Design En process på modet i organisationer Patrik Persson Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Advertisements

Följ med oss på resan in i Det nya arbetslivet
Devis ”Alla människor har lika värde, därför behandlar vi alla olika!”
Staten och det civila samhällets organisationer
Modersmålsenheten 28 oktober 2013
Kopplingen mellan utredning och behandling – vad är det?
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
Slöjd Presentation! Av: Malte Bergman.
Ett samarbete mellan Helsingborgs lasarett och Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Design vetenskaper LTH ” Att bygga kylskåp och bilar …”
© Aduct AB voxpop ”folkets röst” ett webb-baserat beslutstödssystem.
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
Må bra på jobbet.
Dahlstiernska Gymnasiet i Mellerud - den lilla skolan med de stora möjligheterna.
Utvärderingar av föregående programperioder visar:
Daniel Nylén, Institutionen för Informatik
Syftet med en personlig handlingsplan
Konsten att leda sig själv
Organisationskultur, makt och konflikt
…och lite annat smått och gott som kan vara (arbets)livsavgörande…
Next previous Refactoring och lite mönster kodade i Java Innehåll Vad är refactoring? Ett större refactoringexempel Några mönster kodade i Java OOMPA 2000.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Komplex teknik eller komplexa människor? Linda Askenäs och Klas Gäre Ekonomiska informationssystem Linköpings universitet.
IT-kompetens Svenska & Engelska. IT-kompetens Svenska & Engelska.
arbetskooperativ Luleå
Kjerstin Larsson Forskningsledare
Kvalitet i grundutbildningen1
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
Ledning och förståelse
I variationsteorins kölvatten
Teknikcollege Söderslätt Vad är det?. Företagen är Teknikcollege – Teknikcollege är skolan.
Blandstaden - en undersökning av begreppets ursprung, användning och innebörd i svensk stadsplanering Kandidatarbete i landskapsarkitektur Jessica Jansson.
”Om vi bara hade fler svenskar” - Om skolpolitik, etnicitet och segregation bland ungdomar med migrationsbakgrund i svenska storstäder Sociologiska institutionen.
Hur ser världen ut - och vad vill ÅAB vara i den? margita vainio
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Cecilia Lundberg Projektkoordinator HHÅA, MEN tidigare assistent i miljöbiologi.
Vem är du?.
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
EcoCraft. Hur det är tänkt…. Härefter kommer ett antal påståenden. Det är inte åsikter eller något slags ”regelverk” Det handlar inte om rätt eller fel.
INTROSPEKTION introspektion (nylat. introspe´ctio, av lat. introspi´cio 'se in i', 'beskåda', 'betrakta'), iakttagelse av egna upplevelser, t.ex. känslor,
Argumenterande text.
ST inom FK Arbetsplatsfacket
Skriva noveller.
Kärnkompetens Vilken är vår affär? Kompetens: Vetande (digitalt) Kunnande (analogt) Erfarenhet Värderingar Socialt nätverk Kompetens överförs.
Barnens bild av Sigtuna, Sigtunas bild av barnen Avdelning: År:
Portfolion / Dokumentationen bidrar till utveckling
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Att förstå beteenden- grundläggande inlärningsteori
Design & Utvärdering, 5 poäng Designern Torsdagen den 23/3 Informatik A.3.
Att skriva dikter.
SCHOOL OF HUMAN SCIENCES Värdepedagogiskt forskningsfält på HiK Utgår från den del av den pedagogiska praktiken som leder till att barn och unga utvecklar.
Riskanalys koloncancer ---- Patientmedverkan i riskanalys
Tema: Vänskap och relationer Att känna sig trygg och att trivas på förskolan är en grundläggande rättighet. Hur kan man som förälder hjälpa sitt barn.
Design & Utvärdering, 5 poäng Metoder & Tekniker ”Character of Things” Fredag den 24/3 Informatik A.3.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Förändring – hot eller möjlighet?
Positioneringar driver den sociala processen copyright thomas åström 1. Positioneringarna driver den sociala processen framåt. 2. Drivkraften är det som.
Elev loggbok.
L E D A R S K P International Aluminium Casting Sweden AB s produktionssystem Ständiga förbättringar 1 Prioritering Säkerhet/Miljö Kvalitet Leverans Ekonomi.
Delprov 3 Delmoment a Av: Rebecca Hansén VT15. Innehåll  Utmaning 1 – Prototyper i designprocessen - Prototyper i designprocessen - Prototyper i designdialog.
Daniel Nylén, Institutionen för Informatik Design 1.
Välkommen till våra fem rum. Varje dag har vi möjlighet att öppna nya dörrar, både i det privata och i vårt arbetsliv. Om du väljer att öppna en dörr.
Design & Utvärdering, 5 poäng
SVERIGES CHEFSORGANISATION
Lön och verksamhet BILD 2: Introduktion forts.
Teknikcollege Söderslätt
Helhet och allsidighet
Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa
Utveckling och lärande
Lärande (i) organisationer
Presentationens avskrift:

Design En process på modet i organisationer Patrik Persson Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet

Design? Substantivformen Det slutliga resultatet, en ’design’ -Det vi vanligen tänker på vid design, dvs. hur något tar sig uttryck (t.ex. en snygg pryl) ___________________________ Verbformen att föreskriva något, dvs. hur något skall vara eller tillverkas - En viss sorts process. Hur man ’designar’ Detta blir spännande! Hur kan design- processen bidra till kreativa och ny- skapande organisationer? Det funktionella elementet Hela produktlivscykeln, från produktion till användning, underhåll och skrotning. Ofta svårt att skilja ut en tydlig gräns mellan design och konstruktion eftersom gränsen är flytande däremellan. Det ergonomiska elementet Människovänlighet. En produkt skall vara förståelig, lätthanterligt och inte hälsovådlig. Det estetiska elementet Det som särskiljer designverksamhet från andra produktutvecklings- processer. Att visuellt se samspelet mellan en produkts form och andra egenskaper.

Ett sätt att tänka innovativt… Annorlunda logik med rötterna i grekernas uppdelning av teori och praktik: Målfokus, inte stegvis ”logisk” lösning av enskilda problem Breddkunskap - sammanföra Holism – se helheten Varför? - en ständig fråga Intuition ges utrymme Visualisering som kommunikativt instrument En kompetens som manifesteras genom ständig och kontextuell organisering av ett antal tekniker i processer

Min studie Utgångspunkten: Inom vissa företag och organisationer har man lättare att börja använda designprocessen än andra – varför? Hur kan man förstå ”designlogiken” i relation till andra logiker som finns (dominerar) i företag? Vad gör ”designlogiken” med dem som möter den, vad kan den bidra med? Hur: Etnografisk studie utifrån institutionell översättningsteori (hur organisatoriska ”moden” översätts in i organisationer)

Kreativitet för alla? Resultat: Ofta blandade känslor hos många inför att jobba med och i design- processen! ”Så kan man ju inte göra, eller…? Fast resultatet blev ju bra…” Varför: -Tidigare utbildning har präglat många. Att jobba med design- processen känns fel eller förbjudet…. Vad behövs? Social acceptans Osäkerhetsacceptans hos individer Men, man behöver kanske också fundera kring…..

Att ”lära” sig design? Reproduktivt lärande: ”Utförandets logik” Att bemästra vissa saker -Begränsande rutin, mindre kritisk reflektion Men! + Frigöra energi, stabiltitet och trygghet Utvecklingsinriktat lärande ”Utvecklingens logik” Att lära sig omtolka för att gå vidare + Kritiskt reflektion, bryta begränsningar, mångfald Men! - Alltid förändring, mindre stabilitet, stress