lika, åtminstone till vissa delar

Normal reaktion Sjukliga processer

Utmattningssyndrom förlopp Energi Akut händelse Normal energinivå Det är inte alla patienter som når upp till full funktionsförmåga inte ens efter lång observationstid Rehabilitering Långdragen stress uppvarvning kaos återhämtning nyorientering Ofta sjukskrivning, återhämtning

Vad skapar arbetsoförmåga vid exponering för långdragen stress (kliniska iakttagelser) Patienterna fungerar vanligen väl under lugna förhållanden - vid belastning framträder oförmågan, de har begränsad möjlighet att fungera i en stressande miljö Patienterna har otillräcklig energi som leder till uttröttbarhet redan vid liten belastning eller av små krav, de klarar få eller begränsade arbetsinsatser Patienterna har svårigheter att förstå en komplex situation och att finna ett adekvat handlingssätt Denna exekutiva påverkan är ofta en viktig anledning till att patienten inte längre klarar sina arbetsuppgifter.

Vad omfattar exekutiv störning? Planeringsförmåga Målinriktat handlande Viljemässigt handlande Riktad uppmärksamhet Simultankapacitet

Vad utmärker exekutiv störning? Oförmåga till planering Inaktivitet Kommer aldrig igång med aktiviteter Tappar lätt koncentration Bristande simultankapacitet Väl inlärda aktiviteter kvar

Vetenskapliga studier – kognitiva funktioner Kvinnliga patienter med kronisk utbrändhet hade signifikant nedsatt kognitiv förmåga i form av försämrat icke verbalt minne samt uppmärksamhet kopplat till syn och hörsel, jämfört med friska (Sandström et al 2005) Patienter som varit sjukskrivna under en längre period för stressrelaterad psykisk utmattning hade nedsatt arbetsminne och uppmärksamhet jämfört med friska (Rydmark I. et al, 2006) Patienter med “burnout” har nedsatt episodiskt minne, arbetsminne och uppmärksamhet vissa, men inte alla, prefrontal exekutiva funktioner var signifikant nedsatta (Öhman I. et al, 2007) Sandström 67 pat UMS: spatialt minne (Reys komplex figure) IVA-plus, exekutiv kontroll (hela Wais: ingen skillnad) Rydmark 28 UMS: arbetsminne (Sifferrep) uppmärksamhet ( Respons tid komplex) Öhman 19 ums: verbal seriell inlärning, semantiskt minne ( verbalt flöde F A S) arbetsminne: trailmaking B sekvensiell avsökning. Uppmärksamhet ( Digit symbol)

Vetenskapliga studier – kognitiva funktioner Patienter sjukskrivna för ”utbrändhet” hade nedsatt resultat på test mätande uppmärksamhet jämfört med friska kontroller. (Van der Linden et al - 05) V det Linden 13 pat bara uppm testades med bibehållen uppm över tid, respons inhibition ( SART) Minnet: olika funktioner av minnet som mätts icke verbalt, verbalt i form av episodiskt minne (en berättelse) arbetsminne samt olika aspekter av uppmärksamhet. Vi vet ju inte om detta är ett resultat av hippocampusatrofi eller om bristerna primärt ligger i uppmärksamhet eller arbetsminne som åtminstonde av Klingberg hävdas vara vår flaskhals när det gäller kognitiv kapacitet, eller är det en tillfällig överaktivitet i känslosystemen?

Förslag till utredning/behandling av utmattningssyndrom

Utredning Anamnes Klinisk undersökning Differentialdiagnostik Hb- anemi SR- infektion, reumatisk sjukdom P-glucos- diabetes Ca 2+ - hyperparathyreoidism ASAT alt CDT- alkoholmarkörer homocystein- B 12 brist, kognitiva störningar TSH- hypothyreos För att spåra stresspåverkan HbA1C lipider EKG

Utredning, forts Skattningsskalor Psykiatrikerkonsult vb som stöd och bedömning av allvarlighetsgrad vid diagnoser som depression och/eller ångest: Prime MD alt MADRS eller HAD Psykiatrikerkonsult vb

Behandlingen kan behöva individualiseras med hänsyn till: Kön Ålder Arbete/arbetslös Kulturella skillnader

Back to basics träna leva ett “vanligt” liv struktur, regelbundenhet

Minska belastningen och öka resurserna Fysisk träning Samtalsbehandling kognitiv terapi Arbetslivsinriktad rehabilitering Läkemedel Avspänningsmetoder

Sömnskola med kognitiv inriktning läkemedel

”Graded activity”

Sjukskrivning!?

Arbetsplatsen

Viktiga aspekter Ofta en patient med skam/skuldkänslor Bemötandet på arbetsplatsen mycket viktigt Närmaste chef och arbetskamrat är nyckelpersoner Hjälp att hitta rätt/lagom komplicerade arbetsuppgifter Realistisk förväntan på produktiviteten första tiden

Kamratstöd Socialt stöd på arbetsplatsen vid sjukdom: olika faktorer påverkar stödförloppet: Timing är viktigt! Stödbehovet olika i olika faser av ss insjuknandefasen, bortovaron, anpassningsfasen

När återgå i arbete? Individuell bedömning i relation till arbetets krav Den initiala förbättringen (inom 3 mån) är ofta påtaglig (ångest, depression bl.a.) -resten tar längre tid att läka (jmfr ISM-patienter) Lättare tillstånd, då går det bra att pressa lite - vid allvarligare tillstånd risk för försämring av krav/press -dialog med patienten och arbetsträning under observation

Kan jag som chef identifiera anställda med risk? Signaler: någonting har ändrat sig den anställde är inte som vanligt trött trots ledighet konflikter individen saknar ofta sjukdomsinsikt

Blir patienten frisk? Vanligtvis - ja

Resultat ISM uppföljning 36 månader