Egenintresset som drivkraft i politiken Marcia Grimes, fil dr Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Democracy’s Infrastructure: The role of procedural fairness in fostering consent Demokratins infrastruktur: Kan rättvisa beslutsprocesser alstra samtycke?

Vilka andra drivkrafter finns det? ’Egenintressefrågor’ Trender över tid Vad aktiverar olika drivkrafter? Slutsatser och lärdomar Egenintresse som drivkraft

Människans drivkrafter Det egna bästa –Kortsiktiga, materiella vinster för en själv och ens närmaste –Långsiktiga och av stor betydelse för det egna välmåendet Kollektivets bästa –Ideologi –Solidaritet / empati –Moralitet –Identitet

Inga av drivkrafterna är mera ’naturliga’ än andra Vad aktiverar respektive minskar genomslaget av egenintressetänkande? –Frågans egenskaper –De sociala och politiska omständigheter –Varierar mellan individer Människans drivkrafter (II)

Olika typer av frågor Tydliga vinnare och förlorare –Fastighetsskatt –Tobaksskatt –Rovdjurspolitiken (t ex vargpolitiken) Komplexitet: mångfacetterad eller endimensionell –Stamcellsforskning –Dödshjälp

Egenintresse i svenskt välfärdspolitik Vad förklarar motstånd till en minskad välfärdsstat och offentlig sjukvård? - Egen användning av välfärdsservice - Offentligt anställd - Att man anser sig själv tillhöra arbetarklassen - Bemötandet från tjänstemännen (att de lyssnar) (Staffan Kumlins avhandling från 2002).

Sociala och politiska omständigheter Vad ökar eller minskar hur stor plats egenintresse tar i åsikter och engagemang? ’Priming’ Värderingar Socialt kapital (mellanmänskligt förtroende) Politiskt förtroende

Trender över tid Ingen forskning om huruvida egenintresse spelar större roll i politiskt engagemang i dag än förr Det sociala kapitalet har inte minskat i Sverige (till skillnad från t ex USA) Det politiska förtroendet har minskat mer i Sverige än i många andra länder under efterkrigstiden

Politiskt förtroende och egenintresse Varför är politiskt förtroende relevant? –Tron om att nyttor och bördor fördelas någorlunda jämlika (att man själv inte systematiskt missgynnas) –Tron att resurser inte förskingras –Tron att de politiska institutionerna arbetar för mitt och andras bästa Vad bygger politiskt förtroende på? –Beslutsprocesser på två nivåer När politiker och myndigheter fattar beslut När tjänstemän fattar beslut i enskilda ärenden –Egenintresse och ideologi –Socialisering och tidsandan

Vad utgör ”rättvisa beslutsprocesser”? Direkt medborgerligt inflytande –Medborgarjury –Folkomröstning –Samråd Dialog och transparens (forskningen visar att denna aspekt är viktig) –Information –Tillgänglighet (öppenhet för frågor och kritik) –Lyhördhet (offentliga svar på offentliga frågor)

Sambandet mellan beslutsformer och förtroende (Grimes 2005) Sambandet mellan hur Banverket har arbetat på de olika orterna (Information och Dialog) och allmänhetens förtroende för Banverket (medelvärde av cirka 260 svarande på varje ort, postenkäten genomförd 2002)

Slutsatser och lärdomar Att solidaritet är avhängigt det politiska förtroendet Att politiskt förtroende till stor del bygger på att formerna för beslutsfattande upplevs som rättvisa Att kontroversiella beslut kräver en bred dialog Att medborgarnas oro och kritiska invändningar måste bemötas