Mjuk infrastruktur Fredrik Paulsson Skolverket/KTH alt.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Centrum för användaroriented IT-Design (CID) CID är ett tvärvetenskapligt kompetenscentrum på KTH CID är verksamt inom 4 olika forskningsområden: • Digitala.
Advertisements

Digitala portföljer Jonas Gustafsson ILU 15 december 2004
Det är viktigt att se till elevens hela skoldag, att lärmiljön är utformad så att de som behöver, kan använda alternativa verktyg i det vardagliga arbetet.
DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER Daniel Gunnarsson, distansbibliotekarie Ulf-Göran Nilsson,
VAL INFÖR 2:an och 3:AN.
OM professioner (exempelvis följeforskare)
NÄTBIBLIOTEKET Daniel Gunnarsson, kontaktbibliotekarie för distansstudenterna Magnus Ilvered, projektledare Ulf-Göran Nilsson, bitr bibliotekschef.
ITHU och arbetsgrupp Studentportalsnätverket
/feb08 /feb08 LstMetadata – en profil av ISO19115 Mats Öberg IT, Länsstyrelserna Portaler, öppna tjänster och geografisk infrastruktur GISSamverkan Dalarna,
Regler och lösningar för uppdragsutbildning
Att söka och förvalta kunskap
Forskningsdata inom humanistiska och konstnärliga vetenskaper - open access? Sofia Arvidsson & Urban Andersson, Göteborgs universitetsbibliotek Mötesplats.
Konceptet V Ledning I T Process Mål KM Startegi Styrning Metod Begrepp
Från bokmagasin till diversehandel
Regionalt flexibelt lärande inom vuxenutbildningen i Göteborgsregionen
UR LTU:S strategi LTU ska utveckla sin förmåga att arbeta med högkvalitativt flexibelt lärande.
En kreativ mötesplats för universitet, kommun och näringsliv.
Utvecklingsplan – Korta lärarprogrammet AUO 60 p Göteborgs universitet
STANLI Metadata 2005/02/17 Nationellt arbete om Metadata Vilka problem kan vi lösa?
IT-utbildningar på distans Gunnar Peterson Malin Pongolini.
SAMVERKANSAMVERKAN NY SKOLA – NY LÄRARUTBILDNING SAMVERKAN.
Digitala portföljer i lärarutbildningen LIKA 9 mars 2006 Jonas Gustafsson
Lärcentrum som infrastruktur för vuxnas lärande
Projektledare: Pia Tingström Lektor Hälsouniversitetet Linköping
Camilla Lundberg, Landskrona-Kävlinge-Svalövs Gymnasieförbund
e-Learning standarder och specifikationer
Tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen Vi har forskningsinfrastruktur av högsta klass och är internationellt ledande inom ett par områden som.
LOPAC - ett samarbetsprojekt Göteborgs UB, Växjö, Lund, Uppsala LIBRIS.
Nationell databrunn – en förstudie
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Kammarkollegiets upphandlingsstöd Birgitta Nelson ,
1 IT i skolan internationella och nationella trender Dialog i Väst, 22 maj 2003 Jan Hylén.
Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken Christer Marking IT-kommissionen.
Dataföreningen i Sverige
Stefan Andersson, Uppsala universitet 1 TestSök Presentation av ett BIBSAM-projekt.
För kunskap och bildning NY TEKNIK I UNDERVISNINGEN Henrik Laurén Forskningens fronter
Mål med HSA Samla kvalitetssäkrad individ-, funktions- och organisationsinformation från samtliga vård- och omsorgsaktörer. Att kunna erbjuda säkra, väldefinierade.
Vision och organisation Högskolebiblioteket MDH Lisa Petersen Presentation för Biblioteksrådet
