Vad behöver min tonåring av mig?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Men det här är väl ingenting nytt?
Advertisements

Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.

Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Puberteten.
Att leva med multipel skleros
Unga och arbetslöshet En sammanfattning av publikationer sedan 2003 Susanne Zander Utredare Ungdomsstyrelsen.
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Familjehem och föräldraskap
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Känner du att du har rätt att älska vem du vill utan att någon lägger sig i?
Relationskompetens Förmågan att ”se” det enskilda barnet på dess
Swedish mekteb Skärholmen.
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Föräldraskapets utmaning
SET Social Emotionell Träning
Från KARMA till NÅD “När man bestämmer sig för att åstadkomma det som är av ett kreativt inflytande – då är inte längre det väsendet under lagen av orsak.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Instruktioner Vilken grupp av frågor känner du att du instämmer mest med? Instämmer du i hög grad med de första 10 frågorna är din självkänsla lägre.
Konsten att leda sig själv
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Att samtala med ungdomar om tobak
- samhällsfaktorer, faktorer i närmiljö, kultur, etnicitet, kön.
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Utvecklingspsykologi
Vad är du för typ av person?
Utveckla din organisation - ska du anställa? -. Fundera kring Vad vill du ha hjälp med? Hur kan du beskriva det du behöver så att det lockar rätt kompetens?
Ta ställning och handla!
Aktivt lyssnade.
Vad vet ni om Freud?.
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Kommunikation och samspel
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Etik Moral Filosofi.
Nätmobbing/Cyberbullying
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Eriksons utvecklingsteori
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Identitet Vad formar oss till oss?.
1 Mångfald Hur leder man en arbetsgrupp som präglas av mångfald ?
BRIS är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället.
Det -3 delade föräldraskapet
Socialpsykologi.
4 årtal Från lydnadskultur till ansvarskultur
Barn och stress.
Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare, sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån.
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Svårt att tala om? 19 april 2012 Inga Tidefors
Kommunikationsprocesser
Självkänsla.
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Kommunikation - Tecken och signaler som hela tiden måste tolkas
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Barnkonventionen.
Religion.
Tips för bättre kommunikation
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Vad behöver min tonåring av mig? Om att hitta sig själv som tonårsförälder Cronhjelmsskolan den 30.10.2007 Jan-Erik Nyberg, präst, familjerådgivare, sexualterapeut Familjerådgivningsbyrån i Pedersöre prosteri

Vad är det som förändras under ungdomstiden? Det sociala livet utvecklas Kroppen utvecklas Själen utvecklas

Resan till vuxenlandet Björn Wrangsjö- Tampas med tonåringar I slutet av barndomstiden märker barnet att det inte längre har samma tillgång till barndomslandet, samtidigt som det inte är redo för vuxenlandet. Barnet förbereder sig för resan till vuxenlandet. Som ressällskap har barnet två besvärliga följeslagare, Berömmaren och Anklagaren. Det som ger barnet tillträde till vuxenlandet, där följeslagarna inte längre behövs är den inre visheten

Barnets väg från föräldrarna David Kvebaek: Det balanserade jaget

Människans psykosociala utvecklingsskeden enligt Erik H. Eriksson I spädbarnsåldern uppnår barnet den grundläggande tilliten (alt. misstro) I den tidiga barndomen erövrar barnet genom viljans uppvaknande integritet (skam/tvivel) I lekålderna upptäcker barnet sin initiativförmåga (skuldkänsla)

Människans utvecklingsskeden… I skolåldern förmår barnet använda fliten för att erövra självförtroende (mindervärdeskänsla) I ungdomstiden utvecklar den unga en tillräcklig uppfattning om sin identitet (rolldiffusion) I den senare ungdomstiden förmår den unga Närhet och hållbara mänskorelationer (distansering)

Människans utvecklingsskeden… Till vuxen åldern hör generativiteten, eller förmågan att engagera sig i avkommans eller samhället/miljöns utveckling (förlamning) Till den mogna åldern hör upplevelsen av jagets integration, helhet, försoning med sitt eget liv (förtvivlan) Erik H Erikson: Barnet och samhället

När börjar ungdomen? Förpuberteten från ca 11 år Tidig ungdom ca 11-15 Ungdomstiden ca 15-19 Slutet på ungdomstiden 20-24 år

Vad är det som förändras? Den tidiga ungdomen 11-15 år Rastlösheten Kroppen börjar växa, driftslivet vaknar En omedveten kamp med ”den allsmäktiga Modern” Pappan kommer oftare lättare undan

Vad är det som förändras Ungdomstiden 15-18 år Känslolivet fördjupas Klarare och långsiktigare mål Vem är jag? Känslomässig frigörelse från mamman, en vän blir den idealiserade bundsförvanten, Sexualiteten utforskas, självtillfredsställelsen är i den här åldern ett sätt att lära känna sig själv och förbereda sig för sexuella relationer. Flick/pojkvänner.

