Energieffektiviserings direktivet Anette Persson, Avdelningen för Främjande Energimyndigheten

20/20/20-målen Utgör 1 av 5 mål Energieffektivitet högst EU2020-strategin Energi 2020 Handlingsplan för energieffektivisering Nytt en.eff direktiv … Infrastruktur-paketet Färdplan till ett koldioxidsnålt energisystem 2050 Energieffektivitet högst prioriterade området av 5 Byggnader och industri I fokus Det nya direktivet kommer formellt att antas hösten 2012 EU2020-strategin ersätter Lissabonstrategin och antogs av statscheferna på Europeiska rådet den 17 juni 2010. Flaggskeppsinitiativen ”A resource efficient Europe” och ”Innovation Union” beskriver mer i detalj vad som ska göras för att uppnå målen. Ett av fem mätbara mål utgör 20% minskade utsläpp av växthusgaser, 20% förnybar energi och 20% förbättrad energieffektivitet till 2020 Övriga fyra mål handlar om andel arbetande, andel forskning, antal fattiga och andel studerande Handlingsplan (Transport i separat vitbok)

Det finns redan mycket EU-lagstiftning kring energieffektivisering Direktivet om byggnaders energiprestanda Eko-design Märkning av energirelaterade produkter Märkning av däck Energitjänstedirektivet Kraftvärmedirektivet … 3

Varför behövs ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

20%-målet bedöms inte kunna nås med befintliga åtgärder

Vad innehåller det nya energieffektiviseringsdirektivet och vad innebär det för Sverige?

Innehållet i direktivet 1(3) Övergripande mål Vägledande nationellt mål för energieffektivisering Effektivare energianvändning Långsiktig strategi för byggnadsrenovering Renovering av statliga myndigheters byggnader Offentliga sektorn uppmuntras att anta energieffektivitetsplaner, införa energiledningssystem och använda energiprestanda-avtal Vid inköp ska statliga myndigheter välja produkter, tjänster och byggnader med hög energiprestanda. Övriga offentliga aktörer uppmuntras att göra detta *KOM ska se över måluppfyllnaden senast juni 2014. *Första strategin för byggnadsrenovering klar april 201, därefter uppdatering vart tredje år. *Renovering av 3% av ytan av statliga myndigheters byggnader så att de uppnår nybyggnadskrav för energiprestanda, eller andra åtgärder i statliga myndigheters byggnader som ger motsvarande energibesparing.

Innehållet i direktivet 2(3) Effektivare energianvändning forts. Kvotpliktssystem eller andra policyåtgärder (t ex nationellt energieffektiviseringsprogram) som ger 1,5% årlig energibesparing i slutanvändarledet Krav på energibesiktningar och energiledningssystem Individuell mätning av el, värme, kyla och varmvatten för hushållsbruk Fakturor som redovisar faktisk förbrukning Insatser för effektiv energianvändning hos små förbrukare, tex hushållskunder *Alla slutanvändare (privatpersoner och företag) ska ha tillgång till (möjlighet att köpa) högkvalitativa energikartläggningar *Medlemsstaterna ska ha program som uppmuntrar SMF att gneomföra energikartläggningar och energibesiktningar och att genomföra rekommendationerna från besiktningarna, jfr energikartläggningscheckarna i Sverige *Krav på stora företag att genomföra energibesiktningar minst vart fjärde år (i Sverige jfr krav på kunskap om energiförbrukningen och egenkontroll i miljöbalken). Företag som inför ett energiledningssystem undantas från kraven. *Krav på individuell mätning av el, värme och varmvatten när det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar. Vid nya byggnader och renovering ska individuell mätning alltid införas. Detta krav är identiskt med kraven i Energitjänstedirektivet från 2006. Smarta mätare för el och gas ska införas enligt den modell som beslutades i tredje inre marknadspaketet, dvs 80% av konsumenterna ska ha tillgång till sådana 2020 under förutsättning att den inledande analysen visade att det är kostnadseffektivt att införa mätare. Mätning av värme, kyla och varmvatten i flerfamiljshus med fjärrvärme/kyla gäller från 31 december 2016. *Om konsumenten saknar smarta mätare kan faktureringsinformation baserat på faktisk förbrukning grundas på självavläsning. Information om förbrukning samt fakturor ska tillhandahållas utan kostnad. *Informationsspridning, t ex liknande den kommunala energi och klimatrådgivningen kan vara ett verktyg för att effektivisera energianvändningen hos små förbrukare. Här ligger Sverige långt framme och uppfyller redan direktivets krav och har även varit pådrivande för att det togs med i direktivet. *Senast 31 december 2015 ska nationell potential för utnyttjande av kraftvärme och fjärrvärme/fjärrkyla presenteras. Potentialbedömningen ska uppdateras vart femte år. MS ska göra en nationell kostnads-nyttoanalys av kraftvärme respektive fjärrvärem/fjärrkyla. Dessutom indviduella kostnadsnyttoanalyser vid nya eller uppgaderade anläggningar. Detta kommer troligtvis kräva ny lagstiftning kopplat till tillståndsprövning (miljöbalken). *Efterfrågestyrning ska främjas. Tidplan för kostnadseffektiva förbättringar av effektiviten i näten (Energimarknadsinspektionen).

Innehållet i direktivet 3(3) Effektivare energitillförsel Främjande av effektiv värme och kyla genom krav kopplade till kraftvärme och utnyttjande av spillvärme Effektiv omvandling, överföring och distribution av energi Information och utbildning mm Krav på information och utbildning Certifiering av energitjänsteleverantörer vid behov Främja energitjänstemarknaden Undanröja hinder för energieffektivisering Finansiering och tekniskt stöd

Vad händer nu? Direktivet antas formellt hösten 2012 Tiden för genomförande är 18 månader från det att direktivet trätt i kraft. En preliminär sluttidpunkt för genomförandet är 1 april 2014 Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen och Boverket har fått i uppdrag att bistå regeringskansliet i genomförandet av direktivet Energimyndigheten deltar i 4 av totalt 6 arbetsgrupper på regeringskansliet för genomförandet Energimyndigheten har ett särskilt uppdrag att lämna förslag till alternativet till kvotpliktssystem

Tack för uppmärksamheten!