Robert Gidehag & Jonas Arnberg

Studiens frågeställningar Övergripande: Är den svenska alkoholpolitiken effektiv på 2000-talet? –Svenskarnas alkoholkonsumtion och totalkonsumtionsmodellen –Kan skatter minska konsumtionen? Hur har det sett ut under 1990-talet? Vad kan komma att hända efter nyår då Sverige får EU:s införselregler?

Är svensk alkoholkonsumtion problematisk? Vad säger forskningen om skadlighet Konsumtionens storlek och utveckling Är den totala alkoholkonsumtionen ett problem? Konsumtionens fördelning

Vad säger forskningen om alkoholens skadlighet? Alkohol konsumtion kan skada, medicinskt, socialt, brott etc. Så länge konsumtionen är måttfull behöver dock inga skador ske Olika utgångspunkter ger olika bedömningar om vad måttfullhet innebär Kön, vikt, arvsanlag mm.

Internationella hälsoorganisationers rekommenderade maxintag

Konsumtionens storlek och utveckling Den totala konsumtionen per person 15 år och äldre uppgick år 2002 till 9,87 liter ren (100 procent) alkohol =2,7 cl/dag vilket motsvarar 53 cl öl, 22 cl vin eller 7 cl sprit

Konsumtionen fördelades på följande vis

Konsumtionens utveckling

Den oregistrerade konsumtionens utveckling

Är alkoholkonsumtionen problematisk?

Den svenska konsumtionen i ett internationellt perspektiv

Konsumtionens fördelning Män dricker mer än kvinnor. 13,9 mot 5,8 liter/år Unga har den högsta alkoholkonsumtionen Konsumtionen är högst i Stockholm och Skåne Storkonsumenterna (uppskattningsvis 15 procent)

Alkoholkonsumtionens medianvärde är cirka procent lägre för män och cirka 50 procent lägre för kvinnor jämfört med konsumtionens medelvärde Detta innebär att medianvärdena ligger på 8,3-9,7 liter/år för männen och 2,9-3,5 liter per år för kvinnorna (att jämföra mot 13,9 respektive 5,8 liter) Konsumtionen är mycket skev

Den totala konsumtionen når idag inte de nivåer som internationellt anses skadliga Men, konsumtionen ökar… Att bara se till den totala konsumtionens utveckling är emellertid fel

Vad säger tidigare forskning om priser och efterfrågan? Många studier är (för) gamla. Ganska spridda resultat men höjda priser (skatter) har en negativ effekt på efterfrågan. Få studier behandlar den oregistrerade sektorn – vilket gör att de knappast är policyrelevanta. Normalt beräknas den s.k. korspriselasticiteten vara positiv.

Prisförändringar antas normalt ha små effekter på totalkonsumtionen. Detta förklaras av ett samspel mellan registrerad och oregistrerad alkohol. –Skattesänkning ger prisfall. –Prisfallet ökar konsumtionen i den registrerade sektorn. –Men prisfallet leder också till att konsumtionen i den oregistrerade sektorn minskar. –Korspriselasticitet och substitutionseffekt.

Effekter på totalkonsumtionen enligt Lundborg med flera.

Hur har priser och konsumtion (sam-)varierat under 90-talet?

Svårt att spåra vedertagna samband under 1990-talet. Kort tidsperiod, 1989 – Data för total konsumtion av öl, vin och sprit uppdelat på registrerad och oregistrerad konsumtion. Detta datamaterial har vi även som en panel med län = fler observationer. SCB har tagit fram priser för registrerad konsumtion under samma period. Vi har även ett alternativt prismått.

Ekonometri ger inga resultat. Vi testar i huvudsak en loglinjär standard modell. –lnqreg = β0 + β1lnp + β2lni + β3trend + β4D + ε –Vi testar landsdata, länspanelen, med olika antal förklarande variabler och med olika sätt att mäta priser. Priser har inte haft någon statistisk effekt på konsumtionen under 1990-talet Den starkaste statistiska variabeln är en trend.

Slutsatser inför simuleringar Priserna har haft liten inverkan under 1990-talet. Det samma gäller de flesta andra ”normala” variabler. Substitutionseffekten har varit obetydlig Istället tycks det som om alkoholkonsumtionen rör sig mot en ny jämvikt.

Vi har skapat en simuleringsmodell För att kanalisera den kunskap som trots allt finns om hur alkoholkonsumtion, priser och införselregler hänger samman. Modellen ger oss möjlighet att testa tänkbara scenarier för total alkoholkonsumtion under olika förutsättningar.

Simuleringar under följande förutsättningar En prissänkning (halvering av alkoholskatterna) vilket medför att priset (i hela registrerade sektorn) på: –Sprit faller med 30 % –Vin faller med 17 % –Öl faller med 16 % Vi testar sedan att variera: –Egenpriselasticiteter –Korspriselasticiteter –Olika substitution –Effekter (i %) på registrerad (-) och oregistrerad (+) konsumtion av ändrade införselregler.

Typiska resultat 1

Typiska resultat 2

Typiska resultat 3

Vår samlade bedömning om endast införselreglerna ändras: Den totala alkoholkonsumtionen förändras mycket lite eller inte alls. Den oregistrerade sektorn (för öl, vin och sprit) växer från 33 procent till 50 procent. Den offentliga sektorn förlorar ca sju miljarder kronor totalt.

Vår samlade bedömning om både införselreglerna ändras och skatterna halveras. Den totala konsumtionen ökar med 10 – 15 procent. Den totala konsumtionen ökar till ca 10,5 liter ren alkohol per person och år exklusive folköl. Den oregistrerade sektorn (öl, vin och sprit) faller från 33 procent till 25 procent. Den offentliga sektorn förlorar fyra miljarder kronor.