1 EMU: NÄR OCH HUR? Klas Eklund Malmö, 25 januari 2002.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
Näringsdepartementet 4:e Järnvägspaketet •När kommer de olika frågorna att förhandlas? •Vad händer efter remissrundan?
Förvaltningen av guld- och valutareserven & Betalningssystemet RIX
EU, bakgrund Tre krig: Fransk-tyska , 1: vkr , 2:a vkr
Konjunkturer.
Överlever euron? Lars Calmfors Fores 14/ Två frågor Klarar sig euron genom den pågående krisen? - Är den minskade oron verkligen befogad? Fungerar.
TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Finansutskottet Klas Eklund
Föreläsning 2 för ekonomiska avdelningen, Finansdepartementet
Riksbankens roll och ställning - Sveriges riksbank 25 maj 2014 tommy
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Internationell Ekonomi
Från framgång till kris
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Stora additionstabellen
Arbetsmarknadsdepartementet A&O - temagruppen för arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet 3 februari 2011.
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
1. Inflation och tillväxt Årlig procentuell förändring
Inflationsrapport 2003: Faktisk inflation samt hushållens och företagens inflationsförväntningar Procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.
ETT GOLFSVERIGE I FÖRÄNDRING ANDERS HAMMARSTRÖM. Läget i Golfsverige Mellan 2003 – 2008  Tappat 30% juniormedlemmar  Tapp i alla åldrar upp till 40.
De fem viktigaste fackliga frågeområdena var Anställningstrygghet 2.Löner 3.Skydd mot inkomstförlust 4.Arbetsmiljö 5.Jämställdhet.
KONJUNKTURBAROMETERN 28 april 2011 Klas-Göran Warginger.
SUOMEN PANKKI | FINLANDS BANK | BANK OF FINLAND 1 Likheter och skillnader mellan de nordiska EU-ekonomierna Erkki Liikanen Stockholm
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Penningpolitisk rapport juni Det går bra för svensk ekonomi Kostnadstrycket stiger Räntan behöver höjas de kommande åren för att klara inflationsmålet.
EU (Europeiska Unionen)
DE EKONOMISKA ARGUMENTEN
Lönebildningsteorier
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
1. 2 Öresundskomiteen - en politisk plattform Öresundskomiteen 36 folkvalda politiker, 18 svenska och 18 danska Bildades 1993 Möts minst två gånger per.
SÅ STYRS SVERIGE.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Penningpolitiskt beslut 8:e oktober Den finansiella krisen fördjupas Fördjupar den pågående konjunkturnedgången Med lägre inflationstryck som följd.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Klas Eklund Göteborgs Handelshögskola 12 mars 2003
1 Pension & omställning 10 februari Informationsmöte scenkonstpensionerna  Inledning  Avvecklingen av Pisa (SPV)  Förhandlingar om nytt system.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Penningpolitisk rapport 2008:3. Reporäntan sänks till 3,75 procent Ytterligare sänkningar närmaste halvåret För att mildra effekterna på konjunkturen.
Penningpolitisk uppföljning 2008:2. Reporäntan höjs till 4,75 procent Reporäntan kvar på samma nivå under året Räntan kan behöva sänkas under 2009 För.
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Konjunkturer.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Penningpolitik med inflationsmål
Arbetsmarknad, lönebildning och penningpolitik SIMRA 23 november 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
ESS-S presentation för Region Skåne Utgångspunkter Ett unikt tillfälle En stor potential Hård konkurrens.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Penningpolitiskt möte september Svensk ekonomi går starkt Kostnadstrycket stiger Finansiell oro skapar osäkerhet Synen på den framtida reporäntan.
Marknad och politik: makroekonomi
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
1 Klas Eklund SNS, 19 november 2002 TIO ÅR MED RÖRLIG VÄXELKURS OCH INFLATIONSMÅL: BARA ETT KVAR VAD KAN VI LÄRA FÖR FRAMTIDEN?
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Inflationsrapport 2005: BNP-världen, utfall och prognos Årlig procentuell förändring Källor: IMF och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Penningpolitisk rapport Februari Konjunkturuppgången på fastare mark.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
1 GLOBALISERINGEN HUR STOR ÄR UTMANINGEN? Klas Eklund 1999.
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Stefan Fölster Svenskt Näringsliv
Makroekonomi med tillämpningar
Källor: SCB och Riksbanken
Presentationens avskrift:

1 EMU: NÄR OCH HUR? Klas Eklund Malmö, 25 januari 2002

2 THE SUN: “SWEDEN: A LIMP WILLY”

3 PERSSON & BLAIR UK: Formellt undantag –Blair vill ha folkomröstning 1 maj 2003 –Hinder: opinionen, Brown Danmark: Formellt undantag –Fast växelkurs. Folkomröstning efter UK och/eller Sverige. Sverige: Inget formellt undantag –Formellt är vi redan medlemmar! –Men Bryssel vill inte ha in motspänstig medlem –Politik bestämmer beslutstidpunkt Hypotes: Sverige röstar våren 2003, ger draghjälp till UK

