ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Upplägg Vad är folkhälsa? Definition och övergripande rekommendationer för hur man bör arbeta Vad ska vi göra inom folkhälsa? Mål och styrdokument Vad.
Advertisements

Folkhälsoarbete i Munkedal
Siffror om jämställdhet
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Nu sätter vi fokus på dem som utsätts för våld i nära relation Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten.
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Hälsosamma Sverige. Arbetsgruppen •Filippa Reinfeldt, Ordförande •Saila Quicklund •Inger René •Carl-Johan Sonesson •Jenny Petersson •Rasmus Törnblom •Johan.
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Elevhälsans medicinska insats
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Välfärdsbokslut år 2009 ur ett barn-och ungdomsperspektiv
Länsresultat.
Samhällsråd T. Innehåll Vi ansluter till den nationella ANDT-strategin De 7 länsmålen bygger på länets folkhälsoplan, regionalt program för social välfärd.
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Ungdomsmottagningarnas roll Barbro NilssonBILD 1 Ungdomsmottagningsverksamheten övergripande mål och innehåll Att främja fysisk och psykisk hälsa,
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Hälsa på samhällsnivå Hur vill du jobba med kapitel 7.
Förebyggande rådet i Enköpings kommun
Hur gör vi tandvården (mer) hälsoinriktad?
Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
Ungdomsmottagningarna Blekinge. Ungdomar år En mottagning i varje kommun kontakter 2010.
Kunskaper Mål: Öka eleverna läs- och skrivförmåga Elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås upplever att de får ledning och stimulans att.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Sjukgymnastik för äldre personer
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
Kontaktytor mellan energieffektivisering och Folkhälsa
Landstingsfullmäktiges beredningar
Bilder för lokal utbildning
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
Träff med Örebro läns fritidsgårdar 18 maj 2010 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Spridning och användande Liv & hälsa ung Enkätundersökning rektorer och gymnasiechefer 2010 Svarsfrekvens 71%.
Folkhälsoteamet, norra Örebro län Barns och ung- domars livs- villkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Samverkan/dialog Bokslut Samhällsplanering.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
Miljö och Byggförvaltningen - utifrån folkhälsomålen
Den sårbara familjen Relationen till föräldrar är viktigast varför det gäller att reducera risk- och öka friskfaktorerna I barnens liv Ordförande:
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Träff med fritidsgårdar Örebro län 24 nov 2009 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) - Lindesberg 2011/1012 Jonas Karlsson, Projektledare.
Demokratitorg Ett möte mellan unga och politiker.
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
Elevhälsan i skolan Spela roll ABF-huset Giselle Hedberg 1:a skolsköterska Stockholm stad.
Folkhälsopolitiskt program för Östergötland Beslutat av landstinget och kommunerna i Östergötland.
Använder vi oss av Fysisk aktivitet på Recept? Carin Molin, sjukgymnast, PatientForum UMAS Ulrika Björck, sjukgymnast, Endokrinologiska kliniken UMAS.
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett av de nya nationella målen för folkhälsan
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
Elevhälsan – en kartläggning av aktiviteter
SKL 1 september 2018 Arbetsmaterial
Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om ökad tillgänglighet inom barnhälsovård.
Elevhälsa Vilka behov ser vi? Hur kan vi förebygga? Marie Aspfors
Övervikt och fetma bland 4-åringar i Sverige
Presentationens avskrift:

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen i vuxenlivet och hälsan. Att föräldrar har arbete är en viktig skyddsfaktor för främst pojkar enligt Liv & hälsa ung.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 5: Sunda och säkra miljöer och produkter Trender och förändringar  Råkat ut för skada eller olycka: Olycksfallsfrekvensen är högre för skolår 7, för att sedan minska i fallande skala för skolår 9 och år två på gymnasiet. Andelen elever i årskurs nio som fått söka vård eller tandvård för att de råkat ut för en skada eller olycka skiljer sig markant mellan länets kommuner.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Förslag till åtgärder  Satsa på ett strukturerat skadeförebyggande arbete där skaderegistrering och förebyggande åtgärder sammanfaller

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Trender och förändringar  Andel elever per heltids skolläkare och skolsköterska: Antalet elever per skolsköterska och skolläkare varierar i länet  Barnhälsoindex förskolebarn: Snittvärdet för hälsoindex för förskolebarn är oförändrat sedan sammanställningen men stora skillnader finns mellan olika områden

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Förslag till åtgärder  Fortsätt satsa på skolhälsovårdens hälsosamtal  Utarbeta rutiner i länet för att årligen följa indikatorn elevhälsa (personal/elev)

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Förslag till åtgärder  Samordna insatserna för att främja barns hälsa och minska barnfattigdom

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 7: Gott skydd mot smittspridning Trender och förändringar  Saknas indikator: Att förebygga smittspridning genom bra hygienrutiner och vaccinationer är viktiga för folkhälsan

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Förslag till åtgärder  Ta fram nya indikatorer som mäter skydd mot smittspridning bland barn och unga t.ex. täckningsgraden av de vaccinationsprogram som erbjuds alla barn och ungdomar

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Trender och förändringar  Föräldrastöd i grupp: Stora skillnader mellan länets barnavårdscentraler år 2007 med ett snitt på 42 procent och en variation mellan 5-80 procent mellan länets barnavårdscentraler  Andelen hembesök per inskrivit barn: Andelen hembesök under barnets första veckor har ökat på alla länets barnavårdscentraler under de tre senaste åren  Andelen aborter per 1000 kvinnor år: I länet har antalet tonårsaborter i stort varit samma de senaste åren  Andelen rapporterade fall av klamydia per inv.: Under de senaste åren har klamydiaincidensen ökat markant

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Förslag till åtgärder  Utvecklingsområde utöver att involvera fler familjer och nysvenska familjer är att öka antalet pappor i föräldragrupper

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Förslag till åtgärder  Utveckla ungdomsmottagningarna som utgör en lågtröskelverksamhet som når många ungdomar framgångsrikt

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 9 Ökad fysisk aktivitet Trender och förändringar  Unga som anger att de är fysiskt aktiva på måttlig nivå minst 30 minuter per dag: Andelen aktiva flickor har sjunkit mellan åren 2007 och 2009 medan andelen aktiva pojkar är oförändrad. Gruppen inaktiva elever har ökat sedan 2005

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Förslag till åtgärder  Utveckla föräldrastöd vid familjecentraler för att främja lek och rörelse tidigt i livet  Följ upp läroplanens skrivning om att skolan skall erbjuda alla elever minst 30 minuters fysisk aktivitet under skoldagen. Fortsätt samverka mellan skolan och idrottsrörelsen (idrottslyftet)  Skapa näridrottsplatser och andra miljöer för att främja spontanidrott, lek och friluftsliv  Utvärdera arbetet med fysisk aktivitet på recept på två gymnasieskolor i Örebro för att sedan implementera metoden på övriga gymnasieskolor och eventuellt högstadieskolor i länet