Nya samlade läroplaner

Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning

Läroplan

Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 4-6 7-9 Kunskapskrav 3 6 9 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg 3. Kursplaner Kunskaper

Entreprenöriellt lärande Att utveckla och stimulera kompetenser som att ta initiativ, ansvar och att omsätta idéer till handling… Samarbete med omvärlden, verklighetsanknutet, samverkan med arbetslivet Utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet, och samarbetsförmåga

Den nya samlade läroplanen Entreprenörskap i skolans värdegrund och uppdrag En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Den nya samlade läroplanen Entreprenörskap i övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Den nya samlade läroplanen Entreprenörskap i övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Riktlinjer Läraren ska - stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan

Den nya samlade läroplanen Entreprenörskap i syftet för ämnet slöjd Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla idéer, överväga olika lösningar, framställa föremål och värdera resultat. På så sätt ska undervisningen bidra till att väcka elevernas nyfikenhet att utforska och experimentera med olika material och att ta sig an utmaningar på ett kreativt sätt.

Den nya samlade läroplanen Entreprenörskap i det centrala innehållet i slöjd åk 4-6 - Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet. - Undersökande av olika materials och hantverksteknikers möjligheter.

Den nya samlade läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Skolan och omvärlden Bedömning och betyg 3. Kursplaner Kunskaper

Övergripande mål och riktlinjer 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Kemi Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter Hem- och konsumentkunskap Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning Fysik använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället Biologi använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Svenska, sva formulera sig och kommunicera i tal och skrift Slöjd analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp Musik analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang Teknik använda teknikområdets begrepp och uttrycksformer Religionskunskap resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller Idrott och hälsa Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser. Bild Matematik använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Samhällskunskap uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv Historia använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används

Kursplan

Kursplanens uppbyggnad Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Motiv för ämnet i skolan

Kursplanens uppbyggnad Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Kursplanens uppbyggnad Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Motiv för ämnet i skolan Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva. Anger vad undervisningen ska syfta till

Kursplanens uppbyggnad Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Motiv för ämnet i skolan Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, - reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, Anger vad undervisningen ska syfta till

Kursplanens uppbyggnad Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Motiv för ämnet i skolan Anger vad undervisningen ska syfta till Anger vad undervisningen ska behandla

Kursplanens uppbyggnad - religionskunskap Religioner och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Kursplanens uppbyggnad - matematik Taluppfattning och tals användning Algebra Geometri Sannolikhet och statistik Samband och förändring Problemlösning

Kursplanens uppbyggnad - slöjd Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer Slöjdens arbetsprocesser Slöjden i samhället

Kursplanens uppbyggnad Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Motiv för ämnet i skolan Anger vad undervisningen ska syfta till Anger vad undervisningen ska behandla

Kunskapskrav

Ny betygsskala A C D E F 17,5 - 20 15 12,5 10 B Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda E Betyget E innebär att kunskapskravet för E är uppfyllt i sin helhet F -

Ny betygsskala Ht 2011 och Vt 2012 Åk 9 Nuvarande betygskala Åk 8 Ny betygsskala Ht 2012 Åk 6-9 Ny betygsskala

Kunskapskrav

Kursplanens uppbyggnad Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Motiv för ämnet i skolan Anger vad undervisningen ska syfta till Anger vad undervisningen ska behandla Anger vilka kunskaper som krävs för godtagbara kunskaper och betygssteg

Kunskapskravens uppbyggnad Utgår från de ämnesspecifika målen och det centrala innehållet Anger vad eleven visar eller gör I löpande text och i tabellform

Kunskapskravens uppbyggnad C A Analys Analys Analys Analys Förståelse Förståelse Förståelse Förståelse Fakta Fakta Fakta Fakta

Konsekvent begreppsanvändning C A Grundläggande Goda Mycket goda Beskriver och kan exemplifiera Förklarar och visar på samband Förklarar, visar på samband och generaliserar Enkla resonemang Utvecklade resonemang Välutvecklade resonemang

Exempel på begreppsanvändning - religionskunskap åk 9 C A Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att beskriva och ge exempel på centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar. Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar. Dessutom för eleven välutvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.