Standarder Standarder styr utvecklingen av produkter och tjänster i samhället Näst efter våra lagar och förordningar är det standarder som reglerar vår.
Vision Vi skall vara ledande i lärande och utveckling av industriella tekniska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå i Sverige.
Pedagogik för jämställd IT Bidra till jämställdhet i det lokala samt regionala tillväxtarbetet genom att i ett nära samarbete med andra aktörer verka.
Kulturarvsportaler – mötesplats för samverkan. För oss i Västernorrland började allt redan på 1990-talet….
Tre missuppfattningar 1 It-löser alla problem 2 Konkurrens leder alltid till bättre kvalitet 3 Komvux är traditionell, dyr och dålig Sven Salin Idéseminarium.
Uppföljningsbesök Uppföljningsbesöken Besöken har givit Delegationen för IT i skolan värdefull information om hur satsningen genomförs.
Rättsinformation, metadata och standarder för informationshantering Cecilia Magnusson Sjöberg Institutet för rättsinformatik, Stockholms universitet
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Balanced Scorecard Processen steg för steg
”Skolarea”/”skolportal” kommunikation mellan hem och skola
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
Offentlig sektors ramavtal för ärendehanteringssystem
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Oktober 2009 NETinfo Samordnat IT-stöd vid LU Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow, bitr. PL Anders.
Expertseminarium Island Cecilia Nilsson / 2-3 december 2008.
Flexibelt lärande - bakgrund 2002 – Flexibel utbildning på distans 2004 * integrera nätbaserad utbildning * flexiblare utbildning för enskilda individer,
Andra nordiska mötet, 5-6 oktober 2004, Uppsala Jessica Lindholm, Lunds Universitets Bibliotek SVEP delprojekt 3-5 Jessica Lindholm, Lunds Universitets.
1 Institutionella arkiv Turid Hedlund OACS - Open Access Communication for Science.
CodeX SUNET TREFPunkt Leif Johansson Stockholms universitet.
Kommunikation Leif Marklund. Vilka tjänster och vilken teknik stödjer er kommunikation?
SVEP Carolina Rediviva Stefan Andersson, Uppsala universitet DP1:Interoperabilitet Stefan Andersson Enheten för digital publicering, Uppsala.
Välkommen till träff med kommunala kontaktpersoner 25 november 2003.
Lärare nationella minoritetsspråk
SVEP Nordiskt möte 5-6 oktober 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Mål för delprojektet.
SVEP Kungliga biblioteket 16 januari 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Eva Müller.
Kvalitetsarbetet vid BTH
E-government – utbildningarna Blekinge Tekniska Högskola.
Skolverket och den digitala skolan?  Forskningen om den digitala skolan  Hur påverkas resultaten?  Hur kan ämnesundervisningen bli bättre med hjälp.
Universitetsadministrativt utvecklingsarbete kring forskningsrådens nya ansökningssystem Prisma Emre Özlü och Pia Fürstenbach, Stockholms universitet,
Stöd till framtidens informationsmiljö Sara Meunier, Chefsarkitekt, Inera Fredrik Frimodig, CIO, eHälsomyndigheten Fredrik Frimodig, eHälsomyndigheten5.
Hur sprids utbildningsinformationen? Lisa Tönus Skolverket
Välkommen!. Välkommen! Erika Ericsson, eHälsomyndigheten 25 april kl Nuläget för arbetet med gemensamma standarder – eHälsomyndighetens uppdrag.
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

