Ny patientlag 1 januari 2015 Beskrivning och kommentarer Anders Ahlgren Vårdvalsenheten

Patientlagen i ett sammanhang Proposition 2013/14:106 Patientlagen HSL LOV - Primärvård - Specialistvård Riksavtal utomlänsvård LTV remissregler

Ny patientlag 2015. Sammanfattning: Inledande bestämmelser (1 kap.) Tillgänglighet (2 kap.) Information (3 kap.) Samtycke (4 kap.) Delaktighet (5 kap.) Fast vårdkontakt och individuell planering (6 kap.) Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel (7 kap.) Ny medicinsk bedömning (8 kap.) Val av utförare (9 kap.) Personuppgifter och intyg (10 kap.) Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet (11 kap.) Lagens kapitelindelning. Samlar mycket av lagstiftningen inom dessa områden i en lag. Inga stor förändringar förutom vad gäller val över landstingsgränser och informationsskyldigheten.

Kap 2. Tillgänglighet Bestämmelserna om tillgänglighet i kapitel 2 motsvaras i sak av bestämmelser i HSL<. 1 §: reglerar att hälso- och sjukvården ska vara lättillgänglig. 2 §: framgår att patienten ska, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. 3 - 4 §: finns bestämmelser om Vårdgarantin Regeringen beslutar om tidsgränserna för vårdgaranti (nu gällande förordning 2010:349)

Kap 3. Information 1 § Patienten ska få information om: 1. sitt hälsotillstånd 2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling 3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning 4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård 5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet 6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar 7. eftervård 8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada Vårdgivarens ansvar enligt 2b § HSL medför en skyldighet att organisera verksamheten så att kravet på fullgod information kan upprätthållas. Ett gemensamt ansvar mellan vårdgivaren/verksamhetschefen, hemlandstinget och vårdlandstinget att försäkra sig om att patienten blivit informerad.

Förtydligade krav i Kap 3. Information 2 § Patienten ska även få information om: 1. möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård 2. möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt 3. vårdgarantin 4. möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz Information enligt paragrafen behöver, liksom information enligt 1 §, enbart lämnas när det är aktuellt i det enskilda fallet. Exempelvis är det inte relevant att informera om vårdgarantin om vården kan erbjudas direkt osv.

… forts. Kap 3. Information Vem har ansvar för information till patienten? ” Informationen åligger i först hand således den som har det direkta ansvaret för den vårdsituation som informationen avser “ …och … ” Vårdgivaren ska organisera verksamheten så att personalen kan uppfylla sin informationsskyldighet” SoS har en handbok gällande Informationsskyldigheten som kommer att uppdateras

Kap 4. Samtycke 4 kap. Samtycke (1 - 4 §§) 1 § Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras. 2 § hälso- och sjukvård inte får ges utan patientens skriftliga eller muntliga samtycke. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information enligt 3 kap. Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om patienten avstår från vård/ behandling ska information ges om vad detta kan medföra.

Kap 5. Delaktighet Av 1 § framgår att hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (Överfört från HSL) I 2 § regleras att en patients medverkan i hälso- och sjukvården -- genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder -- ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar. Av 3 § framgår att patientens närstående ska få möjlighet att medverka vid utformningen och genomförandet av vården ……….

Stärkt barnperspektiv Kap 3 Information: Barn har samma rätt till info som vuxna. Men anpassning ska ske till mognad och ålder. Vårdnadshavares rätt till info är kopplad till barnets ålder och mognad = är inte självklar upp till 18 år Kap 4 Samtycke: Barnets inställning ska mätas betydelse i förhållande till mognad och ålder Kap 5 Delaktighet (för ”underåriga”) : Som huvudregel ska samverkan med vårdnads- havare ske och är ofta nödvändig för att nå resultat… men i ”vissa situationer” är samverkan inte lämplig ”för barnets bästa”

Dokumentation i patientjournal Om uppgifterna finns tillgängliga ska en patientjournal alltid innehålla”… (patientens identitet, bakgrunden till vården, diagnos, åtgärder etc = som idag) …men även: “ … uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning”

Kap 6. Fast vårdkontakt och individuell planering 1 § Patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet ska tillgodoses. Olika insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. (idag i HSL) 2 § En fast vårdkontakt ska utses för patienten: 1) om han eller hon begär det, 2) eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet. (idag i HSL. ) Viktigt för äldre! 3 § Patienten ska få möjlighet att välja en fast läkarkontakt inom primärvården. (Idag i 5 § HSL.)

..forts Kap 6 I HSL och Socialtjänstlagen anges förutsättningar för när Samordnad Individuell Plan (SIP) ska upprättas: Planen ska upprättas när: landsting/kommun anser att det behövs för att den enskilde ska få sina behov av hälso- och sjukvård och socialtjänst tillgodosedda om den enskilde samtycker till detta Viktigt: SIP är inte detsamma som Samordnad vårdplanering. SIP har ett längre perspektiv.

Kap 7. Val av behandlingsalternativ… Av 1 § framgår att när det finns flera behandlingsalternativ ……ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar Patienten ska få den valda behandlingen, om det framstår som befogat med hänsyn till den aktuella sjukdomen, skadan och till kostnaderna för behandlingen.

Kap 8 Ny medicinsk bedömning § 1 En patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada ska få möjlighet att inom eller utom eget landsting få en ny medicinsk bedömning. (”Second opinion” är borttaget som begrepp” ) Behandling, efter ny bedömning, ska erbjudas om den: står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet 2 ) kostnaderna för behandlingen av den aktuella sjukdomen eller skadan framstår som befogad.

