INFORMATION GÄLLANDE GRATIS TILLDELNING AV UTSLÄPPSRÄTTIGHETER Arbets- och näringsministeriet

Faserna i gratis tilldelning 1. Verksamhetsutövare ansöker gratis utsläppsrättigheter genom att lämna in Verifierade uppgifter (datainsamlingsblankett) Information gällande metoderna med vilka uppgifterna har samlats (metodrapport) 2. Den behöriga myndigheten preparerar preliminära kalkyler gällande preliminära utsläppsrättigheter 3. Kommissionen kontrollerar de nationella kalkylerna och räknar ut om det finns behov för en enhetlig sektorsövergripande korrektionsfaktor (egen faktor för varje år) 4. Den behöriga myndigheten besluter de slutliga utsläppsrättigheterna Kommissionen delar ut  Instruktioner om regler för gratis tilldelning  Rådgivning för den behöriga myndigheten  Datainsamlingsblanketten  Metodrapportblanketten  Blankett med vilken medlemsstaterna uppger informationen till komissionen

Kommissionens CIM-beslut och tillhörande instruktioner Kommittén för klimatförändringar förordade utkastet för kommissionens CIM-beslut och kommissionens beslut (2011/278/EU) godkändes slutgiltigt Som stöd för CIM-beslutet har kommissionen gett ut instruktioner vilka klargör tilldelningsmetoder och datainsamling. 1. Generellt instruktionsdokument 2. Allokeringsmetodologi för tilldelning 3. Datainsamling 4. Verifiering av data 5. Koldioxidläckage 6. Värmeflöden mellan anläggningar 7. Nya inträdare och avstängningar 8. Restgaser 9. Sektorspecifika specialfall

Faserna i gratis tilldelning Tilldelning av utsläppsrättigheter baseras på fyra olika metoder, vilka används i följande ordning. 1. Produktriktmärke (utsläppsrättigheter / produktion) 2. Värmeriktmärke (62,3 utsläppsrättigheter / TJ värme) 3. Bränsleriktmärke (56,1 /TJ förbrukad bränsle) 4. Processemissioner (0,97 utsläppsrättigheter / tCO2 processemissioner) För produktion av elektricitet och förbränning i fackla (bortsett från säkerhetsfackla) inga gratis rättigheter Bara en av metoderna kan tillämpas för en aktivitet

Koldioxidläckage eller inte Varje aktivitet hör antigen till koldioxidläckage-sektor eller ej-koldioxidläckage-sektor De aktiviteter som hör till koldioxidläckage-sektor under åren är definierad i kommissionens beslut (2010/2/EU) Definitionerna kan ändras i framtiden Koldioxidläckagestatus är definierad för varje produktriktmärke Koldioxidläckage-sektor Ej-koldioxidläckage-sektor0,80000,72860,65710,58570,51430,44290,37140,3000

Aktivitetsuppgifter ska uppdelas till delanläggningar  Två värmeriktmärke –delanläggningar, eftersom värmeförbrukarna har olika koldioxidläckagestatus Panna Naturgas CO 2 Mjölkproduktion (ej-koldioxidläckage) Mjölkpulverproduktion (koldioxidläckage) Ånga Mjölk (inget produktriktmärke) Mjölkpulver (inget produktriktmärke)

Värmeriktmärke -delanläggning Panna Naturgas CO 2 Mjölkproduktion (ej-koldioxidläckage) Mjölkpulverproduktion (koldioxidläckage) Ånga Mjölk (inget produktriktmärke) Mjölkpulver (inget produktriktmärke) Aktivitetsuppgifter ska uppdelas till delanläggningar

Data ska ges ut om relevant: Tillförsel (värme) Produktion (värme) Värmeriktmärke -delanläggningar täcker mätbar värme Värmen härstammar antingen från värmeanläggningen själv eller en annan värmeanläggning inom utsläppshandel Värmen har förbrukats utanför en produktionsprocess av en produkt med ett produktriktmärke och så, att den inte  har producerats i samband med produktion av salpetersyra  förbrukas i produktion av elektricitet Att värmen inte har producerats i samband med produktion av salpetersyra och inte förbrukas i produktion av elektricitet är förutsättningen för tilldelning även vid fall där värme levereras till en anläggning utanför utsläppshandel. Värmeriktmärke

Karakteristiskt för mätbar värme är  Det är nettovärme vilket innebär att den värme som kommer tillbaka till producenten avdras från den utgångna värmen  Det levereras till förbrukningspunkten via en identifierbar kanal  Det levereras med hjälp av ett transportmedium, till exempel ånga, het luft, vatten, olja, flytande metall eller salt  Värmeflödet mäts eller kan mätas med mätare Värmeriktmärket används för mätbar värme

