Skolinspektionens verksamhet Seminarium Globala Skolan den 5 maj 2011 Birgitta Henecke

Kvalitetsgranskning av rektors ledarskap - ett citat ”Internationella kontakter är inget som rektorerna själva förefaller prioritera, men enskilda lärare har ibland upparbetade kontakter via egna initiativ eller deltagande i EU-projekt. Mer sällan finns internationella kontakter med som en del i skolans förbättringsarbete och inget ställningstagande finns. /…/ Rektorer beklagar i flera fall att de inte haft utrymme att arbeta med internationellt samarbete, men anger tidsaspekter eller fokus på andra delar av uppdraget som orsaker. ... internationella kontakter är som framgår av styrdokumenten, en del av skolans demokratiuppdrag och kan ses som särskilt viktigt i en föränderlig och alltmer globalt orienterad värld.” 2017-04-07

Skolinspektionen – ny myndighet från 1 okt 2008 Huvudkontor i Stockholm Fem regionala avdelningar 350 anställda Fyra verksamhetsgrenar

Skolinspektionens uppdrag Kontrollera att skolförfattningarna följs Göra en mer kvalitativ bedömning av hur verksamheterna uppfyller författningarnas krav Bidra till regelefterlevnad och utveckling av verksamheten Bevaka enskilda barns och elevers rätt Återrapportera resultat, trender och utvecklingsbehov på nationell nivå till regeringen

Skolinspektionens mål Att bidra till … En god utbildning i en trygg miljö för alla barn och elever Att alla elever når maximala resultat och minst godkänt i alla ämnen 2017-04-07

Tillståndsprövning Prövar rätten att starta eller utvidga fristående skolor Ansökan senast 31 januari året före skolstart, beslut senast 1 oktober Överklagande möjligt för kommuner och sökande Uppföljningsbesök under första läsåret 2017-04-07

Grundskolor

Gymnasieskolor

Antal ansökningar 1997-2010

Beslut år 2010 Totalt ca 700 ansökningar, varav ca 400 gällde nyetablering och 300 utökning av befintlig verksamhet Ca 260 gällde grundskola och ca 400 gymnasieskola Beslut om tillstånd: Grundskolenivå - ca 40 procent Gymnasienivå – ca 16 procent

Anmälningsärenden Utreder anmälningar och signaler om missförhållanden Samverkan med BEO, som utreder rätt till skadestånd och vid skadeståndstvister företräder barn och elever i domstol Ökat inslag av muntlig utredning Insatser för kortare handläggningstider (max 5 månader) Mer allvarliga missförhållanden – besök inom en vecka 2017-04-07

Anmälningsärenden Beslut, åren 2003 - 2010

Anmälningsärenden år 2010 Vanligaste grunderna för anmälan: Drygt 40 procent av alla sakprövade ärenden ledde till kritik, vanligast kritikgrund särskilt stöd 2017-04-07

Tillsyn Regeringsuppdraget 2003 om tillsyn av alla skolor under en sexårsperiod …avslutades 2009 Nytt uppdrag 2010: Regelbunden tillsyn av alla skolor under en femårsperiod Ny modell 2010: Mer differentierad tillsyn, med olika bredd och djup I första hand en avvikelserapportering Kortfattad helhetsbedömning, protokoll som anger vad som granskats och bristområden markeras Återföringsseminarium, med råd och vägledning Även mer differentierad uppföljning Nya,kompletterande former av tillsyn: riktad tillsyn och flygande inspektion

Bedömningsområden 1. Måluppfyllelse och resultat 2. Pedagogisk ledning och utveckling av skolan 3. Skolans lärandemiljö 4. Enskild elevs rätt

Ej sanktion – ej överklagbart Sanktioner – överklagbara (28 kap. 2 §) ”Sanktionstrappan” Ej sanktion – ej överklagbart Sanktioner – överklagbara (28 kap. 2 §) Avstå från ingripande ringa överträdelse nödvändig rättelse särskilda skäl Anmärkning alternativ till föreläggande mindre allvarliga överträdelser Föreläggande Vsh inte uppfyller föreskrifter eller Vsh inte uppfyller villkor för verksamheten Gäller omedelbart Ange nödvändiga åtgärder för att avhjälpa bristerna Återkallelse/statliga åtgärder f rättelse Återkallelse om föreläggande ej följts och missförhållandet är allvarligt Statliga åtgärder om föreläggande ej följts och kommunen grovt eller under lång tid åsidosatt skyldigheter Tillfälligt verksamhetsförbud Sannolikt återkallelse eller statliga åtgärder, Beslutet kan inte avvaktas mht allvarlig risk för barnens hälsa eller säkerhet Gäller omedelbart om inte annat beslutats Vite Föreläggande får förenas med vite

Definitioner Lagar, skolformsförordningar, läroplanerna, kursplanerna, kunskapskraven En självständig granskning som har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen. Tillsyn 26 kap. 2 §: Skolinspektionen ska granska kvaliteten i utbildning och verksamhet som står under dess tillsyn eller under en kommuns tillsyn. Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. Qgr 26 kap. 19–20 §§: Lagar, skolformsförordningar läroplanens mål och riktlinjer, kursplaner , kunskapskrav

Vad innebär Skolinspektionens kvalitetsgranskning? En systematisk undersökning av en verksamhets kvalitet inom ett avgränsat område – ställer krav på ett kontinuerligt metodutvecklingsarbete Bedömningen av kvaliteten grundar sig på en uttolkning av författningar med stöd av forskningsresultat och beprövad erfarenhet - därmed mer långtgående uttolkning Granskningarna resulterar i en redovisning av såväl goda exempel som brister och förbättringsområden i verksamheten och i vilka avseenden åtgärder behövs – inte bara avvikelserapportering

Vad innebär kvalitet? Övergripande definition I vilken mån en verksamhet… förverkligar nationella mål och svarar mot nationella krav och riktlinjer förverkligar andra mål, krav eller riktlinjer som är förenliga med de nationella strävar efter att utvecklas Mål och riktlinjer behöver konkretiseras i varje enskild kvalitetsgranskning för att kvalitetsaspekter ska kunna observeras och bedömas.

Ämnesgranskningar Fokus på undervisningens kvalitet Samtliga ämnen i grundskolan Gemensamma ämnen i gymnasieskolan Avslutade granskningar (12) Grundskolan: engelska (I,II), fysik (I,II), matematik, moderna språk, musik, svenska I Grundsärskolan: svenska Gymnasieskolan: matematik A, samhällskunskap A, svenska A Pågående granskningar (4) Grundskolan: idrott och hälsa, no-ämnen, svenska II Gymnasieskolan: religionskunskap A

Ämnesgranskningar år 2011 Tvärgående granskningsaspekt: IT Internt utvecklingsarbete pågår En gemensam del som belyser allmändidaktiska aspekter (ledarskap i klassrummet, studieklimat, individanpassning, tidsanvändning etc) Ger möjlighet till en mer generell bild (ev riksrepresentativ) och jämförelsematerial för ämnesspecifika analyser

Tematiska granskningar Alla typer av verksamheter granskas, från förskola till vuxenutbildning Valet av granskningsområden fastställs varje år i en behovsanalys 20 avslutade, 11 pågår

Exempel på tematiska granskningar Skolsituationen för vissa elevgrupper Elever med funktionsnedsättning Nyanlända elever Verksamheten i hem för vård och boende (HVB-hem) Centrala kvalitetsfaktorer Rektors ledarskap Lärares behörighet och användning efter utbildning Delar i utbildning-en där verksam-heterna har svårt att nå målen Betygssättning i gymnasieskolan Uppföljning och utvärdering av elevers kunskapsutveckling i grundskolan

Exempel: Granskning av undervisningen i engelska i grundskolan Första granskning i samverkan med CITO (Institute for Educational Measurement) Upprepad granskning avrapporteras rapport våren 2011

Design – en kombination av ett flertal olika metoder Dokumentstudier Intervjuer med (elever), lärare och rektorer Enkät till lärare och elever Lektionsobservationer

Bedömningspunkter i observationsschema Allmänna kvalitetsaspekter Trygg och stödjande lärandemiljö Ledarskap i klassrummet Klar och tydlig instruktion med fokus på lärande Anpassning till olika behov Engagerande undervisning Elevernas ansvarstagande Handledning och uppföljning av elevernas lärande Återkoppling

Bedömningspunkter i observationsschema Ämnesspecifika aspekter Användning av målspråket Undervisning i att tala, lyssna, läsa och skriva Funktionell grammatik Sociokulturella färdigheter

Exempel på konkretisering av en kvalitetsaspekt Aspekt: Trygg och stödjande lärandemiljö Författningsstöd (Lpo 94): ”Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära…. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.” ”Läraren ska stärka elevernas vilja att lära och elevernas tillit till den egna förmågan”

Indikatorer utifrån varje aspekt Aspekt: Trygg och stödjande lärandemiljö Läraren… skapar en avslappnad atmosfär visar respekt för eleverna genom beteende och tilltal främjar elevernas intressen och deras inbördes respekt stöttar elevernas självförtroende och minskar deras oro uppmuntrar eleverna att göra sitt bästa, har positiva förväntningar på eleverna

Goda exempel utifrån varje indikator Indikator: Läraren skapar en avslappnad atmosfär Läraren… tilltalar eleverna på ett positivt sätt tillåter eleverna att göra misstag visar värme och empati mot alla elever ser till att eleverna känner sig trygga och redo att ta risker i sin språkanvändning ser till att elevernas möjlighet att interagera fritt ses som en naturlig del av språkinlärningsprocessen

Goda exempel utifrån varje indikator Indikator: Läraren främjar elevernas intressen och deras inbördes respekt Läraren… uppmuntrar eleverna att lyssna till varandra ingriper om elever blir utskrattade erkänner och uppmuntrar skillnader mellan olika elever

Tack för visat intresse! Frågor?

För mer information Se vår webbplats: www.skolinspektionen.se Prenumerera på vårt nyhetsbrev Besök Skolinspektionens dag 2017-04-07