Valfrihet

Kapitel 9. Val av utförare Endast EN portalparagraf 1 § En patient som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård ska inom eller utom detta landsting få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård. Den centrala paragrafen i patientlagen. Reglerar patientens valmöjligheter.

Kap 9 Val av utförare Välja öppen vård (enl def 5 § första stycket HSL), i andra landsting inkl högspecialiserad öppen vård (enligt def 9 § HSL). Man får ta del av det öppenvårdsutbud som ingår också i ett annat landstings vårderbjudande även om utbudet är ett annat det som finns i patientens hemlandsting. (Nytt i 4 § HSL) Omfattas inte av vårdlandstingets vårdgaranti (nytt § 4 HSL) Kostnaderna för t.ex. resa och uppehälle får patienten själv betala. I övrigt samma villkor som vårdlandstingets egna invånare = man kan inte kan prioritera sina egna invånare framför patienter från andra landsting utan enbart ska ta hänsyn till de medicinska behov som patienterna har. (nytt 4 § HSL ) Öppen vård: Omfattar även möjligheten att välja öppen högspecialiserad vård i andra landsting. Vårdgaranti: Om man väljer att själv söka vård utomläns avsäger man sig också vårdgarantin. Remisskrav: Även vårdlandstingets remissregler gäller (ska behandlas som en inomlänare) De strängaste remisskraven gäller om de finns i både hem- och vårdlandstinget. Listning: Kräver samordning i landet. Listning ger inte företräde till vård, den med störst behov ska gå först (gäller oberoende av om patienten är inom- eller utomlänare). Utomlänspatienten har samma rätt som inomlänspatienten att få ny medicinsk bedömning, välja behandlingsalternativ samt välja fast läkar- och vårdkontakt.

... Forts. Val av utförare Valmöjligheten omfattar: 1) offentligt finansierad öppen vård som bedrivs i landstingets egen regi 2) privata vårdgivare med avtal med landstinget 3) privata utförare som är verksamma enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning eller lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi.

… forts. Val av utförare Rätt att lista sig i andra landsting/regioner. En ”listad” patient ska emellertid inte ges företräde till att få primärvård utan hänsyn ska enbart tas till de medicinska behov som patienten har.

… forts. Val av utförare Remisser Om hemlandstinget ställer krav på remiss för den aktuella vården gäller dock som förutsättning - för att detta landsting ska behöva bekosta vården - att de egna remissreglerna följs.  Om patienten ges vård i strid med hemlandstingets remissregler får det vårdgivande landstinget stå för kostnaderna. Finns remisskrav..  1) …kan patienten söka primärvårdsläkare, i hemlandstinget eller i vårdlandstinget, som sedan har möjlighet att remittera patienten vidare. 2) ….så behöver den inte skickas via vårdlandstinget utan den kan skickas direkt till en vårdgivare (privat med avtal eller egen regi)

Övergångsbestämmelser Bestämmelsen om landstingens skyldighet att erbjuda öppen vård till patienter som kommer från andra landsting gäller inte vård som ges enligt avtal om hälso- och sjukvårdstjänster som ingåtts före ikraftträdandet - så länge avtalet gäller. Efter ikraftträdandet får avtalet inte förlängas utan att bestämmelsen beaktas. Det medicinska behovet ska efter den 1 januari 2015 styra vilken patient som ska få öppen vård först. Om man (efter den 1/1 2015) i en upphandling gör volymbegränsningar (tak) måste man ta höjd även för uppskattad volym utomlänspatienter i den öppna vården.

Att observera i det reviderade Riksavtalet för utomlänsvård, 1 jan 2015 Sluten vård, inkl akutvård, i stort som tidigare NYHET! ”Patientens begäran att få medicinsk service tillgodosedd i andra landsting ska tillgodoses” NYHET! Reseersättning  valfrihetsvård som övergår i akutare tillstånd, som kräver annat färdsätt för hemresan, ersätts som akutvård Hjälpmedel i stort som tidigare. Hjälpmedel som ”fordrar avancerad underhåll och service” ska förskrivas av hemlandstinget = valfrihet gäller inte Nytt riksavtal: Förslag ute på remiss bland huvudmännen/landstingen med svar till SKL senast den 1 juli. Beredning och beslut av SKL:s politik sept/okt. Ikraft 1/1 2015. Patientens remiss ska, inom öppen vård, skickas direkt till privat vårdgivare. Betalning till privat vårdgivare ska gå via vårdlandstinget.

Sammanfattning

Huvudsyftet med ny patientlag Stärka och tydliggöra patientens ställning Främja patientens integritet, själv- bestämmande och delaktighet.

Lagen- del av ett paradigmskifte FRÅN Vårdgivarfokus Kallelser Upptagningsområde TILL Patient/invånarfokus Inbjudan/Dialog Valfrihet Ställer krav på information och nytt förhållningssätt! Långsiktig utveckling som kräver kulturförändring, maktförskjutning och uthållighet. Vi går från att stå inför doktorn med mössan i hand till att tala om patientens fokus och patienten som medskapare. Kallelser om att infinna sig ersätts med inbjudan/dialog och möjlighet att själv boka tid när det passar mig. Geografisk tillhörighet ersätts med möjligheter att välja och välja bort. Vi är inte framme men har kommit en bit på väg. Den nya patientlagen driver på denna utveckling.

Patientlagen innebär en förändrad roll för landstinget som huvudman Skevhet med fortsatt beskattningsrätt och betalningsansvar för länets befolkning men vårdansvar för alla som söker sig till landstinget. Går det att prata om ”vår” befolkning i termer av t.ex. Hallänningen eller Östgöten? Nej inte inom den öppna vården. Vi måste mentalt ta in att det är lika viktigt för oss att, inom den öppna vården, ta hand om och prioritera en utomlänspatient som en inomlänspatient.