Tillämpning av värmeriktmärket Värmedistributör ses som en anläggning utanför utsläppshandel även om dess operator hör till utsläppshandel  Värmedistributör producerar eller konsumerar inte värme  Värmedistributör anses vara involverad när producenten och förbrukaren inte är direkt involverade med varandra TillämpasTillämpas inte Värme producerad med fossila bränslen i en anläggning inom utsläppshandel Värme som härstammar från en anläggning utanför utsläppshandel eller från en värmedistributör Värme producerad genom förbränning av biomassaVärme härstammar från salpetersyra produktion Värme tillvaratagen från en exotermisk reaktion vid verksamhet inom utsläppshandel Värme tillvaratagen från en exotermisk reaktion vid verksamhet utanför utsläppshandel Värme producerad med elektriska pannor Värme producerad eller tillvaratagen från förnyelsebar ursprung och det omfattar inte en förbränningsprocess Värme producerad vid förbränning av farlig eller kommunal avfall

Sammandrag om tillämpning av värmeriktmärket Värme från anläggning utanför USH Värme från anläggning inom USH Anläggning producerande salpetersyra Användbar värme i anläggningen Anläggning utanför USH Anläggning inom USH, värme för produktion av produkter, mekanisk energi, uppvärmning eller avkylning Förbrukning vid produktion av en riktmarkerad produkt Production av elektricitet Tillämpas Tillämpas inte

Mätningspunkt USH värme- produktion USH värme- förbrukning Mätningspunkt Mätningspunkten av värmeförbrukning (transportförlusterna är inte inkluderade) USH värme- produktion Ej-USH värme- förbrukning Mätningspunkt Mätningspunkten av värmeförbrukning, om värme transporteras utanför USH Utsläppstillståndets gräns

4 sätt att fastställa nettobeloppet av det mätbara värmeflödet 1.Använd avmätta värden (temperatur, tryck, genomströmningsmängd 2.Använd existerande dokumentation (fakturering, intern bokföring, andra dokument där värmeflöden är definierade på ett transparent sätt) 3.Använd estimat som baserar sig på bränsleförbrukning och planerad kapacitet 4.Använd estimat som baserar sig på bränsleförbrukning och referensverkningsgrad Använd en approach som:  Leder till den högsta uppnåbara precision  Inte leder till överestimering/överallokering

Enheterna för historisk aktivitetsnivå Delanläggningarna har olika enhet  ProduktriktmärkeProduktionsenhet (t.ex. ton)  VärmeriktmärkeTJ förbrukad värme  BränsleriktmärkeTJ förbrukad bränsle  ProcessutsläpptCO 2 Men den historiska aktivitetsnivån bestäms på samma sätt för varde delanläggning

Grundliggande metod för fastställning av den historiska aktivitetsnivån för varje delanläggning  Operatorn väljer referensperioden för hela anläggningen Antingen år eller Historisk aktivitetsnivå = median referensperiod (årlig produktionsnivå)  År då anläggningen inte har varit i bruk åtminstone 1 dag tas inte med i kalkylen. Obs: denna regel tillämpas inte vid anläggningar som opereras bara periodvis (t.ex. beredskaps- och reservkapacitet Median (1,2,5) = 2 Median (0,2,4,10) = 3 Exempel: Aktivitet har varit avbrutet – Historisk aktivitetsnivå = Median (x 1,x x,x 3 )eller Median (x 4,x 5 ) År >1dag i produktionx 1 x 2 x 3 x 4 x 5

Exempel - värmeproduktion till fjärrvärmenät Värmepanna Fjärrvärmenät Utsläppstillståndets gräns Bränsle- inmatning Produktion Vald referensperiod: Värmeproduktion Historisk aktivitetsnivå = median (4000, 6000) =5000

Produktionskapacitet Produktionskapacitet behövs för  Delanläggningar för vilka produktriktmärke tillämpas  Delanläggningar som har haft aktivitet mindre än 2 år under referensperioden  Vid signifikant kapacitetsförändring i en delanläggning både före och efter förändringen Det finns två sätt att fastställa produktionskapacitet: eller Medelvärde av de två högsta månadliga produktionsnivåerna under referensperioden multiplicerat med 12 månader Experimentell verifiering (48 h fortlöpande test)

Behandling av värme som sålts till privata hushåll i tilldelning av utsläppsrättigheter För värme som sålts till hushåll konstruerades det en egen tilldelningsmetod, vilken tar hänsyn till koldioxidutsläpp under Ifall värmeriktmärke-metoden resulterar i mindre utsläppsrättigheter än median av årliga utsläpp under , anpassas antalet rättigheter för år 2013 med skillnaden i fråga Den preliminära mängden av rättigheter anpassas för varje år , så länge som den preliminära tilldelningen är mindre än de ovan nämnda medianen multiplicerat med en sjunkande faktor. År 2014 är faktorn 90% och den minskar med 10 %-enheter varje följande år. Till denna preliminära mängden av utsläppsrättigheter tillämpas ännu en sjunkande tilldelningsfaktor. År 2013 tilldelas 80 % av de preliminära rättigheterna och år 2020 är gratis tilldelning 30%. Utöver detta används antingen den linjära förminskningsfaktorn eller den sektorsövergripande korrigeringsfaktor (CCF) enligt artikel 15.3 i CIM

Kalkylering av utsläppsrättigheter för fjärrvärme till privata hushåll (exempel när fjärrvärmen producerats med stenkol Den linjära förminskningsfaktorn och sektorsövergripande korrigeringsfaktorn har antagits att vara lika stora Utsläpp mv. kol Utsläppsrättigheter med hänsyn till verkliga utsläpp Utsläppsrättigheter med värmeriktmärke

Kalkylering av utsläppsrättigheter för fjärrvärme till privata hushåll (exempel när fjärrvärmen producerats med torv) Den linjära förminskningsfaktorn och sektorsövergripande korrigeringsfaktorn har antagits att vara lika stora Utsläpp mv. kol Utsläppsrättigheter med hänsyn till verkliga utsläpp Utsläppsrättigheter med värmeriktmärke

EXEMPELINSTALLATION RELEVANTA FLÖDEN FÖR VÄRMERIKTMÄRKET

Exempelinstallation INTEGRERAD CELLULOSA- OCH PAPPERSBRUK CHP-KRAFTVERK Utsläppstillståndets gräns FJÄRRVÄRMENÄTVERK Värmeflöde Bränsletillförsel Ånga 500 TJ Värme 1000 TJ Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ OY PRODUCENT AB TILLVERKARE AB MEJERI AB HUSHÅLL

Exempelinstallation – specialfall Hushåll h heat Producerad värme / bränsletillförsel h ref,heat Teoretiskt producerad värme utan CHP / bränsletillförsel h el Producerad elektricitet / bränsletillförsel h ref,el Teoretiskt producerad elektricitet utan CHP / bränsletillförsel För värme som har sålts till privata hushåll tilldelas rättigheter antingen på basis av tidigare utsläpp eller värmeriktvärdet. Av dessa används den som resulterar i större utdelning. I ett CHP-kraftverk kalkyleras utsläpp som kommer från värmeproduktion enligt formeln nedan. All värme från kraftverket har samma specifikutsläpp. CHP-KRAFTVERK OY PRODUCENT AB TILLVERKARE AB FJÄRRVÄRMENÄTVERK MEJERI AB HUSHÅLL Värme 1000 TJ Värme 800 TJ Värme 200 TJ Värme 400 TJ Värme 100 TJ Värme 300 TJ Utsläppstillståndets gräns Värmeflöde Bränsletillförsel Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ Ånga 500 TJ

h heat 0,6Producerad värme / bränsletillförsel h ref,heat 0,9Teoretiskt producerad värme utan CHP / bränsletillförsel h el 0,25Producerad elektricitet / bränsletillförsel h ref,el 0,4Teoretiskt producerad elektricitet utan CHP / bränsletillförsel Em CHP,Heat 0,516Värmes andel av utsläpp Exempelinstallation – specialfall Hushåll CHP-KRAFTVERK FJÄRRVÄRMENÄTVERK HUSHÅLL Lämpö 1000 TJ Värme 800 TJ Värme 400 TJ Utsläppstillståndets gräns Värmeflöde Bränsletillförsel Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ Ånga 500 TJ

Exempelinstallation – specialfall Hushåll Naturgas1000 TJ/a56,1 t CO 2 /TJ t CO 2 Torv1500 TJ/a105,9 CO 2 /TJ t CO 2 Värmes andel1500 TJ t CO 2 73,96 t CO 2 /TJ Tidigare utsläpp t CO 2 Utsläppsrättigheter kalkylerade på basis av förbrukning av värme i hushåll Värmeriktvärde400 TJ/a62,3 EUA/TJ EUA Tidigare utsläpp400 TJ/a73,96 t CO 2 /TJ EUA CHP-KRAFTVERK FJÄRRVÄRMENÄTVERK HUSHÅLL Värme 1000 TJ Värme 800 TJ Värme 400 TJ Utsläppstillståndets gräns Värmeflöde Bränsletillförsel Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ Ånga 500 TJ