frepa@nada.kth.se alt. fredrik.paulsson@skolverket.se Mjuk infrastruktur Fredrik Paulsson Skolverket/KTH frepa@nada.kth.se alt. fredrik.paulsson@skolverket.se Fredrik Paulsson [frepa@nada.kth.se]

Mjuk infrastruktur regeringsuppdraget Skolverket ges ansvaret för att utveckla ett strategiskt program för mjuk infrastruktur för informationshantering inom utbildningsområdet ”standarder för att märka, strukturera, designa, lagra och tillgängliggöra information” Tre områden: Långsiktigt grundläggande arbete för att utforma olika standarder och rekommendationer för att såväl innehåll som tekniska lösningar skal samverka med varandra Skapa tekniska förutsättningar för olika tjänster Utveckla och utforma prototyper till nyttotjänster för skolan utifrån avvägda behovs- och konkurrensaspekter Fredrik Paulsson [frepa@nada.kth.se]

Mjuk infrastruktur Vad är det? Fokus på standard före produkt! Koncensus kring användandet av internationella standarder för: Infostrukturer (metadata, datastruktur, dataformat etc.) Protokoll & kommunikationsstandarder m.m. Fokus på standard före produkt! Fredrik Paulsson [frepa@nada.kth.se]

Mjuk infrastruktur Standardisering Vi deltar aktivt i arbetet med att utveckla och fastställa tekniska standarder och rekommendationer för utbildningsområdet. SIS och TK450 (ISO –standardisering) IMS IEEE/LTSC Fredrik Paulsson [frepa@nada.kth.se]

Mjuk infrastruktur Breddtjänster & mäklartjänster En mäklartjänst är en tjänst som mäklar information från flera informationslämnare. Mäklartjänsten baseras på ett informationsnav. Mjuk infrastruktur är en absolut förutsättning för breddtjänster, mäklartjänster och andra tjänster som involverar mer än den egna organisationen Fredrik Paulsson [frepa@nada.kth.se]

Kvalificerad yrkesutbildning Decentraliserad informationstjänst NAV för nationellt utbud av kurser/utbildningar för samtliga medborgare i ett livslångt lärande Mäklarplats för Lärarfortbildning Webbplats med såväl katalog som info från högskola med särskilt ansvar för innehåll Sök och presentation (även inmatning för ”hotell” gäster Konferens Aktuellt - nyheter .etc Förteckningar - kontakt- personer -”Kommun- profiler” Studera.nu Hemsidor etc.. Individuell utbildnings- portfölj. Genomförande Privata/ Kommersiella anordnare Universitet och Högskolor Skolverket Basinfosystem om Gymn kurser Fortbildnings- utbud för lärare och skolledare ILU Databas/katalog med sökgränssnitt från Internet (webb) Kommuner själva Kvalificerad yrkesutbildning KY Andra lärosäten Lärar- organisationer och Kommunförbund 1. Innehållskategorisering 2. Målgruppskategori, lärare.. 3. Utbildningsform, Gy, KY 4. Anordnare 5. Form, t ex distans 6. Geografisk närhet 7. Tid, när, kurslängd etc. 8. IKScertifierad Folkhögskolor och Studieförbund E-post till läraren Till lokala info.system/intranät och livsvida portolier goran.isberg@skolverket.se

Mjuk infrastruktur Några pågående projekt Utbildningsinformation Navet - fortbildningsinformation Språkrum - fortbildning bibliotek Lärkomponenter NOT -navet - resurscentra Fy, Kemi, Biologi och Teknik Mäklartjänst Kunskapsbank Karlstad Skolledarna och IT Forskningsnavet Användarhantering Katalogen (motsvarighet till Årsboken) Single-sign-on Teknikstöd SCAM Standardisering Fredrik Paulsson [frepa@nada.kth.se]

Mjuk infrastruktur Samarbete centralt CFL Gymnasiet på internet - lärkomponenter Kartan - om distansutbildning UR Mediebiblioteket - lärkomponenter KTH/CID, Learning Lab Scam - standardized content archive management Teknikutveckling Forskning AMS Utbildningsinformation HSV Umeå universitet (IML) Uppsala universitet Fredrik Paulsson [frepa@nada.kth.se]