FÖRÄLDRARNAS ROLLKARTA Varsinais-suomen lastensuojelukuntayhtymä Den som kan mänsko-relationer Den som undervisar i konsten att leva Den som sätter gränser Den som ger kärlek Den som vårdar

Den som vårdar ger barnet mat o kläder ser till att barnet får tid för vila lär barnet sköta sin kroppsliga hygien, ser till att det får frisk luft sköter det sjuka barnet den som ger impulser tar ansvaret för ekonomin den som ansvarar för miljön

Den som ger kärlek tycker om sig själv ger ömhet och respekt tröstar och ger närhet skyddar mot faror accepterar ofullkomlighet uppmärksammar det goda

Den som sätter gränser garanterar den fysiska okränkbarheten skapar trygghet följer och övervakar överenskommelser och kontrakt säger nej tydligt ansvarar för dygnsrytmen ställer upp sina egna gränser

Den som undervisar i konsten att leva lär ut färdigheter för vardagslivet lär ut skillnaden mellan rätt och fel lär ut sociala färdigheter ger modeller genom sitt eget beteende lär ut seder och bruk för vidare traditioner förmedlar värderingar uppskattar skönhet

Den som kan mänsko-relationer ställer upp som diskussionspartner lyssnar när barnet berättar erbjuder hjälp vid konfliktlösning uppmuntrar och stöder barnets självkänsla accepterar barnets känslor => är en god vuxenrelation för den unga

Föräldrarollerna förändras Tonårstiden innebär att föräldrarollen kvarstår, men förändras Tonårstiden är den tid när den unga inte längre tar emot fostran, det är livets egen prao-tid. Faran är att vi föräldrar släpper både kontakten och kontrollen när vi inte längre kan fostra Men den som är prao-elev, behöver någon att tala med, slappna av hos, någon som ser när det håller på att gå på tok, någon att vända sig till.

Föräldrarollen vid 11-15 år Den som vårdar För mycket vårdande känns som intrång och kontroll, samtidigt som ung människa behöver nån som bryr sig om för att kunna växa i fred. Uppmärksamhet och tillgängliget är vårdarens viktigaste egenskaper.

Föräldrarollen vid 11-15 år Den som älskar Kärlek är att vara beredd att fundera tillsammans, diskutera, stå till förfogande som bollplank så att den unga kan reflektera sitt eget liv. Kärlek behöver en ung människa framförallt när hon gjort misstag. Det är viktigt att veta att föräldrarna inte överger.

Rollerna vid 11-15 år Den som lär ut konsten att leva I tonåren behöver den unga kunskap om sexualitetens betydelse. Finkänslighet. Den unga funderar mycket på mänskorelationer, värderingar och det som sker i världen. Du kan med din egen erfarenhet ställa dig till förfogande som samtalspartner, inte som expert.

Rollerna vid 11-15 år Den som kan mänskorelationer Det du gör är viktigare än det du säger! Försök leva upp till dina egna värderingar Du har aldrig en så obarmhärtigt uppriktig kritiker som nu! Ta emot, försök uthärda sanningarna.

Rollerna vid 11-15 år Den som sätter gränser Den unga söker sin identiet genom att göra uppror mot den vuxnas gränser, värderingar och attityder. De tar avstånd för att kunna göra gränserna till sina egna Det viktiga är inte att få den unga att lyda men att veta var du står. En vuxen som markerar gränserna ger trygghet.

Rollerna vid 15-18 år I det här skedet är det den ungas sak att lära sig klara av sina egna roller. Gränssättarens roll ifrågasätts men behövs. Vårdarens roll blir mera rådgivande och stödjande. Kärlek är att jag blir igenkänd och erkänd. I konsten att leva behöver den unga fri tillgång till din erfarenhet.

Rollkarta på vägen mot vuxenhet Den som känner sitt värde Den som kan konsten att leva Vardagens hjälte Försörjer sig själv