Behandling vid impetigo

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Hur begränsar vi smittspridning?
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Emma, 78 år.
Antibiotikaresistens – övervakning RAF-dagen 15 januari, 2003
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Kateterisering av urinblåsa
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Okomplicerad cystit i slutenvård
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Smittskydd Skåne INFORMERAR
1 Systematiskt Säkerhetsarbete Rosersberg VT 2007 Systematiska Säkerhetsstrategier Föreläsning Leif Svanström.
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Infektioner i förskolan
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
Stora additionstabellen
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
Den nya influensan H1N1 - Information för hälso- och sjukvårdspersonal.
MRSA och smittskyddslagen
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Hur begränsar vi smittspridning?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
SBU:s kommentar publicerad
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Basala hygienrutiner och klädregler
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Eva Haglind Ledningens roll. Eva Haglind Exempel Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utbrott MRSA – omfattande – ovanlig – uppmärksammad.
Handläggning av faryngotonsilliter
Smittspårarutbildning
Barn och antibiotika i Sverige
Åsa Göransson, Hygiensjuksköterska
Terapiriktlinjer.
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Sjukdomar och besvär.
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Välkomna till bords Läkemedelskommitten
Basal hygien Allmänt SOSFS 2015:10 (Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg)  7 kap 4 § patientsäkerhetsförordningen.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
VINTERKRÄKSJUKA. Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus.
Kommentar: Vinterkräksjuka-Calicivirus orsakar stora återkommande, årliga epidemier, framförallt på vinterhalvåret. Finns i hela världen. Kommentar: Calicivirus.
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Förslag på vårdhygieniska frågor till diskussionsunderlag
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Hygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Antibiotikaval i sluten vård
Clostridium Difficile
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Clostridium Difficile
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Akut cystit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning.
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Behandling vid impetigo Rekommendationer från expertmöte november 2002

Epidemiologi Förekomsten i samhället är okänd. Vissa data indikerar att sjukdomen blivit vanligare och/eller svårare. Sjukdomen tycks vara vanligast i åldersgruppen 0-12 år. Sjukdomen är vanligast under perioden juli-september.

Klinisk bild Impetigo är en ytlig hudinfektion. bullös form icke-bullös form Bästa skyddet mot hudinfektioner är en intakt hudbarriär. Patienter med skadad hud, t ex eksem löper en ökad risk för infektion.

Klinisk bild, forts. Icke-bullös impetigo kortvarig blåsbildning som mycket snabbt övergår i en smetig, gul krustabildning. orsakas oftast av S. aureus men i viss utsträckning även av Streptococcus pyogenes (Grupp A-streptokocker).

Klinisk bild, forts. Bullös impetigo mera långvarig blåsbildning. oftast primärt lokaliserad till bålen med snabb spridning till andra hudområden. orsakas nästan uteslutande av S. aureus och är en potentiellt allvarligare infektion.

Resistens Klonal spridning över hela Sverige, och i Norge, av en stafylokockstam som kan ge bullös impetigo. nedsatt känslighet för fusidinsyra. Ökad användning av fusidinsyrakräm i båda länderna. Oklart om ökad användning har bidragit till spridningen av denna stam.  sannolikt att en fortsatt spridning underlättas av användning av fusidinsyrakräm.

Resistens, forts. Resistensutveckling mot mupirocin hos stafylokocker uppmärksammat internationellt. Ett flertal rapporter om spridning på sjukhus av MRSA-stammar med samtidig utveckling av mupirocinresistens.  svenska experter avråder från användning av mupirocin vid impetigo (Se Information från Läkemedelsverket nr 2002:3).

Smittspridning Impetigo är smittsamt. Sprids genom direkt kontakt från person till person eller genom indirekt kontakt med kontaminerade föremål, t ex handdukar/leksaker.

Smittspridning, forts. Smittspridning vanligt på t ex daghem. Motåtgärderna blir, liksom för andra infektioner, de allmänna råden: God hygien Mer utevistelse Mindre barngrupper.

Hygienråd 1. God handhygien! Tvätta händerna med tvål och vatten efter beröring av impetigoförändringar eller kontaminerade föremål. Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel underlättar desinfektion av händerna. Om möjligt - täck hudförändringarna med förband. Använd engångshandskar vid behandling och omläggning. Tvätta eller desinfektera händerna efteråt.

Hygienråd, forts. 2. Använd endast engångshandukar. 3. Örngott och kläder tvättas dagligen vid högsta möjliga temperatur. 4. Leksaker rengöres dagligen. Mjuka leksaker undviks i en utbrottssituation och tvättas i maskin innan man åter tar dem i bruk. 5. Ytor, handtag och annat som man vidrör, rengöres dagligen.

Övriga smittskyddsåtgärder Barn inom barnomsorgen bör vara hemma tills hudutslagen är helt torra. Skolbarn kan gå till skolan om de kan följa de basala hygienrutinerna, d.v.s. främst en god handhygien.

Övriga smittskyddsåtgärder, forts. Vid utbrott: Kartläggning och undersökning. Barn från drabbad avdelning skall inte vistas inomhus tillsammans med barn från andra avdelningar.

Behandling Avsikten med behandling är: Påskynda läkning och lindra symtom. Förhindra progress och eventuella komplikationer. Stoppa smittspridning.

Val av terapi Tydliga hygienföreskrifter ges alltid! Begränsad icke-bullös impetigo - betraktas som lindrig hos majoriteten av patienter och har ett självläkande förlopp. Rutinmässig odling är ej nödvändig. Lokal behandling: Noggrann rengöring med tvål och vatten.

Val av terapi, forts. Resistensproblematiken hos S. aureus vid impetigo gör att lokal antibiotikabehandling ej rekommenderas i första hand. Bactrobansalva har för närvarande inte någon plats i behandling av patienter med impetigo. Fucidinkräm kan inte heller rekommenderas för rutinmässigt bruk.

Val av terapi, forts. Utbredd och/eller progredierande impetigo (ofta bullös form) - systembehandling med antibiotika rekommenderas. Behandlingstiden bör vara sju dagar. Då epidemiologiska data talar för att en majoritet av impetigofallen idag orsakas av stafylokocker rekommenderas medel som täcker dessa.

Val av terapi, forts. Peroral antibiotikabehandling: Förstahandsalternativ: flukloxacillin eller dikloxacillin alt cefalexin/cefadroxil (lämplig beredningsform till t ex barn kan avgöra). Andrahandsalternativ: klindamycin (ex vid pc-allergi).

Recidiv Enstaka: Smittspårning samt analys av social situation. Upprepa hygienföreskrifter och allmänna råd samt värdera följsamheten till behandlingen. Ge ny antibiotikakur enligt ovan. Behandla även anhöriga med kliniska symtom. Upprepade: Om sådana uppstår trots upprepade kurer samt hygienråd, överväg remiss till barn/infektionsklinik.