Alternativ och miljöbedömning Tuija Hilding-Rydevik, professor, föreståndare

”Alternatives are at the heart of EIA” Alternativ i miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning – en pilotstudie Uppdrag från Naturvårdsverket. Hilding-Rydevik, T och Emmelin, L Flera deltog med delstudier ”Alternatives are at the heart of EIA”

Fungerar alternativarbetet som det var tänkt? Nej!

PROJEKT bör ställas som ett ”grundläggande krav” att alternativ beträffande val av plats och utformning ska redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning. ”redovisning av alternativ är alltså en viktig förutsättning för att syftet med miljökonsekvensbeskrivningar skall uppnås” (prop. 1997/98:45 sid. 289) PLAN ELLER PROGRAM ”meningen med miljöbedömningen är att det skall tas fram underlag med alternativ så att strategiska vägval kan göras och motiveras väl i ett tidigt skede” (prop. 2003/04:116 s. 58). betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra och ”rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets räckvidd ska identifieras, beskrivas och bedömas”. (6 kap. 12 § miljöbalken ) ”TEORI” SYFTET Det grundläggande syftet med att utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning (inklusive alternativ) där miljöpåverkan av planen, programmet eller projektet identifieras, beskrivs och bedöms är att den ska bidra till ett bättre beslutsunderlag. (6 kap. 3 och 11 §§ MB, prop. 1997/98:45 s. 271, prop. 2003/04:116, s. 33, 35, 61). …”integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas” (12 § 6 kap. MB). Alternativ och hanteringen av alternativ kan beskrivas som kärnan i att utarbeta en mkb. En väl genomförd alternativhantering innebär en sorts försäkran för beslutsfattare att inte något ur miljösynpunkt betydligt bättre alternativ som uppfyller syftet med planen programmet eller projektet har förbisetts (Europeiska Kommissionen 2004 s. 24, Naturvårdsverket 2009 s. 75).

Så går det inte till i praktiken! TEORI - när och hur alternativ kan komma in OM, VARFÖR Mer och mer praktiska alternativ och val VAR NÄR HUR Utrymme för strategiska alternativ och val Plan Program Projekt Så går det inte till i praktiken!

Implementering Tolkning i sitt sammanhang av respektive aktör, vilja, veta att, veta hur, kunna, etc

Slutförvar av använt kärnbränsle – metod för slutförvar och var placera slutförvaret KBS-3 metoden den enda metoden och enda alternativet i MKBn efter 40 år av forskning och utveckling – trots kraven i MKB-lagstiftningen

Planeringsprocess före MKB: 1945-1992 MKB introduceras i processen Omstart av planeringsprocess 1992 – interaktion och kommunikation utgångspunkten MKB-lagstiftning träder i kraft 1999 och blir en parallell till KTL och FUD-processen. MKB-lagstiftning kräver alternativ och allmänhetens deltagande. Uppstår därmed många arenor för interaktion och kommunikation. Ansökan med MKB lämnas in 2011 Nära samarbete mellan industri och regering. Kärntekniklagen (KTL) anger att industrin bara behöver presentera ett enda men säkert alternativ. Stopp i processen pga STORA protester från allmänheten, 1985-1992. Forsknings, utvecklings- o demonstrationsprogrammet (FUD) fungerar som arena för utredning och utveckling av metoder. Tidigt strategiskt val av en metod– KBS. Top-down o exkluderande process in relation till kommuner och allmänhet, testborrningar utan dialog innan, 1977-1985. En metod, en plats

För mycket dialog, för nära samarbete under lång tid leder till att alternativkravet inte får genomslag. Ekonomiskt stark aktör. Processen brister när det gäller att skapa bra kunskapsunderlag och hålla isär roller.

Kommunal översiktlig planering - miljöbedömning 290 kommuner med plan-monopol dvs ansvar för att planera för framtida mark- och vattenanvändning Miljöbedömning behövs bl för ÖP ÖP DP FÖP Kommun x

Resultat Alternativ helt centralt men inte som del av miljöbedömning ÖP: Alternativ helt centralt men inte som del av miljöbedömning Ingen transparens i alternativarbetet Ifall miljööverväganden varit viktiga i alternativarbetet framgår inte ”inte relevant”, ”visionär”, ”inga fysiska aktiviteter” 0-alternative finns oftast – men bara pro forma – ”hopplöst”, ”inte politiskt möjligt” Lägre planeringsnivåer mer relevant Länsstyrelsen ger ibland lite stöd Tjänstemän – har antingen hela ansvaret eller ansvaret tas bort av politikerna Sent!!!! FÖP Alternativ helt centralt men inte som del av miljöbedömning Miljö ofta i fokus O-alternativet finns oftast Vad man jämför med varierar Miljömålen ofta närvarande - ”dubbelarbete att göra miljöbedömning” Lägre planeringsnivåer mer relevant Vilka och hur miljöhänsyn tagits är inte transparent.

Resultat DP Låsta förhållanden Alltid 0-alternativ Huvudalternativet presenterat i positiva ordalag ”Jag låter konsulten bestämma – jag tänker inte på alternativ” ”Alternativarbetet var avslutat när MKB-konsulten anlitades” ”Vi brukar inte be konsulten att arbeta med alternativ” ”Miljöbedömning är bara pro-forma”, ”det finns inget mervärde” Sent!!!

Sollentuna and Karlskoga – tidigt är tidigare än man tror Tidigt deltagande – möte 3 av 33 under 2 år – var för sent. Tidigt deltagande av mötesexperter från första mötet bidrog till produktion av ett väl balanserat set av alternativ – ett togs dock bort ur MKBn av politiska anledningar. (Asplund och Hilding-Rydevik 1996)

Varför? Planen uttrycka kommunens intentioner (PBL) Komplikation politiskt att miljöbedömma alternativ som förkastats. ÖPs olika roller varierar mellan kommuner. Om beställaren inte begär, konsulten inte vet eller vill eller inte får och LS inte begär så är förutsättningarna dåliga. Okunnighet om regelverket inte ett problem dvs ökad upplysning och info liten verkan. Synen på miljöbedömningens nytta ligger i botten av problemet.

Alternativ till alternativ? Är idén om alternativ i miljöbedömning fel? Har idén om miljöbedömning spelat ut sin roll? Eller är bara planeringspraktiken fel? Hur kan planeringspraktiken bidra till hållbar utveckling är den grundläggande frågan? Hur vilja pröva och välja hållbara alternativ? Klimatförändringar, minskad biologisk mångfald, ohälsa, miljörisker, m m