Konsekvent begreppsanvändning - slöjd årskurs 6 C A På ett enkelt sätt På ett utvecklat sätt På ett välutvecklat och genomarbetat sätt Bidrar till att utveckla idéer Utvecklar idéer Utvecklar idéer och söker själv upp inspiration På ett säkert och i huvudsak fungerande sätt På ett säkert och ändamålsenligt sätt På ett säkert och ändamålsenligt sätt

Exempel på begreppsanvändning – slöjd årskurs 6 C A Eleven kan på ett enkelt sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och bidrar då till att utveckla idéer med hjälp av tillgängligt inspirationsmaterial. Utifrån syftet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger till viss del underbyggda motiveringar till sina val. Dessutom kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt i arbetet med några hantverkstekniker. Eleven kan på ett utvecklat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och utvecklar då idéer med hjälp av tillgängligt inspirationsmaterial. Utifrån syftet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger relativt väl underbyggda motiveringar till sina val. Dessutom kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt i arbetet med några hantverkstekniker. Eleven kan på ett välutvecklat och genomarbetat sätt formge och framställa enkla slöjdföremål i olika material utifrån instruktioner och utvecklar då idéer med hjälp av tillgängligt inspirationsmaterial och sådant som eleven själv har sökt upp. Utifrån syftet och någon miljöaspekt väljer eleven tillvägagångssätt och ger väl underbyggda motiveringar till sina val. Dessutom kan eleven använda handverktyg, redskap och maskiner på ett säkert och ändamålsenligt sätt i arbetet med några hantverkstekniker

Kunskapskrav i svenska - årskurs 3, 6E och 9E Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet. Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.

Kunskapskrav för godtagbara kunskaper – NO åk 3 …Eleven berättar också om några av människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse. Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan källsorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och luft och relatera till egna iakttagelser.

Bedömning

Bedömning och betygssättning A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua Thomas/Anna (Helena/Gunnar) (Maria/Eva) Betygsskalan behöver nämnas, dvs ABCDE Nämn också att den kan användas kontinuerligt som en beläggsmatris…. Kort kort diskussion: Vilket betyg ska eleven ha? Skollagens 4 kap formulering om kraven på att betygssättande lärare ska kunna motivera betyget utifrån kunskapskraven: eleverna ska informeras om de grunder som tillämpas vid betygssättning 15§ , och den som har beslutat betyget ska på begäran upplysa eleven och elevens vårdnadshavare om skälen för betyget 17§ Man kan samla belägg för detta under skolårens gång genom att markera direkt i tabellen vad eleven visat. Beläggsmatris För att få betyget E ska hela kunskapskravet för E vara uppfyllt, för att få betyget C ska hela kunskapskravet för C vara uppfyllt och för att få betyget A ska hela kunskapskravet för A vara uppfyllt. Hur kan då betygen D och B se ut i en sådan här tabell? Om eleven utvecklat även övervägande delen av kunskapskravet för betyget C när det är dags att sätta betyg får eleven betyget D. En annan elev kan också ha uppfyllt allt på E men andra delar av betygssteget C som också utgör en övervägande del av C. Eleven kan t o m uppfylla vissa delar av betygssteget för betyget A men om allt på betygssteget C inte är uppfyllt kan det inte bli annat än betyget E. Beläggsmatris Klicka på A för att se ett konkret exempel (matematik) Kan vi göra ett till exempel för betyget F i matematik med en elev som kan uppfylla delar av E, C och A men inte hela E. Koppla till bedömning för lärande/bedömning av lärande. Matrisen kan användas både i formativt syfte för att peka på vad som är elevens nästa steg och i summativt syfte för att summera hur långt eleven kommit och utifrån det sätta ett betyg. Kommentarer till elev som ej uppfyller allt på E: Rätt till stöd Förändringar i skollagen som relaterar till detta: Möjligheten till överklagan av stöd finns nu Rektor kan besluta dels om stöd behövs, dels om lämpligt stöd i åtgärdsprogrammet. Båda dessa beslut kan överklagas. Dokumentationen av stöd kommer att vara mycket viktigt. Man kan få A med pysparagrafens skrivning om borttagande av vissa enstaka delar av kunskapskraven pga. nedsättning som inte är av tillfällig natur. Betyder inte att eleven inte ska delta i undervisningen av de delar som berör funktionsnedsättningen (Texten är en bearbetning av texten i Ciceros bok om etik)

Bedömning och betygssättning A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua

Bedömning och betygssättning A Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat. Duis aute irure dolor in reprehenderit in voluptate velit esse cillum dolore eu fugiat nulla pariatur. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipisicing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua

Terminsbetyg När betyg sätts innan ett ämne avslutats, ska betygssättningen bygga på de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9. 10 kap. 19 § skollagen

Terminsbetyg Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.

Skollagen 1 kap. 5§ Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Läroplanen 2.1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen