Hemrehabilitering vad, hur och för vem.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetssätt som stöder äldres funktionsförmåga
Advertisements

Ledningsdeklaration Länna/Rialaenheten 2009
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Camilla Arvidsson, MAR
Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
Brukarfokus i biståndshandläggning
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Kompetensombudsträff
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Äldrepolitik Äldreomsorg.
Introduktionsutbildning
Vad innebär val av vårdenhet?
Kontaktmannaskap inom hemtjänsten
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
VÅRD & OMSORG.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Samordnad individuell plan
Vård.
En vård värd samverkan Femtio år av insikt.
Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalitet för patienter med progressiv obotlig sjukdom. Vården innebär beaktande.
Kompetensfrågorna en del av kvaliteten
Vårdsamverkan Fyrbodal
Rehabiliteringsgarantin
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Sjukgymnastik för äldre personer
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Individens rätt till integritet Etisk handbok för samverkan med tredje sektorn inom äldreomsorgen i Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård.
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Förbättringsarbete Säker utskrivning
Disposition och utgångspunkter
Socialpsykiatriska avdelningen
– överenskommelse mellan de halländska kommunerna och
UPPDRAG för vård och omsorg
Seniorcentralen, Tranås
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda.
Välkommen till den nya hemsjukvården!
Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk störning 30 januari 2009 Hur kan vi tillsammans bli bättre? Inspirationsdag för ledare, om samarbete.
Delegering Vem får delegera?
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Palliativ vård och samordning
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Värdighetsgarantier. Uppföljning 2014 BrukareNärståendePersonal Antal besvarade enkäter Känner till att det finns värdighetsga- rantier 14%27%69%
Resultat: Antalet personcentrerade genomförandeplaner i verksamheten har ökat från 62% till 100%.. Våra kollegor har, med hjälp av ”verktygen”, fått ökad.
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Linda Macke Processledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
Trygghetsteamet Övergripande målsättning Äldreomsorgen ska sträva efter att lyfta fram och aktivt arbeta med det friska hos de äldre. Genom rehabilitering.
Framtidens nära vård Delbetänkande
Nära vård - ett kommunalt perspektiv
Kvalitet i särskilt boende
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Hemsjukvårdsreformen i Östergötland
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
KPR april 2018.
Samarbetsformer för SoL och Hälso- och sjukvård (ordinärt boende och hemtjänst) Hur hittar vi samverkan/ samarbetsformer mellan SoL och Hälso- och sjukvårdsorganisationen.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

Hemrehabilitering vad, hur och för vem

Hälso- och sjukvårdslagen kommun och landsting (HSL) LANDSTING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KOMMUN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Eget boende Vårdcentral Sjukhus Kommunalt boende Specialiserad vård Ort Med etc. Läkare Dsk SG AT (ej Ösd) Dsk AT SG Ssk AT SG Läkare skatteväxling Något mer än 50 % av kommunerna har även övertagit hemsjukvårds-ansvaret för det egna boendet. (Östersund) (Sjuksköterska (dsk), arbetsterapeut, sjukgymnast) 1992 övertog kommunerna hälso- och sjukvårds ansvaret för den tidigare s.k. långvården Beslut om boende, hjälpinsatser i hemmet, ledsagning etc. sker i kommunen enligt Socialtjänstlagen (SoL) Hälso- och sjukvårdslagen kommun och landsting (HSL)

Jämtlands län - mitt i Skandinavien • 49 443 km2 • ca128 000 invånare • 2,6 invånare/ km2 (riket 21,7 invånare/ km2) • 8 kommuner • Länsbokstav Z • Högsta fjäll: Helags 1 796 m ö h • Landshövding: Britt Bohlin Mycket kontakter på tvären över kölen. Formella kontakter, Vänskapsband, Turistande Restid till Trondheim ca 3,5 timmar Restid till Sundsvall ca 3 timmar

Östersund - en av åtta kommuner i länet

Östersunds kommun Areal: 2 517 km2 varav 2 222 km2 land och 295 km2 vatten

Vad är de största utmaningarna i att satsa på hemrehabilitering/ett rehabiliterande arbetssätt? Hur får man medarbetarna med? Var finns fallgroparna? Vilka är nyckelpersoner? De viktigaste framgångsfaktorerna?

REHABILITERING Insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning utifrån dennes behov och förutsättningar återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet

Specifik-/vardagsrehabilitering Specifik rehabilitering är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om den aktuella sjukdomen, skadan och den behandling/träning som utvecklar, återvinner och bibehåller funktions- och aktivitetsförmåga. Specifik rehabilitering utförs av arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Vid överlåtelse av arbetsuppgifter till annan personal sker detta genom delegering och/eller ordination. (HSL) Vardagsrehabilitering (allmän rehabilitering) är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling. Arbetet utgår från ett rehabiliterande förhållningssätt. Planering och utförande sker på ett sådant sätt att brukaren ges möjlighet att bibehålla funktions- och aktivitetsförmåga. (SoL)

Biståndshandläggning i teamarbete – ansvarig för beslut om hjälp i hemmet Vård- och omsorgsplanering – Uppföljning med teamet och brukaren. Planering av insatser och utförande Riskbedömning Bostadens anpassning Uppdrag – Prioriteringar Hela teamet tränar

HUR MYCKET ENERGI FÅR EN AKTIVITET TA I FÖRHÅLLANDE TILL VAD SOM GER ENERGI ATT LEVA Fysisk – ansträngning Psykisk – lyckas, misslyckas, värdighet Meningsfullhet – nytta VAD GER? MOTIVATION OCH TRO PÅ EGEN FÖRMÅGA

