’Ett Diskursivt Svärd Mot Ordet För Saken’ - Max sticker i Baken! - Som ’räddar’ vår Värld?

Med den Sorgliga skepnaden som inledande bakgrund konstateras att SAKEN gäller oss alla på alla sätt och alla områden. Och är samtidigt så angelägen och allvarlig att det anses svagsint att ens försöka ’dra ett svärd’.

ATT HOPPAS åstadkomma ens ett stick i Baken är mot den bakgrunden befängt. Men kanske påträffas på vägen en Brädlapp med Orden inskurna, som kollektivt kan inbankas i våra väldokumenterat tröga skallar.

INGRESSEN är att det, mellan våra höga ideal och den verklighet vi skapar, händer något radikalt. Som i fabeln om den lille mannen som skulle få en ny kostym men bara fick en ’tummetott’. (Återkommande bakgrundsmotvikt)

GAPET mellan Ord och Sak är ÖverProblemet. En farsot som smittat på alla nivåer. Individuellt, Lokalt, Regionalt, Nationellt och Globalt. UnderProblemen är Otaliga.

Är det MENINGSLÖST att söka nya vägar? Eller ligger de öppna? - men är för smala och obekväma? Frågorna är många och svaren få. Om några.

- Ja, ja, ja säger Praktikern inom oss, orkar inte bry mig. Bara att gilla läget!

Men att tycka, säga och predika A och efterleva B är vårt dyraste ’nöje’, alla kategorier. Grunden till alla motsättningar och konflikter. Orsaken till allt våld och elände i världen. Eftersom ALLT i grund och botten bygger på det här: Tryck

Att världen ser ut som den gör har vi alla bidragit till. Några mer, andra mindre. Men ingen med förstånd och insikt kan glädjas åt resultatet. Och alla vet, innerst inne, att inte ens alla ägodelar, positioner och upplevelser ytterst ute ger lycka, lugn och sinnesfrid, så länge andra lever i krig, armod och misär.

Vi andas samma luft och trampar samma jord. Ökade sociala och ekonomiska klyftor skapar därför - som exempel - ökade motsättningar och fler och större konflikter som kräver högre staket, fler vakter och mer våld.

Och låter vi uppgivenhet och otyglad egoism även vara våra fortsatta rättesnören, går vi ett öde tillmötes som (mycket)få kommer att gilla.

Enfaldigt! BANALT!

- Tackar, tackar! Om du backar några rutor ser du kanske att det inte är det som sägs eller skrivs som är Problemet. Ordet är inte Saken, är inte Verkligheten. Verkligheten är Saken. Är Problemet. Och attityder a la förra rutans ’bedömningar’ motverkar förändring och konserverar Verkligheten - och Problemet.

Stolligt!Överdrivet!

- Tack igen! Så länge du på något sätt bidrar till att bevara dagens verklighet, är du MEDSKYLDIG! Huruvida det är stolligt och överdrivet avgör du själv och får du dra konsekvenserna av i din vardag; den dåliga nattsömnen, grälen där hemma, armbågarna på jobbet, gatuvåldet, miljöförstöringen, de vansinniga krigen...

Faktum är att vi gillar att förlöjliga. Exempelvis strutsen med huvudet i sanden. Eller dåren som upprepat slår skallen i väggen - ”eftersom det är så skönt när man slutar”. Det skrattar vi åt. Rått och gott. Medan vi själva står med ändan bar. Så vad skrattar vi åt? Egentligen?

Inte ens våra samlade Kunskaper; mandatet för vårt Herravälde, förklarar denna gåta.

I verkligheten är vi inte lika dumma som Strutsen och/eller Dåren. Vi är dummare.

Strutsen gör som vi, stoppar huvudet i sanden när det blir ’för mycket’ men fördärvar inte medvetet - som vi - sin Livsmiljö.

Dåren söker som vi njutning i upphörd smärta men skadar inte andra - som vi - under den ’processen’.

Klassisk logik ger alltså vid handen att vi ”kloka” har en del att lära. Av Dåren, Strutsen och allt Annat vi inte begriper.

Låt oss därför öka bakgrundsandelen ’gryning’ och med nya friska ögon titta på närmare på ’upplägget’...

Tryck