4 VI NÄRMAR OSS EMU Sverige har klarat sig bra utanför EMU –I hög grad för att vi fört samma politik –Effekterna av fortsatt utanförskap beror på vilken politik som bedrivs –Dock: Risk för företagsflytt vid permanent utanförskap De ekonomiska argumenten för EMU har stärkts –Konjunkturen mer i fas –Calmfors: Sverige klarar av ett inträde –Inflationsmålet, arbetsmarknaden, statsfinanserna Svag krona visar riskerna utanför

5 OPINIONEN Psykologi avgörande –Svenska folkets längtan efter trygghet –“Utanför” har blivit mer riskfyllt än “innanför” –Mynt och sedlar viktiga –Pesetas blir euro Men det kan svänga tillbaka –Tysk recession –Budgetdebatt som pekar på tvångströja –LO, buffertfonderna och lönebildningen

6 TIDTABELL Riksdagsval sep 2002 Folkomröstning vår (eller höst) 2003 Riksdagsbeslut om medlemsansökan Förhandlingar om ERM med Bryssel och ECB ERM-inträde därefter Rådet behandlar Sveriges ansökan EMU 2005 Sedlar och mynt 2006 Försenad ändring av grundlagen

7 ERM- medlemskap ERM- medlemskap ERM- förhandlingar ERM- förhandlingar Informations- kampanj Informations- kampanj Riksdagsval Sep 2002 Riksdagsval Sep 2002 TIDTABELL Utvärdering av regeringen Utvärdering av regeringen EMU- folkomröstning EMU- folkomröstning Synkroniserad ekonomi 2. Lönebildningen 3. ”Buffertfonder” 1. Synkroniserad ekonomi 2. Lönebildningen 3. ”Buffertfonder” EMU medlemskap EMU medlemskap EU utvärderar Sveriges ansökan EU utvärderar Sveriges ansökan

8 VÄXELKURSPOLITIKEN Regeringen avgör växelkursregimen, Riksbanken centralkursen Förhandlingar med ECB och den ekonomiska kommittén Vår prognos för knytkurs: EUR/SEK 8.60 och TCW 125 –Svensk Näringsliv vill ha 8.90 –ECB och Finland vill ha starkare krona, men Finland kan ej vetera Riksbanken anpassar knappast ränte- politiken före medlemskap

9 VEM FÖRHANDLAR? Riksbank Finans- departementet Finans- departementet ECB 12 finans- ministrar 12 finans- ministrar Ekonomiska och finansiella kommittén Analys från EU-Kommissionen Lars Heikensten, RB Sven Hegelund, Fi-dep

10 SEK OCH EUR ECU-peg Stabilitet?

11 RIKSBANKENS SYN PÅ KRONANS JÄMVIKTSKURS?

12 EUR/SEK Prognos SEB

13 RÄNTOR Sverige kommer att uppgraderas till AAA Hur vid ska intra-EMU 10-årsspreaden vara för en liten AAA-ratad medlem? Finland & Österrike punkter Viss konvergens kvar - men därefter ligger vi limmade mot Tyskland Större rörlighet för bostads- och företagsobligationer: Kreditanalysen viktigare Varning för 2-åringen...

14 ÖVERGÅNGSPROBLEM I dag två konvergenskrav som ej uppfylls –valutastabilitet och Riksbankens ställning Kan inflationen bli problem? Lönebildningen? Hur ska finanspolitiken styras? ERM-perioden knepig –Dubbla penningpolitiska mål –Sverige vill ha kort period, EU lång

15 REPORÄNTESPREAD OCH EUR/SEK

16 MAKROEFFEKTER PÅ SIKT Ökad handel –Nya studier tyder på starka effekter av valutaunion Ökad transparens and prispress –Lägre inflation –Ökad produktivitet –Minskade marginaler i en del sektorer Ökat omvandlingstryck för exportindustrin –Ej längre möjligt ploga sig fram med depreciering av nationell valuta Ställer krav på rationalisering och strukturomvandling

17 EKONOMISK-POLITISKA UTMANINGAR Lägre inflationsmål –men inte för “regionen” Sverige Ingen nationell penningpolitik –realräntan beror på inhemsk inflation –kumulativa effekter: Risk för överhettning i goda tider? Risk för snabba lönestegringar igen? Behov av strukturreformer Finanspolitiken får större vikt - men låses in av stabilitetspakt Ökat tryck på skattepolitiken

18 FÖRNUMSTIGA SLUTORD Räkna med svenskt medlemskap 2005 Fast växelkurs halvannat år dessförinnan Många övergångs- och omställnings- problem i politiken Omfattande förberedelser krävs i företagen –system –prisstrategier Räkna med en tuffare konkurrensmiljö Ingen dans på rosor!