Ångest del 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kriser Traumatiska kriser Utvecklingskriser.
Advertisements

Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Ett filter i huvet …är bättre än ett i datorn!
Inom Al-Anon är vi alla lekmän...
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
medan alla andra omkring dig log. Så lev ditt liv med ett leende,
GRUPPBEHANDLING AV SPELBEROENDE
Daniel Ståhl & Tomas Gustavsson
Vår tids paradox Klicka för nästa sida .
Härnöstudier.
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
EN RESA GENOM UTANFÖRSKAP, BEKRÄFTELSEJAKT OCH MISSBRUK
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Ältande och grubbel Andréas Rousseau
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Inlärningsmiljö för att öka motivation
för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i
Konsten att leda sig själv
Mindfulness – en hjälp på vägen
Psykiska konsekvenser av missnöje med utseendet
Kortseminarium Radical Collaboration, 30 min Presentation av Mixed Minds Presentation av värden Presentation av deltagarna (om de inte är.
Kriser.
Temadag om sexuell hälsa 13/ Del 5
Du är riktigt trött och frustrerad……
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
Lovisa Zaunders, Tensta gymnasium, Spånga –
Vad är du för typ av person?
Skärp dig! – Hur svårt kan det vara att förändra?
Ta ställning och handla!
Resultatfokus Den resultatfokuserade definitionen av en vinnare handlar om tre saker: resultat jämförelse med andra undvika misstag.
Nonviolent Communication NVC”Giraffspråk”. Marshall Rosenberg Vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkänsla? Varför beter sig människor.
Hantera en kronisk sjukdom
KÄNSLOR OCH SOCIALA FÄRDIGHETER – FÖRÄLDERN SOM VÄGLEDARE
Positiv Livskraft © Att komma dit du vill
Flickors psykiska ohälsa
Elevrelationer – sociala interaktioner mellan individer i en skolkontext Kontextuell nivå: Interpersonell nivå: Individnivå:
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Sexologi för KY Kvalificerad vård och omsorg inriktning geriatrik alternativt funktionshinder Margit Leist Hagström
Ordkunskap Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Disposition Form och innehåll Psykoedukation nervsystemet
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Verktyg och strategier
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Introduktion till Motiverande samtal (MI)
Hur gör man en debattartikel?
Skriva noveller.
En ångestreaktion har fyra delar.
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Idrottspsykologi.
Idrottspsykologi.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
===== 15 Minutes ===== 45 Minutes Förbättra livet genom en ökad kunskap om de omedvetna livsmönstren.
Socialpsykologi.
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
Verksam i primärvården i Östergötland
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Tips för bättre kommunikation
Eller varför biter treåringen ?
Presentationens avskrift:

Ångest del 1

Bollywood

Kroppsliga sensationer Känslor Tankar Kroppsliga sensationer Handlingar

Kroppsliga sensationer Känslor Tankar Kroppsliga sensationer Handlingar

Kroppsliga sensationer Utlösande händelse/ stimuli Känslor Tankar Kroppsliga sensationer Handlingar

Tankar Känslor Handlingar Kroppsliga sensationer

Varför ångest? Undvika/vara observant på hot för att överleva

Varför ångest? Möjlighet att utvecklas och förändras

Existentiell ångest

När blir ångest ”sjuklig”?

När blir ångest ”sjuklig”? Rigida undvikanden som begränsar livet Feltolkningar –förstår inte varför alarmsystemet är igång Personen kan inte leva i enlighet med sina livsvärden

Sjukt? Är sjuk men anser sig frisk Är sjuk och anser sig sjuk Är frisk och anser sig frisk Är frisk och anser sig sjuk

Ångestsyndrom Hypokondri Enkel fobi Tvångssyndrom Panikångest med eller utan agorafobi Social fobi PTSD GAD

Ångestsyndrom Hypokondri Enkel fobi Tvångssyndrom Panikångest med eller utan agorafobi Social fobi PTSD GAD

Ångest finns överallt Ätstörningar Depression Missbruk I den mänskliga interaktionen I vardagen (beslut, förändringar, separationer) Rädsla för vuxenliv Rädsla för barndom

Vad vidmakthåller ångest? Undvikanden Säkerhetsbeteenden Feltolkningar

Undvikande

Du kommer göra fel! Du gör bort dig! Ta vägen där du inte syns! Något hemskt kommer hända om du tar denna väg! Ta Kontrollvägen istället! Du kommer göra fel! Du gör bort dig! Ta vägen där du inte syns! Du kommer dö på denna väg! Undvik!

Undvikanderondell

Ta en annan väg! Annars…

Hjärnans tolkning av ett undvikande: ”Eftersom hon undviker redovisningar måste det vara något mycket farligt. Framöver gäller det att varna henne så fort hon närmar sig det.”

Säkerhetsbeteenden vidmakthåller Hotet Panik: Ha anhöriga nära, sitta ned, kolla pulsen, uppsöka sjukvård, självmedicinera, leta efter utväg, alltid ha mobil med, undvikande av känslor Social fobi: Inte räcka upp handen, Titta ned, Sitta stilla på säker plats, Gömma sig Tvång: Kontrollera spis, dörrar, lås, lampor, ljus, Ritualer

Hjärnans tolkning av ett säkerhetsbeteende: ”Eftersom hon gör detta i samband med ett hot, måste det betyda att hon MÅSTE göra det för att överleva. Det håller henne säker. Framöver gäller det att varna henne och påminna henne.”

Feltolkningar Panik: ”Jag kommer dö”, ”Svimma”, ”Bli galen”, ”Kvävas”, ”Kräkas”, ”Hjärtinfarkt”, ”Bli förlamad”, ”Babbla och prata konstigt”, ”Tappa kontrollen” Social fobi: ”Ser dum ut”, ”Kommer spilla”, ”Kommer rodna och andra kommer se och göra mig till åtlöje”, ”Göra bort mig”, ”Kommer märkas att jag är nervös”, ”Alla tittar på mig” Tvång: ”Något hemskt kommer hända och JAG är ansvarig”, ”Mina tankar och bilder som dyker upp säger allt om mig som person”, ”Att ha tanken är detsamma som att agera på den”, ”För att förhindra det hemska måste jag…….(tvångshandling)”

Tidigare livserfarenheter och antaganden om självet, andra och livet Kroppsliga sensationer Oro, ruminering Ångest/känslor Minnen Utlösande situation/stimuli Säkerhetsbeteenden & undvikanden Upplevelse av hot Uppmärksamhet Tidigare livserfarenheter och antaganden om självet, andra och livet

PANIK! Minnen Ångest/känslor Uppmärksamhet Oro, ruminering Kroppsliga sensationer Oro, ruminering Ångest/känslor Minnen Utlösande situation/stimuli Säkerhetsbeteenden& undvikanden Upplevelse av hot PANIK! Minnen av ”misslyckanden” och hotfulla situationer Ångest Uppmärksamhet Starkt fokus inåt Jag kommer dö, bli galen, svimma, kvävas, tappa kontrollen, skrika! Fastnar i tankar om tidigare ”misslyckanden” och framtida hot Ha anhöriga nära, sitta ned, kolla pulsen, uppsöka sjukvård, självmedicinera, leta efter utväg, agorafobiskt undvikanden, undvikande av känslor Hjärtat, svett, andning, yrsel, bröstet, kvävningskänsla, magen Kroppslig sensation

Social fobi Minnen Ångest/känslor Uppmärksamhet Oro, ruminering Kroppsliga sensationer Oro, ruminering Ångest/känslor Minnen Utlösande situation/stimuli Säkerhetsbeteenden& undvikanden Upplevelse av hot Social fobi Minnen av ”misslyckanden” och hotfulla situationer Ångest, skam, otillräcklighet, ledsnad, ilska vänd mot självet Uppmärksamhet Fokuserad inåt Jag kommer säga fel! Göra bort mig! Fastnar i tankar om tidigare ”misslyckanden” och framtida hot Inte räcka upp handen Titta ned Sitta stilla på säker plats Frånvaro Hjärtat, svett, andning, yrsel, bröstet Lektion, redovisning. Grupparbet,en blick, direkt fråga

TVÅNG Minnen Ångest/känslor Uppmärksamhet Oro, ruminering Kroppsliga sensationer Oro, ruminering Ångest/känslor Minnen Utlösande situation/stimuli Säkerhetsbeteenden& undvikanden Upplevelse av hot TVÅNG Minnen av olyckor Ångest, skam, skuld, ledsnad Uppmärksamhet Fokuserad utåt och splittrad Något hemskt kommer hända! Och jag är ansvarig! Tänk om… Negativ värdering av självet utifrån tankarna Kontrollera spis, dörrar, lås, lampor, ljus Ritualer Hjärtat, svett, andning, yrsel, bröstet Gå hemifrån, gå och lägga sig

Jag önskar att ………………………… kommer att dö en våldsam död inom en timma.

Bensträckare 5 min

Vad skapar ångest för unga idag?

Ungdomar och ångest Nya utmaningar i en ny tid Utdragen ungdomstid, föränderlighet, mindre tid och kvalitet med vuxna, lägre smärttröskel (?), bristande tillit till sin förmåga att hantera En utvecklingspsykologisk ”kris”

Forskning angående suicid och alkohol Internet och globalisering Krav (utseende, vikt, kläder, prestation, erfarenheter, kompisar, sexualitet)

Psykiatrin Stödsamtal här Soc Vad göra nu? Ungdomsmottagningen Vårdcentral Stödsamtal här Ungdomsmottagningen

Olika interventionsnivåer Psykoterapi Specifika råd och förslag Grundläggande information Tillåtelse att prata om PLISSIT-modellen

Att vara hjälpare Aktivt lyssna - närvaro Bekräfta Empatiskt omhändertagande Icke-dömande Följa i fotspåren

Verktyg och strategier Kunskap och information Att gradvis utsätta sig för det som väcker ångest och stanna kvar Medveten om tankefällor Testa hotfulla tankar mot verkligheten Acceptans av ångest Andning som trygg bas Affekthantering

?

Ångest del II - Verktyg och strategier

Verktyg och strategier Kunskap och information Att gradvis utsätta sig för det som väcker ångest och stanna kvar Medveten om tankefällor Testa hotfulla tankar mot verkligheten Acceptans av ångest Andning som trygg bas Affekthantering

Exponering Mycket rädd Lite rädd Tid ”Jag kommer dö!” ”Jag kommer bli bortgjord” ”Jag kommer döda någon annan” Mycket rädd Lite rädd Tid

Exponering ”Jag kommer dö!” ”Jag kommer bli bortgjord” ”Jag kommer döda någon annan” Mycket rädd Lite rädd Tid

Att systematiskt övervinna sina rädslor Ett trappsteg i taget Att systematiskt övervinna sina rädslor Hålla föreläsning inför två vänner 10 Hålla föreläsning inför liten grupp 30 Hålla kort föreläsning för halva klassen 60 Hålla lång föreläsning för halva klassen 75 Hålla lång föreläsning för hela klassen 100

Feltolkningar & Tankefällor Föreställ dig att vi alla har en osynlig apparat på huvudet, som våra sinnesintryck filtreras igenom. Denna filtreringsapparat bär vi med oss överallt. I den sitter våra tankefällor. De kan förvränga, leta upp negativt laddade detaljer, förstora, förminska, påverka oss att dra förhastade slutsatser och mycket annat. När någon t.ex. blir deprimerad, nedstämd eller fastnar i ångest och oro, har apparaten slagits på på full volym. Med hjälp av din terapeut och dina egna insatser kan du börja vrida ner volymen.

Det handlar främst om medvetenhet om tankefällornas kraft och funktion Tankeläsning Katastroftänkande Olyckskorpstänkande Övergeneralisering Personalisering Övervärdering av sannolikheter Mentalt filter Etc. Det handlar främst om medvetenhet om tankefällornas kraft och funktion

Testa tankar mot verkligheten Panik Tanke att testa: Om jag inte sätter mig ner när jag blir yr, så kommer jag att svimma och då sluta andas. Experiment: Stå upp när yrseln kommer. Motstå impulsen att sätta sig ner. Utvärdering: Vad hände? Vad säger utfallet om tankens trovärdighet? Social fobi Tanke att testa: Alla tittar på mig när jag går genom korridoren. Experiment: Gå genom korridoren och räkna hur många som tittar. Tvång Tanke att testa: Om jag säger siffran 6 utan att säga ”1,2,3” efteråt så kommer mamma att dö” Experiment: Skriva och uttala siffran 6 (utan att utföra neutraliserande tvångshandling efteråt)

Acceptans

Vad är acceptans? ”Att välja att se, ha och stå ut med både den inre och den yttre verkligheten utan att fly, undvika, förvränga eller döma den och att handla utifrån denna verklighet effektivt och i riktning mot sina värderingar och mål.”

Acceptans är: Att omfatta sin smärta på samma sätt som man håller en ömtålig blomma i sin hand Att omsluta sin smärta så som man sluter ett gråtande barn i sin famn Att betrakta sin smärta på samma sätt som man betraktar en ofattbart vacker tavla Att insupa sin smärta precis som man tar ett djupt andetag Att ge upp kriget mot smärtan likt en soldat som lägger ned sina vapen och återvänder hem Att bära med sig smärtan likt ett kärt fotografi i plånboken

Acceptans är inte Kämpa emot smärtan Ignorera smärtan Förtränga smärtan ”Köpa” smärtan Att göra vad smärtan säger Att inte göra vad smärtan säger Att tro på smärtan Att inte tro på smärtan

FLY!!!

Följ med tills den har lagt sig…

S tanna upp O bservera A cceptera L åt gå V ärderad riktning

Kontrollerad andning Instruktioner: 1. Ta ett ”normaldjupt” andetag. Andas in genom näsan med munnen stängd. 2. Andas ut långsamt med munnen stängd. 3. När du andas ut säg ”lugn” eller ”slappna av” tyst för dig själv. T.ex. ”l-u-u-u-g-n-n” eller ”s-l-a-a-a-p-n-n-a-a a-a-a-v”. 4. Räkna sakta till fyra och andas sedan åter in genom att ta ett normaldjupt andetag. 5. Träna detta flera gånger om dagen och ta 10-15 andetag per övningstillfälle.

Malans Konflikttriangel Försvar: Maladaptivt undvikande Tankar, känslor och beteende Ångest: Konflikt/hämning p g a rädsla, skuld, skam eller emotionell smärta Adaptiv affekt/impuls: Ilska, sorg, glädje, självrespekt, intresse, närhet, sexuell lust

Malans persontriangel Terapirelationen: Där mönstret kan undersökas och förstås Nuvarande relationer: Där mönstret upprepar sig Tidigare relationer: Där det maladaptiva konfliktmönstret utvecklades