SV Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN Tredje rapporten om sammanhållningen Februari 2004 Konvergens, konkurrenskraft och samarbete.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PTS Bredbandskartläggning
Advertisements

Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
1 Ívar Jónsson Arbetsmarknaden i Västnorden mikroekonomier - almänna förutsättningar.
1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Bidrag till universiteten direkt eller via externa finansiärer? Utvecklingen i Sverige och i vissa andra europeiska länder Carl Jacobsson Analysenheten,
Vad säger utvärderingar av tidigare programperioder
EU mål 3 mål 9 mål 3 mål 6 finansiella instrument 3 finansiella instrument 6 finansiella instrument 3 finansiella instrument.
Framtidens regionalpolitik En presentation den av den femte sammanhållningsrapporten.
Sammanhållningspolitiken och Europa 2020
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Det allmänna ekonomiska läget
Tillämpning av bolagsstyrningskoden vid årsstämmor 2005 och 2006.
Hela Sverige ska leva Totalrapport. Regeringens bidrag har medverkat till kunskapsförmedling?
Projektföljeforskning
- Öresundsregionen – en självklarhet - Mångfald ger möjligheter
22 augusti 2014 Slide N° 1 8 april 2009 Bild nr 1 Urbact-sekretariatet URBACT II 2007–2013 EU-program för territoriellt samarbete om integrerad och hållbar.
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
Roserberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning av Leif Svanström En säker och trygg kommun.
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Aktuella frågor på EU-nivå
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
1 Sammanhållningspolitiken och Europa Strukturfonderna efter : Förberedelser! 2010: Europa e sammanhållningsrapporten Budgetöversyn.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Kommissionens arbetsprogram 2011 Presenterades den 3 november. Arbetsprogrammet tar upp huvudfrågor som ska prioriteras av kommissionen under Kommissionen.
Mycket glest befolkade regioner Ann-Kerstin Myleus, DG Regionalpolitik
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
1 Vänsterskolan Debattartiklar. 2 Aktuell krok 3 Aktuella krokar 1. Direkt krok.
Utrikesdepartementet Sammanhållningspolitiken
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
SV Översikt Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV1 Sammanhållningspolitiken och dess finansiella instrument
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Ekonomirapporten. April 2014
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
1 Thomas Andersson, rapportör.
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Gränsöverskridande samarbete och mervärde i nordiska regioner Regional utvecklingsstrategi (RUS) Region Västerbotten 26 oktober 2012 Lisa Hörnström – Lise.
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer 10 mars 2006.
Samman- hållnings- politiken EU:s sammanhållnings- politik 2014–2020 Förslag från Europeiska kommissionen.
Varumärket Luleå kommun
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
EU:s Sammanhållningspolitik Fyrbodal Sverker Berglund Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska Socialfonden.
Näringslivsträff EU-programmet Interreg Sverige-Norge Ett medel för den regionala utvecklingen!
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Partnerskap En mer decentraliserad sammanhållningspolitik Inom medlemsstaterna: - bredare.
Europeiska Integrationsfonden för tredjelandsmedborgare.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Större koncentration Mål % av befolkningen i EU (15 medlemsstater) som omfattas.
Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN December 2004 SV Förordningar 1 Sammanhållningspolitiken Kommissionens förslag till nya regler 14 juli.
Näringsdepartementet. Sveriges syn på KOMs förslag till EU:s långtidsbudget (1) Förslaget är alltför högt Innebär en kraftig ökning av utgifterna – flera.
1 Sammanhållningspolitiken – Vad har Europaforum gjort för att påverka? Europaforum Norra Sverige bildades 1999/2000 (politiska.
1 PROGNOSMODELLENS RESULTAT I BILDER Jouko Kinnunen & Richard Palmer Februari 2006.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda Strukturstöd till kandidatländerna stöd under föranslutningsperioden fr.o.m. år 2000: 1 miljard.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
EU-Regional Policy Structural actions Agenda EU:s planer för perioden Budgetplanen Lagstiftningsförslag: - Den gemensamma.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Uppföljning av den Europeiska sammanhållningspolitiken med fokus på nordiskt och svenskt.
Presentationens avskrift:

SV Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN Tredje rapporten om sammanhållningen Februari 2004 Konvergens, konkurrenskraft och samarbete

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 2 Sammanhållningsrapporternas betydelse Vart tredje år gör kommissionen en analys av sammanhållningens tillstånd och vad sammanhållningspolitiken bidragit till (art. 159 i fördraget) första rapporten (1996) gav förutsättningarna för Agenda 2000 andra rapporten (2001) inledde debatten om sammanhållningspolitiken efter utvidgningen tredje rapporten (februari 2004) presenterar förslag till en reformering av sammanhållningspolitiken efter 2007 Kontext

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 3 Rapporten omfattar 4 delar 1.En analys av den rådande situationen och tendenser i regionerna samt faktorer som är avgörande för konkurrenskraften 2.Den nationella politikens bidrag till sammanhållningen 3.Gemenskapspolitikens bidrag 4.Sammanhållningspolitikens effekter Struktur

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 4 Budgetplan Främjande av Europas välstånd – politiska utmaningar och budgetmedel i ett utvidgat EU och att respektera det nuvarande utgiftstaket (1,24 % av EU:s BNI) Kommissionens förslag: åtaganden 1,22 % och 1,14 % för betalningar En tydlig förändring av budgetplanen Fyra politiska prioriteringar för unionen: Hållbar utveckling – konkurrenskraft, sammanhållning (för tillväxt och sysselsättning) Bevarande och förvaltning av naturresurser Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa EU – en global partner Ekonomiska aspekter

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 5 Påminnelse: EU:s budget Tak avseende årliga åtaganden: 108,5 miljarder euro för EU25,varav 37 miljarder till strukturåtgärder, med 2004 års priser Budgetplan Tak avseende årliga åtaganden: 146,4 miljarder euro för EU27,varav 48 miljarder till strukturåtgärder, med 2004 års priser (exklusive landbygdsutveckling)

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 6 % of GNI

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 7 Sammanhållningspolitiken 34 % av EU:s budget (336 miljarder euro för perioden med 2004 års priser) ca 0,41 % av unionens BNP (tillsammans med landsbygdsutveckling och fiske: 0,46 %) omkring 50/50 mellan nuvarande och nya medlemsstater mer än 75 % av budgeten för regioner och medlemsstater som släpar efter i utvecklingen Kontext Utgifternas proportioner

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 8 Strukturfondernas utgiftskategorier Kontext Övrigt 2 % Mänskliga resurser 23 % Produktiv miljö 34 % Infrastruktur 41% 4,3Fördelning av strukturfondernas anslag till mål 1-regioner, samtliga medlemsstater, KŠlla DG REGIO För förstärkning av administrativ kapacitet

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 9 Observationer Observationer Betydande konvergens hos sammanhållningsländerna Positiva tendenser i mål 1-regionerna generellt BNP, sysselsättning och produktivitetstillväxt över genomsnittet i EU Modernisering av ekonomiska strukturer och förvaltningsmetoder Bättre förvaltning på regional nivå Mera regionalt samarbete på Europanivå Del 1 Rådande situation och tendenser: några resultat

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 10 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 -2,0 -1,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4, Spanien Portugal Grekland SammanhŒllning 3 BNP-tillväxt i sammanhållningsländerna Tillväxt av BNP per capita i Spanien, Portugal och Grekland mellan 1998 och 2002 i jämförelse med den genomsnittliga BNP-tillväxten i EU15 BNP-tillväxt i sammanhållningsländerna Tillväxt av BNP per capita i Spanien, Portugal och Grekland mellan 1998 och 2002 i jämförelse med den genomsnittliga BNP-tillväxten i EU15

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 11 Arbetslöshetsnivåer Arbetslöshetsnivåer i EU15, 1996 och 2002 (% av arbetskraften) EU15 10,77,8 Källa: Eurostat, LFS 7,4 Sammanhållningsländerna 17,09,6 Övriga medlemsstater9,57,5 Grekland9,710,0 Spanien22,311,4 Irland11,94,3 Portugal5,1 Del 1 Rådande situation och tendenser: några resultat Del 1 Rådande situation och tendenser: några resultat

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 12 Europeisk sammanhållningspolitik eller enkel anslagsöverföring? Struktur- politikens inverkan och mervärde Andel överföringar från EU till de största stödmottagarna som använts till import från övriga medlemsstater 17,4 % 18,9 % 26,7 % 35,2 % 42,6 % 14,7 % Spanien Mezzogiorno Nya tyska Länder Irland Portugal Grekland

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 13 Utvidgningens effekter EU:s befolkning växer från 380 till 454 miljoner (EU25) eller 485 miljoner (EU27) De nya medlemsstaterna bidrar till en mera dynamisk tillväxt (4 % per år jämfört med 2,5 % i EU15) BNP per capita minskar: -12,5 % i EU25, -18 % i EU27 i euro Del I

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 14 Utvidgningens effekter Befolkningsmängden inom konvergensmålet stiger från 84 miljoner till 123 miljoner Skillnaderna i utveckling mellan regionerna fördubblas: genomsnittligt BNP inom mål 1 är 69 %, i de nya medlemsstaterna 46 % Sysselsättningsnivån i EU15 växte från 60 % till 64 % ( ). I de 10 nya medlemsstaterna var den 56 % (59 % 1999) Del I

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 15 0,0 20,0 40,0 60,0 80,0 100,0 120,0 140,0 160,0 180,0 200,0 LUIEDKNLATUKBEFRSEFIDEITESCYELPTMTSICZHUSKPLEELTLVROBG Genomsnitt EU25 BNP per capita PPS 2002 Källa: Eurostat, nationalräkenskaper Index, EU25 = 100 Del I Läge och trender

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 16 Regionala BNP 2001 Del I Läge och trender BNP per capita (PPS), 2001 < >= 125 Inga data Index EU 25 = 100 Källa: Eurostat

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 17 Sysselsättningsnivå 2002 < 56 < 56,0 – 60,2 < 60,2 – 64,4 64,4 – 68,6 >= 68,6 Inga data % av befolkningen i åldersgruppen år Standardavvikelse = 8,4 Källa: Eurostat och NSI EU-27 = 62,4

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 18 Utbildningsnivå 2002 LÅGMEDELHÖG % av den totala befolkningen i åldersgruppen år < 19,2 19,2 – 28,0 28,0 – 36,8 36,8 – 45,6 >= 45,6 inga data EU-27 = 32,4 Standardavvikelse = 17,7 < 35,05 35,05 – 43,35 43,35 – 51,65 51,65 – 59,95 >= 59,95 inga data EU-27 = 47,5 Standardavvikelse = 16,59 < 13,65 13,65 – 17,95 17,95 – 22,25 22,25 – 26,55 >= 26,55 inga data EU-27 = 20,01 Standardavvikelse = 8,57 Källa: Eurostat (LFS)

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 19 Sysselsättning inom hi-tech 2002 Regionala konkurrens- faktorer < 7,45 < 7,45 – 9,55 < 9,55 – 11,65 11,65 – 13,75 >= 13,75 Inga data Källor: Eurostat Genomsnitt = 10,6 Standardavvikelse = 4,30

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 20 Den nationella politikens bidrag De nationella budgetarna är i genomsnitt 47 % av BNP Sammanhållningens budget är 0,43 % av BNP De nationella budgetarna prioriterar grundläggande service och inkomststöd Strukturfonderna har som mål att förbättra de regionala konvergensfaktorerna och stödja fysiska investeringar och investeringar i människor – ca 80 % av den totala budgeten Del II Olika strategier för att främja tillväxt

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 21 Genomförandet av den övriga gemenskapspolitikens bidrag Inriktning på särskilda mål som fastställts i fördraget Sammanhållning ingår inte alltid som ett mål Men förbättringar har skett Behov av att stärka samstämmigheten mellan dessa politikområden och sammanhållningens mål, i synnerhet beträffande de nya medlemsstaterna. Del III Behov av att främja samstämmighet mellan politikområden

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 22 Sammanhållningspolitikens inverkan Öka de offentliga och privata investeringarna i mottagarregionerna (tillväxt) Bidra till ökad BNP (konvergens) Skapa arbetstillfällen och maximera potentialen av mänskliga resurser Öka det fysiska kapitalet och humankapitalet Bättre regional och lokal förvaltning Ekonomisk stabilitet under 7 år Del IV Mobilisera resurser för att främja tillväxt

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 23 Ett nytt partnerskap för sammanhållning Ett nytt partnerskap för sammanhållning 1.Beträffande unionens prioriteringar 2.Beträffande utvidgningen och sammanhållningspolitikens ökade ansvar 3.Omfattar alla stater, regioner och städer – större subsidiaritet Reformering av politiken Slutsatser

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 24 Reformens prioriteringar (I) Första målet: Konvergens och konkurrenskraft Reformens prioriteringar (I) Första målet: Konvergens och konkurrenskraft Regioner med BNP/capita under 75 % av genomsnittet i EU25 Statistiskt drabbade regioner: BNP/capita under 75 % av genomsnittet i EU15 men över 75 % i EU25. Stater med BNI/capita under 90 % av genomsnittet i EU25 (sammanhållningsfonden) Särskilt tillgänglighetsprogram för OMR Budget: ca 78 % av de totala medlen Reformering av politiken Slutsatser

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 25 Reformens prioriteringar (II) Andra målet: regional konkurrenskraft och sysselsättning Reformens prioriteringar (II) Andra målet: regional konkurrenskraft och sysselsättning Sammanhållningspolitiken i alla övriga regioners tjänst – ingen områdesindelning Innefattar två delar: första delen: regional konkurrenskraft -innovation och kunskapssamhället -tillgänglighet och tjänster av allmänt intresse -miljö och riskförebyggande åtgärder skulle omfatta det ansvar för städer som delegerats till regionerna (URBAN+), inget gemenskapsinitiativ (Lissabon- och Göteborgsstrategierna ) andra delen: sysselsättning – grundad på europeiska sysselsättningsstrategin -arbetskraftens anpassningsförmåga, -skapande av arbetstillfällen, -utsatta personers tillgänglighet till arbetsmarknaden Budget: ca 18 % av total SF = nuvarande mål 2 och 3 Reformering av politiken Slutsatser

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 26 Reformens prioriteringar (III) Tredje målet: Europeiskt territoriellt samarbete Reformens prioriteringar (III) Tredje målet: Europeiskt territoriellt samarbete Framgångarna för Interreg visar att gemenskapens mervärde möjliggör en harmonisk och balanserad integration av hela unionen Gränsregioner, inklusive sjögränser Gränsöverskridande samarbete (medlemsstaterna ska ge förslag till ändringar av Interreg III B:s nuvarande 13 områden) Interregionalt samarbete (även inom integrering) Externt gränsöverskridande samarbete – kopplat till det nya instrumentet för europeiskt grannskap och partnerskap, som innefattar flerårig programplanering och endast ett finansiellt instrument Budget: ca 4 % av de totala medlen Reformering av politiken Slutsatser

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 27 Genomförandesystem: evolution inte revolution Genomförandesystem: evolution inte revolution Bekräftelse av de principer som gjorde politiken framgångsrik – flerårig programplanering, partnerskap, utvärdering, medfinansiering, delat ansvar n+2-regeln och förskottssystemet bibehålls Förenkling : minskat antal finansiella instrument: 3 istället för 6 och endast en fond per program Tydligare ansvarsfördelning gentemot politiken för hållbar utveckling Minskat antal programplaneringsfaser (policydokument från varje medlemsstat, operativa program) Förenklad ekonomisk förvaltning (prioriterade inriktningar), kontroll: införande av proportionalitet, kontrakt Ett mera strategiskt angreppssätt: Politisk diskussion i rådet, yttrande från EP, kommissionens mandat, årsrapport presenteras vid rådets vårmöte Reformering av politiken Slutsatser

Regionalpolitik EUROPEISKA KOMMISSIONEN SV Tredje samman- hållnings- rapporten December 2004 SV 28 Föreslagen tidtabell Föreslagen tidtabell 10 och 11 maj 2004: Europeiskt sammanhållningsforum, Bryssel Juli 2004: Kommissionen godkänner lagstftningspaketet Slutet av 2005: Beslut av rådet och Europaparlamentet 2006: Utarbeta program för perioden jan 2007: Genomförandet inleds Kommande steg