Exempelinstallation – specialfall Aktörer utanför utsläppshandel I regel anses värme som tilldelas över ett fjärrvärmenätverk som värme till aktörer som är utanför utsläppshandel och utanför hot av koldioxidläckage. Ifall det kan påvisas att aktören hotas av koldioxidläckage, iakttas detta i kalkyleringen Fjärrvärmenätverket är en aktör utanför utsläppshandel och har därmed ingen plikt att utge uppgifter. Eventuell information gällande värmets distribution till de olika sektorerna baserar sig på frivillighet. CHP-KRAFTVERK FJÄRRVÄRMENÄTVERK Värme 1000 TJ Värme 800 TJ Värme 400 TJ Värme 100 TJ Värme 300 TJ Värme 200 TJ Ånga 500 TJ Utsläppstillståndets gräns Värmeflöde OY PRODUCENT AB TILLVERKARE AB MEJERI AB HUSHÅLL Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ

Exempelinstallation – specialfall Aktörer utanför utsläppshandel Koldioxidläckage (KL) kan hota även aktörer utanför utsläppshandel. En sådan aktör kan frivilligt uppge information gällande de produkter vars produktion värmen har använts till. En producent kan tillverka produkter både under hot av koldioxidläckage och utanför det. Värmeriktvärde 200 TJ/a62,3 EUA/TJ EUAKL Värmeriktvärde 100 TJ/a62,3 EUA/TJ EUAEj-KL CHP-KRAFTVERK FJÄRRVÄRMENÄTVERK MEJERI AB Värme 1000 TJ Värme 800 TJ Värme 300 TJ KL 200 TJ Ej-KL 100 TJ Utsläppstillståndets gräns Värmeflöde Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ

Exempelinstallation – specialfall Aktörer inom utsläppshandel Värme som är tillverkat för en aktör inom utsläppshandel berättigar inte producenten till gratis tilldelning. Den förbrukade värmet antingen ingår i ett produktriktmärke eller den används som bas för kalkylering av utsläppsrättigheter för producenten av en icke-riktmarkerad produkt. När värme tilldelas över ett nätverk till en aktör inom utsläppshandel, tilldelas rättigheterna i regel till värmeproducenten, eftersom fjärrvärmenätverket inte ingår i utsläppshandel. Förbrukaren av värme avdrar i så fall en motsvarande mängd rättigheter från ett eventuellt produktriktmärke. Ifall det finns ett direkt avtal mellan värmeproducenten och –förbrukaren gällande leverens av värme, beaktas inte det mellanliggande nätverket CHP-KRAFTVERK OY PRODUCENT AB TILLVERKARE AB FJÄRRVÄRMENÄTVERK Värme 1000 TJ Värme 800 TJ Värme 100 TJ Värme 200 TJ Utsläppstillståndets gräns Värmeflöde Bränsletillförsel Naturgas 1000 TJ Torv 1500 TJ

FAKTORER OCH SLUTLIG UTDELNING AV UTSLÄPPSRÄTTIGHETER RIKTMÄRKEN FÖRVANDLAS TILL GRATIS UTSLÄPPSRÄTTIGHETER MED OLIKA FAKTORER BEROENDE PÅ PRODUKT ELLER FÖRBRUKAREN AV VÄRME

Faktorer Faktorerna som används för att komma fram till den nationella och den installationsspecifika utdelningsplanen är samlade i tabellen nedan. För värmes del hänvisar koldioxidläckage (KL) till förbrukaren och faktorerna till tilldelning av utsläppsrättigheter till värmeproducenten RiktvärdeKL VärmeX ,80,7290,6570,5860,5140,4430,3710,3 VärmeHushåll0,80,6560,5260,4100,3090,2210,1490,09

Faktorer RiktvärdeKL VärmeHushåll VärmeHushåll VärmeX Värme Värme Sammanlagt Utsläppsrättigheter kalkylerade på basis av förbrukning av värme i hushåll Värmeriktvärde400 TJ/a62,3 EUA/TJ EUAEj-KL Värmeriktvärde 200 TJ/a62,3 EUA/TJ EUAKL Värmeriktvärde 100 TJ/a62,3 EUA/TJ EUAEj-KL Värmeriktvärde 100 TJ/a62,3 EUA/TJ EUAEj-KL* * Odefinierad värme över ett fjärrvärmenät Tidigare utsläpp400 TJ/a73,96 t CO 2 /TJ EUAEj-KL