Mjuk infrastruktur Skrifter och rapporter Producerade PM & rapporter: Att utnyttja IT effektivt - Vitbok om infostruktur fram. (http://www.skolverket.se/skolnet/smultron/infostruktur/) Metadata – Vad, När, Hur, Varför? (integrerad i ovanstående vitbok). Navet – ett verktyg för lärares kompetensutveckling Mjuk infrastruktur – en förutsättning för flexibelt och livslångt lärande? Vetenskapliga artiklar etc: http://kmr.nada.kth.se/papers/index.html#el http://kmr.nada.kth.se/papers/index.html#comp http://kmr.nada.kth.se/papers/index.html#si Fredrik Paulsson [frepa@nada.kth.se]

frepa@nada.kth.se alt. fredrik.paulsson@skolverket.se Mjuk infrastruktur Fredrik Paulsson Skolverket/KTH frepa@nada.kth.se alt. fredrik.paulsson@skolverket.se Denna presentation: http://www2.educ.umu.se/~frepa/presentationer/mjukis/fh-umea021016/ Fredrik Paulsson [frepa@nada.kth.se]

Mjuk infrastruktur pågående Verktyg/tjänster Epostkatalog Kompetensutveckling Utbildningsutbud Bibliotek för läromedel/lärkomponenter Kursplanering Digitala portföljer Diskussiongruppskatalog peter.karlberg@skolverket.se

Kompetensutveckling lärare Efterfrågan Utbud Komvux eftergymnasiala påbyggnader Kompetensutveckling . för lärare Lärare Universitet och högskolor Folkbildningen Privat icke formell goran.isberg@skolverket.se

Mjuk infrastruktur en förutsättning för livslångt lärande p l f ö ä o m U b i g j N ( L D A P ) v y E x . O K N a t i o n e l l m ä k l a r t j ä n s t f ö r e l e k t r o n i s k a k o n f e r e n s e r P e r s o n l i g p o r t f ö l j Nationell mäklartjänst för vägledning fredrik.paulsson@skolverket.se peter.karlberg@skolverket.se

Ex. uPortal, JetSpeed m.fl. Komponentbaserade lärmiljöer - En arkitektur baserad på mjuk infrastruktur M j u k i n f r a s t Användaryta Ex. VA, VWE mfl Ex. uPortal, JetSpeed m.fl. Virtuell lärmiljö Ex: - Samarbetsverktyg - Pedagogiska verktyg - Produktionsverktyg - Projektarbetsplatser Läradministration (“LMS”) Ex: - Koppling till admin. system - Planering/schema - Lärobjektskonstruktion - Kursbyggarverktyg Informationstjänster (“Portalyta”) Ex: - Information - Mäklartjänster Integrering Instanser (ex.) - Mäklartjänster (informationsförsörjning) - Verktyg (Office, Chat, videokonferens osv.) - Verktygslådan - “Websevices” - Kursbyggarverktyg Lärresurskomponenter/ verktyg & tjänster Byggstenar Instanser (ex.) - UR Mediebiblioteket - CFL SIG - Arfarenhetsbanken - Provbanken Lärobjekt/Lärkomponentarkiv SCAM Arkiv & lager Fredrik Paulsson 2002 (frepa@nada.kth.se)

K o n c e s u Standard- organisationer (Exempel) W3C IMS, ADL/SCORM, IEEE/LTSC, CEN-ISS, AICC, ISO/JTC1-SC36, IEEE, IETF, ISO, OMG IETF, IEEE, CEN-ISS Grundläggande teknologistandarder för presentation, och struktur Ex. XSL, CSS WAI etc. Ex. LOM, IMS-CP, IMS-QTI, SCORM etc. Lärteknologistandarder Specialiserade teknologistandarder för datastruktur och metadata Ex. Dublin Core, LOM, TEI, RSS etc. Grundläggande teknologistandarder för datastruktur och metadata Ex. XML, RDF etc. Specialicerade teknikstandarder och protokoll Ex. LDAP, SQL, NNTP, IMAP, POP, UDDI, CORBA, SOAP etc. Grundläggande basteknologistandarder och protokoll Ex. TCP, IP etc. En bild av “mjuk infrastruktur”. Internationella standarder på olika nivåer i flera lager som samspelar och bygger på varandra. Sanktionerade av ett antal olika organisationer. Når genomslag genom att koncensus uppnås. Fredrik Paulsson [frepa@nada.kth.se]