1 Kritiska synsätt på e-dokument EPUB5, 18/11-02

2 Kritiska?  Värderande (+ och -) –Källkritiskt (för användning och förmedling) –Exemplifierande (för egen produktion)  Analyserande –Tryckta och elektroniska dokument  Tyngdpunkt på struktur, navigation, layout

3 Boken  Vad har 500 års bokproduktion skapat för konventioner? –Metauppgifter (främst på omslag och titelsida) –Innehållsförteckning –Index –Ev. källförteckning vägar in i texten –Paginering

4 E-dokumentet  Saknar ännu många av den tryckta textens konventioner  Saknar även den tryckta textens ”fysiska” egenskaper –Antal bytes –Eventuellt antal filer  Vissa traditionella värderingskriterier användbara / överförbara  Men nya behövs också: hur erbjuda information om det elektroniska verket?

5 Konventioner/lekfullhet  Är de ”konventioner” som utvecklats de tydligaste / de som mest effektivt och insiktsfullt utnyttjar mediets möjligheter?

6 Fem traditionella värderingskriterier I. Korrekthet II. Auktoritet III. Objektivitet IV. Aktualitet V. Täckning/bredd (Jan Alexander & Marsha Ann Tate)

7 Webbplatsens struktur  Grund  Djup  Balanserad  Nätverk  Trasselsudd?  Kinesisk vattentortyr?  Hur presenterar vi den? Vilka konnotationer vill vi ge?

8 Struktur (2)  Patrick Lynch: ”Dense with functionality” Simple page framework  Hur påverkar strukturen innehållet? Hur avgör vi vad som ska finnas på varje webbsida (innehållsfält)?

9 Förhållandet struktur - navigation  Vill vi synliggöra strukturen?  Förhindra navigationen? –Spärrvillkor i Afternoon, a story –Datorspel –”whodunnit” i elektronisk och tryckt form

10 Strukturerad information  Användarstudier visar att text bör: –presenteras kortfattat och koncist –endast ett ”huvudämne” per stycke –”highlighta” nyckelord och fraser –använda punktlistor när det är möjligt  Dessutom: förutfattade meningar om skärmplacering av viss information?

11 Att gå vilse i strukturen - 4 skäl  Desorientering / ”lost in hypertext”  Generiskt digressionsproblem  Konstmuseumdilemmat  Strukturen i sig själv

12 Hur utformar vi webbsidan?  Hur mycket material per sida? –Endast en ”skärmfull”? –Viktigaste informationen överst…  Balansen text – bild  Noter? –Fot- –Egen fil –I marginalen –Jmf. Landow et. al. om center / marginal

13 Att strukturera webben?  Hur illustrerar vi strukturen hos mycket stora samlingar (digitala bibliotek)?  Hierarkiskt? (Jmf. Svesök, Yahoo!)  Dynamiskt? (Webbrain)

14 Navigering inom webbplatsen  Ikoner Metaforer som blivit allmänt vedertagna Vad förstår folk? Ett förstoringsglas eller en spindel?

15 Navigering på webbplatsen  TOC –För att komma till underavdelningar av dokumentet –Överskådligt? Site index / site maps? –Utnyttjar tekniken / mediet på ett innovativt sätt? –Funkar det, eller blir det bara rörigt? Ramar eller liknande, anpassade kartor etc. –Hur mycket krävs?  Sökfunktioner

16 Länkar  Är de tydliga?  Fungerar de?  Destination? (Retorik)  De flesta e-dokument förekommer i någon form av kontext –Hur synlig är den? –Länkarnas betydelse

17 Ramar (frames) Förvirrande? En nod = en enhet av information Svårt gå tillbaka till ”ursprungs- noden”? ”Bokmärken” Fördelar? Tydlig kontext? Navigering?

18 Textens gränser  Var börjar och slutar texten / verket?  E-dokumentets decentralisering (jämför Landow)  Hur kommer vi till dokumentet? –Via en sökmotor?  Vilken information finns att tillgå?  Kan vi få tillgång till dokumentets kontext?  Motåtgärd: manipulera URL:en

19 Kontexten  URL:ers uppbyggnad URL:ers server kataloger protokoll subdomän toppdomän fil extension (HyperText Transfer Protocol)

20 Servern  Kan vi utläsa vem som står bakom servern? –WhoIs-tjänster.se-domäner: WhoIs

21 Dokumentet  Titta på… –Synliga metadata –Dolda metadata –Övrigt, t.ex. vem länkar till dokumentet? –Vem står bakom, egentligen? –Validatortjänster: till exempel W3C, Doctor HTML…

22 Synliga och dolda metadata  Vad berättar dokumentet för oss om sig självt? VEM står bakom? Upphov (till det intellektuella innehållet) Är det upphovets specialområde? Är personen verksam inom ett område eller en institution som gör av vi borde lita på honom/henne? Varför vill han/hon informera oss om detta?

23 Metadata (forts.) Vem har gjort det digitala dokumentet? Vem har publicerat? Tillförlitlig instans? Vem har betalat? Varför? Är materialet tillkommet på uppdrag? Är materialet granskat? Peer review Refererar andra till dokumentet / författaren? Citationsindex Bibliometriska undersökningar

24 Layout (1)  Snyggt / elegant / vidrigt / lockande / proffsigt?  Tydligt / otydligt?  Störande?

25 Layout (2)  Vilka webbstandarder kan urskiljas? –Hyperlänksfärg (blå, lila, röd) –Länk till startsida (vänster topp och botten) –Interna länkar vid botten av varje sida –Undvika horisontell scrollning för text & bild –Sidbotten: last updated, URL, e-post –Använda ALT-taggar för grafik, särskilt för länkad grafik

26 Layout (3)  Hur påverkar layouten hur vi bedömer en webbplats?  Gäller samma för –Volvo –Sveriges regering / EU –Redbergslids filialbibliotek –Lisas webbplats om Beastie Boys  Målgrupp?

27 Layout (4)  Teckensnitt – serifer och sans-serifer –Times New Roman, Courier New, Georgia, New Century Schoolbook –Arial, Verdana, Tahoma, Comic  Teckenstorlek ( går den att förstora / förminska )?  Olika skärmar och webbläsare

28 Layout (5)  Färger: –Bakgrund –Text –Länkar –Kontrast –Tillgänglighet och läsbarhet (rött - grönt)

29 Design: snyggt OCH användarvänligt I. Enkelt gränssnitt (”less is more”/ ”visuellt brus”) II. Synliggör ”action-objects”/ händelse- knappar III. Balanserat och enhetligt gränssnitt IV. ”Fitts lag” (Michael Bernard, 2002)

30 Irritationsmoment och hur man undviker dem  Ej finna specifik information  Förvirrande webbplatser  Långsam nedladdning  ”Döda” länkar (404, ”file not found”)  1 & 2: navigering, struktur, layout  3: flertalet negativa följder (ointressant, låg kvalitet, dålig säkerhet)  4: uppdatering, kontroll, ansvar…

31 Tillgänglighet  Stabilitet (Google, ~)  Validitet (kan påverka tillgänglighet i olika webbläsare och över tid)  Plug-ins / program (Acrobat Reader, Real Audio, Shockwave, Flash et cetera) –Finns i så fall alternativ?  Globalt, demokratiskt, utsatta grupper...

32 Utnyttjande av mediet  Multimedia  Interaktivitet –Kontaktmöjligheter (e-post, chat) –Sökmöjligheter –Frågor (FAQ) –Formulär (möjlighet att beställa biljetter, skicka efter broschyrer och så vidare)