Korta fakta om Skellefteå!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Advertisements

PROGNOS hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län
Det kommunala uppföljnings- och informationsansvaret
Mottagna och överenskommelser i Västernorrland
Varför finansiell samordning?
1 Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010 Är gräset grönare hos grann- kommunen?
Garantiprogrammen med särskild fokus på fas 3
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Träning ger färdighet!.
F INSAM I V ÄSTRA G ÖTALAND Resultat från SUS januari-december 2013.
120127/BBj Finsam-samverkan i Västra Götaland 2011.
(Underlaget till dessa bilder är hämtade från OH- bilder från regeringskansliet, socialdepartementet) Finansiell samordning inom rehabiliterings-området.
Mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn – en resurs i Västernorrland
Skåne län PROGNOS hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikter.
Arbetsmarknadsrapport 2013
Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län
SAM Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom KBT Samordnare vid Arbetsmarknadsenheten.
Nätverkskonferens för samordningsförbunden, Karlstad 17 april 2012 Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans gemensamma uppdrag att stödja den enskildes.
Statistikbilder för november Inskrivna öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd i november 2011 som andel (%) av den registerbaserade.
Att få rätt saker att hända
Arbetsförmedlingen September 2014 Arbetsmarknadsläget och prognosen
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Att skapa vägar in – arbete, utbildning och unga i utanförskap Leif Klingensjö Sveriges Kommuner.
Framtidsspåret.se ett steg framåt……...
Fyra rehabiliteringsaktörer Landsting/Region Försäkringskassan Kommuner Arbetsförmedlingen Vem ger rätt hjälp i rätt tid?
Försäkringskassans roll i samverkan
PROGNOS hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Europeiska socialfonden
Mångfaldsinformation
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
TILLVÄXTFAKTA 2014 ULRICEHAMN. Beskrivning Tillväxtfakta ger en översiktlig deskriptiv kommunbeskrivning i ett tillväxtperspektiv. Tillväxtfakta belyser.
Försäkringskassans regleringsbrev för 2013
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
SUS 2014 SUS-genomgång Västerås SUS 2014 SUS ”Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet”
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Lokal Arbetsförmedling
Det regionala planeringen och växande arbetsmarknadsregioner
Arbetsmarknadspolitiska insatser
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Vad händer på arbetsmarknaden? Håkan Gustavsson Analysavdelningen
Utvecklingen på arbetsmarknaden Håkan Gustavsson Analysavdelningen
Samordningsförbundet
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Kalmar län Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Prognos för arbetsmarknaden
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden 2015
Karlstad Kurprojektet – En möjlighet till samverkan! Ett led i regeringens psykiatrisatsning.
Utveckla samverkan och kunskap om psykisk ohälsa
Förstudie 2014 ”Socialfonden och kompetensförsörjning i region Örebro” – spår 1.
Regionala samrådet Direktivet Utbildnings- och insatskedjan
PROGNOS hösten 2014 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Jämtlands län 2015 Maria Salomonsson Analysavdelningen
Presskonferens 11 juni 2013 Arbetsmarknadsutsikterna Våren 2013 Tord Strannefors.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Varför Samverkan? Många med offentlig försörjning Problemen kräver helhetslösningar myndigheten äger del- lösningar Nya behov – integration.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Finansiell samordning
PROGNOS hösten 2015 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Sverige tillsammans - seminarium arbetsmarknad Gävle Johan Tegnhed MO Södra Norrland.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Operativ personal från:
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015
Bild av esf-projektets tänkta process och målgrupp
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Samordningsförbundet Göteborg Hisingen/ DELTA
Presentationens avskrift:

SAMORDNINGSFÖRBUNDET SKELLEFTEÅ Rätt stöd till arbete genom utvecklad samverkan!

Korta fakta om Skellefteå! Skellefteå i ett nötskal! Kommunen är vidsträckt, nästan lika stor som Skåne. Storslagen natur omger utpräglad stadsmiljö. Här finns fem gymnasieskolor och två universitetsfilialer. Största arbetsgivarna är Skellefteå kommun med över 7 700 anställda och Västerbottens läns landsting med 1 600 anställda. Exempel på kända företag är Boliden AB, Skellefteå Kraft AB, Bergteamet AB, Alimak Hek AB och Martinsson Group AB. I föreningslivet syns namn som Skellefteå AIK och Sunnanå. Sysselsättningsgrad: 78 % Andel utrikes födda: 6 % Andel arbetssökande dec. 2013: 16–64 år: 9,2 %, (Riket 8,6 %) 18–24 år: 21,2 % (Riket 17,2 %)

Disposition Hur ser behovet ut – AF:s prognos 2014-2015 Finansiell samordning Struktur för samarbete – samverkan – samordning = Integrerad samverkan Vad krävs för framgångsrik samverkan Två frågor

Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden 2014–2015 Positivare omvärldsbild Förstärkt ekonomisk aktivitet i Sverige Ökad sysselsättning Bristen på arbetskraft ökar – störst problem i vissa branscher och vissa regioner Lägre arbetslöshet – för personer med utbildning och god kompetens VÄXANDE INSLAG AV ARBETSLÖSA SOM HAR SVÅRLÖSTA ARBETSMARKNADSPROBLEM!

Fem grupper med stora svårigheter att snabbt finna ett arbete Arbetslösa med endast förgymnasial utbildning Arbetslösa ungdomar med bristfällig utbildning Arbetslösa utomeuropeiskt födda Arbetslösa med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer 55–64 år

Antal arbetslösa personer 16-64 år med funktionsnedsättning i Skellefteå Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd

Åtgärder – exempel Kompetensuppbyggnad av de strukturellt arbetslösa Fler jobb där kompetensnivån är lägre Utvecklat samarbete vid insatser för personer med komplex problematik Bättre matchning

Vad är Finsam? Den 1 januari 2004 trädde lagen (2003:10) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) i kraft Begreppet Finsam står för finansiell samordning mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling, kommun och landsting/region Finsam bedrivs av samordningsförbund Insatserna inom Finsam ska stödja samverkan mellan myndigheterna samt finansiera insatser som syftar till att personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete

FINSAM: Finansiell och politisk samordning Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Samordningsförbund Landsting Kommun

Försäkringskassans återrapportering till regeringen om Finsam 2013 83 samordningsförbund – 225 kommuner medlemmar 66 % av insatserna (88 % av kostnaderna) avser rehabilitering av individer Övriga insatser av strukturell karaktär för att förbättra samverkan mellan myndigheterna 36 900 deltagare registrerade 2013 8 600 personer avslutade en insats 2013 31 % av dessa gick till arbete eller studier (38 % för unga, vuxna under 30 år)

Framgångsfaktorer! Kunskap om varandra Förståelse för varandra Kontinuitet – långsiktighet Fungerande strukturer – gemensamma resurser Utgå från individens behov – gemensamt ansvar Nära till beslut – snabbare beslut Tillgänglighet – flexibilitet Arbetsgivaren viktig Samlokalisering

Begreppsförvirring Samarbete Samverkan Samordning Integrering = att föra samman

Fördelar resurser utifrån behov Integrerad samverkan! Fördelar resurser utifrån behov Samverkan Samordning Samarbete Gemensam Planering Gemensam kartläggning Behovs- analyser Tid Åtgärds- analyser Beslutsforum Bemötande Resultat- analyser Teamarbete Olika kompetenser Individer med sammansatt problematik

ARBETSMARKNADSTORGET LOKAL SAMVERKANSSTRUKTUR I SKELLEFTEÅ-NORSJÖ ARBETSMARKNADSTORGET SAMORDNAD REHABILITERING FÖR UNGA VUXNA 16–29 ÅR MED BEHOV AV STÖD FRÅN TVÅ ELLER FLERA MYNDIGHETER. MYNDIGHETSGEMENSAM LEDNING/STYRNING.   SAMORDNINGS-FÖRBUNDET SKELLEFTEÅ Stödja samverkan Finansiera Samordnad rehabilitering Gemensam kompetens-utveckling Förebyggande insatser Kartläggning Utvärdering, m.m.   PROJEKTLEDAR-GRUPP Erfarenhetsutbyte Lärande   Samordnad styrgrupp Helhetssyn Bättre analys Strategisk påverkan   LOKAL SAMVERKANSGRUPP Förebyggande och rehabiliterande insatser inom områdena Arbete – Hälsa – Försörjning AF FK KOMMUN LANDSTING SAMORDNINGSFÖRBUND EXTERNA PROJEKTÄGARE

Att uppnå framgång i samverkansarbetet Ingvar Nilsson bild ”tre nivåer av framgång”

Tredje nivån av framgång = systemeffekter! Arbetsförmedlingen Försäkringskassan INDIVID Landsting Kommun

Tre strategiska vägval! Mer av samarbete/samverkan/samordning utan att uppdraget och ansvaret förändras En förändring av uppdrag och ekonomiska ansvarsförhållanden mellan myndigheterna Sammanslagning av myndigheter

En ny struktur! Den enskildes behov och förutsättningar utgångspunkten Ett gemensamt synsätt Mer av ett gemensamt ansvar Mer av rehabilitering Öppna jämförelser Personalens betydelse Arbete är välfärdskapande i sig

Vad krävs för framgångsrik samordning? Samverkanskultur och helhetstänkande Gemensam behovs- och resultat- analys = incitament för samverkan Nya arbetssätt och metoder Framgångsrik samordning Struktur för samarbete, samverkan och sam- ordning Efter Tom Ling, Senior Research Fellow, National Audit Office, U.K. (2002)

Frågor! 1. Vilka systemförändringar i myndigheternas organisation och arbetssätt är viktigast att genomföra för att ge rätt stöd till arbete? 2. Hur kan funktionshindersrörelsen bli mer delaktig i den lokala samverkansstrukturen?

Kontaktuppgifter stellan.berglund@skelleftea.se www.samordningsforbund.se/skelleftea Mobil: 070-589 06 53 Telefon: 0910-73 46 24 Växel: 0910-73 50 00