UPPDRAG Brukarens behov ska tillgodoses med utgångspunkt av den gemensamma värdegrunden Rehabilitering i kommunen ska vara ett brukarorienterat utvecklingsarbete över huvudmannagränserna Ansvaret för att ett rehabiliterande förhållningssätt utvecklas och bibehålls ligger hos all personal Nyckeltal för kommunresurs 1,0 AT/SG per 300 personer 65 år och äldre varav fördelning till SÄBO 0,8% per person på särskilt boende (plejecenter)

PRIORITERINGSORDNING - ingående grupper Personer som nyaktualiseras efter en sjukhusvistelse och bor i sitt eget hem Personer som nyaktualiseras efter en sjukhusvistelse och bor på ett äldreboende Personer som bor i sitt eget hem och har hjälp i hemmet Personer som bor på ett äldreboende Personer som bor i sitt eget hem och endast har behov av AT/SG Anhöriga som vårdar en närstående Personer som vårdas i livets slut

ETT REHABILITERANDE ARBETSSÄTT ETT FUNGERANDE TEAMARBETE kräver ett REHABILITERANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTT som förutsätter ETT FUNGERANDE TEAMARBETE

Hemteam Innefattar all personal organiserad inom en enhet med uppdrag att besluta om eller utföra hemtjänst, utföra specifik omvårdnad och specifik rehabilitering samt ledning för den personal som utför hemtjänstinsatser. (År 2000)

OMVÅRDNAD är insatser som syftar till att hjälpa och stödja en person att planera och genomföra handlingar som hör till det dagliga livet i syfte att förebygga ohälsa/sjukdom, förbättra hälsa/friskhet, återställa och bibehålla hälsa/friskhet samt minska lidande och ge möjlighet till en värdig död.

Omvårdnad Specifik omvårdnad är relaterad till och kräver kunskap inte bara om människans normala funktioner utan också om den aktuella sjukdomen, skadan och den behandling som förebygger, förbättrar, återställer och bibehåller hälsa/friskhet. Specifik omvårdnad utförs av sjuksköterska/distriktssköterska. (HSL) Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling. (SoL)

”VARSTUNDSAKTIVERING” Socialtjänst – omsorg Insatser som ska tillgodose grundläggande behov av TRYGGHET, GEMENSKAP, MENINGSFULLHET och AKTIVITET. (Arbetet utgår från ett rehabiliterande förhållningssätt. Planering och utförande sker på ett sådant sätt att brukaren ges möjlighet att bibehålla funktions- och aktivitetsförmåga. ) ”VARSTUNDSAKTIVERING”

Omvårdnad, omsorg och rehabilitering Alla yrkesgrupper och professioner har ett ansvar för och arbetar med omvårdnads- omsorgs- och rehabiliterande insatser. Professionerna har olika huvudansvars-områden för att förbättra och bibehålla hälsa, stödja oberoende och för varje individ främja vad som upplevs vara ”ett gott liv.”

ATT ARBETA I TEAM Organisationen påverkar Kräver ett tydligt ledarskap ”Teamledare” Ledning för socialtjänst Ledning för omvårdnad Ledning för rehabilitering Samsyn på uppdrag / ansvar

Vad är vardagsrehabilitering? Vem har ansvaret för att leda ett rehabiliterande arbetssätt hos hemtjänstpersonalen? Hur säkerställs att personalen arbetar på ett likartat sätt i viktiga aktiviteter för brukaren? Vem har ansvaret för att följa upp att det rehabiliterande arbetet fungerar? Hur sker uppföljningen? Hur ser ni på arbetsterapeutens och sjukgymnastens ansvar för att leda? På vilket sätt kan de leda ett rehabiliterande arbetssätt? Vad är chefens ansvar för att leda rehabiliteringen och/eller skapa förutsättningar för arbetsterapeuter/sjukgymnaster att leda?

Hälso- och sjukvård / Socialtjänst (egenvård) Närheten till personalgruppen Arbetsgruppens kompetens Tydlig ledarskap (socialtjänst / hälso- och sjukvård Kvalitet och förekomst av social dokumentation Fungerande kontaktmannaskap Erfarenhet hos leg. personal Arbetsuppgiftens varaktighet och förändring Kommunens ersättningssystem Organisation och gränssnitt

Tala om för mig och jag glömmer Gör mig delaktig och jag förstår Visa mig och jag minns Gör mig delaktig och jag förstår

HSL/SoL Ordinera Instruera Egenvård Utveckla återvinna funktion/förmåga VOP Brukarens mål Att kunna gå Min plan (rehabplan) Mitt mål Delmål Delmål -professionens mål Självständig överflyttning från säng till rullstol Genomförandeplan Beskrivning av hur träna överflyttning från säng till rullstol

HSL/SoL Ordinera Instruera Egenvård Bibehålla funktion/förmåga MÅL - AT/SG MÅL - DSK Genomförandeplan Att kunna gå självständigt inomhus med rullator Hud – bibehålla smidighet hur stödja självständigt gående (hjälpmedel,balansträning,skor, fotvård etc. MÅL HSL/SoL Ordinera Instruera Egenvård Vård- och omsorgsplanering

maritha.markusson@attendo.se (1/9) maritha.markusson@ostersund.se maritha.markusson@attendo.se (1/9) 072-72 210 15