Surahammar 2007-03-28 Elin Dalaryd, elin.dalaryd@kristianstad.se Bakgrund, utbildning arbetsuppgifter. Elin Dalaryd, elin.dalaryd@kristianstad.se

Kristianstad 75 000 invånare Nordöstra Skåne Jordbruksbygd Omfattande livsmedelsindustri Låglänt landskap Varje dag äter man något från Kristianstad. SQM, Kronfågel, Absolut m.fl. Stora delar av kommunen ligger i en gammal havsvik och ligger därför lågt. Staden Kr-stad har vallats in för att man skulle få mer jordbruksmark. Här finns Sveriges lägsta markpunkt, -2,41 m.

Teatern, februari 2002 Vallarna var nära att brista. Mycket högt vatten även 2007. Tivoliparken får översvämmas.

Översvämmas vid + 3 m Ca 200 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge å Klart 2010-2012 Restriktioner mot bebyggelse under + 5 m Nya vallar hade behövts även om vi inte haft klimatförändringar, men nu har man dessutom tagit hänsyn till prognoser för framtiden. Man håller på att ta fram en ny översiktsplan för kusten som är låg på många platser och där man tar hänsyn till klimatet. Kusten är mest känslig för havsytehöjning. Staden för långvariga regnväder.

Viktiga milstolpar 1982-1998 1982 Fjärrvärme påbörjas 1989 Biogas från soptippen 1995 Kraftvärmeverk (flis och biogas) 1997 Biogasanläggning 1998 Miljöpolicy Vi lämnar förutsättningar och skyddsåtgärder och tittar på vad vi gör för att minska utsläppen. Först bara olja i fjärrvärmen. Biogas från tippen: för att förhindra att den hamnar i atmosfären men den kan ej användas till fordonsgas. Används i fjärrvämen. Nytt verk 1995. I biogasanläggningen samrötas gödsel, organiskt avfall från hushåll och den omfattande livsmedelsindustrin (ett av skälen till att den anlades). Miljöpolicy: Energi Kommunens egen energiproduktion skall baseras på förnybara bränslen. Energikonsumtion i form av fossila bränslen för omvandling till elektricitet, värme och transporttjänster skall ersättas av förnybar energi. Större effektivitet och en lägre energiförbrukning skall eftersträvas. Den kommunala verksamheten skall verka för att det totala trafikarbetet och utsläpp av luftföroreningar minskar, bl.a. genom väl fungerande kollektivtrafik och förändrade beteenden. Kommunen skall genom information även försöka att påverka andra intressenters energival.

Viktiga milstolpar 1999 - 2006 1999 Fossilbränslefri kommun 1999 Biogas fordonsbränsle 1998 – 2010 Statsbidrag 200 Mkr 2005 Klimatstrategi 2006 Klimpansökan 37,5 Mkr Fossilbränslefri kommun, deklaration av kommunfullmäktige. Reningsanläggning för biogas. Lip 4 ggr och klimp 2 ggr. Flest gånger i Sverige. Åtgärder inom förnyelsebar energi, energieffektivisering och transporter. Klimatstrategi antagen av fullmäktige.

Klimatinvesteringsprogram Pengar från Naturvårdsverket 6 ggr LIP 4 ggr, Klimp 2 ggr Åtgärder inom förnybar energi, transporter, effektivisering mm

Klimatstrategi för Kristianstads kommun

Bakgrund Arbete med energiplan hade pågått under lång tid Krav på att klimpansökan skulle innehålla en klimatstrategi Ingår som åtgärd för kommuner i miljöhandlingsprogram för Skåne Fördjupat miljömålsarbete för “begränsad klimatpåverkan” Åtgärder genomförda innan planen var antagen inom LIP, därför gjorde man en ny. Tidsåtgång: höll på ungefär ett halvår, men inte hela tiden, tre personer mest. Krav på att klimpansökan skulle innehålla en klimatstrategi som beskriver situationen i kommunen, mål och åtgärder. Länsstyrelsen håller I miljöhandlingsprogram för SKåne, de tar fram regionala miljömålen. Detta är ett åtgärdsförslag från dem inom de regionala miljömålen. Lokala målförslag togs fram. Berör även andra mål, t.ex. “frisk luft” och “god bebyggd miljö”.

Innehåll i klimatstrategin Bakgrund om växthuseffekten Klimatmålsättningar på olika nivåer Styrmedel och information Inventering, nulägesbeskriving Prognoser och möjliga åtgärder Lokala mål Handlingsplan Nyckeltal för uppföljning Klimatmålsättningar på olika nivåer, dvs t.ex. EU och nationellt och vilka mål vi själva hade. Styrmedel och information – vad har kommunen för redskap och vilka nationella styrmedelfinns det? Lokala mål: Totala utsläppen av växthusgaser, uttryckt som koldioxidekvivalenter, ska vara lägre än 4,5 ton per invånare/år år 2050 för att sedan minska ytterligare. Handlingsplan är sammanfattning från de olika delområdena. Exempel på nyckeltal: Totala utsläpp av koldioxidekvivalenter per år, energianvändning per capita etc. Ska eventuellt ändras utifrån KK:s indikatorer.

Inventering av utsläpp Koldioxidutsläpp baseras på uppgifter från SCB Metan baseras på beräknade utsläpp utifrån djurhållning samt metanläckage från deponier Mer från jordbruket i Kr-stad än nationellt, därför har vi tagit fram en jordbruksstrategi. Lustgasutsläpp har beräknats utifrån djurhållning och odling Läckage från installerade mängder av köldmedier i form av fluorkolväten ger mängden HFC.

Utsläpp av koldioxid från olika sektorer Många åtgärder görs när det gäller byte av bränslen för uppvärmning och energieffektivisering. Vägtrafiken ökar med ett par procent varje år och trafiken står för allt större andel av de lokala utsläppen. Vägtrafiken står för merparten av transporterna. Många åtgärder gällande uppvärmning och energieffektivisering. Vägtrafiken ökar med ett par % varje år

Klimatstrategin består av olika delar Övergripande Klimatstrategi Energiplan Transportstrategi Jordbruksstrategi Avfallsplan (arbete pågår) Informationsstrategi Övergripande klimatstrategin innehåller bakgrund, inventering, över-gripande mål med 5 bilagor som innehåller mål och åtgärder för respektive sektor:

Klimatstrategins mål kan sammanfattas i 9 punkter: Energi ska användas effektivare El- och värmeproduktion ska baseras på förnybara bränslen och andelen lokalt producerad energi ska öka Energikonsumtion i form av fossila bränslen för omvandling av elektricitet och värme ska ersättas av förnyelsebar energi, i första hand fjärrvärme där det är möjligt och i andra hand med lokalt tillförd bioenergi (pellets etc.)

Användning av bensin och diesel för transporter ska minska genom infasning av biogas producerad i Kristianstad och låginblandning av inhemskt producerad etanol Det totala trafikarbetet och utsläppen av luftföroreningar ska minska, bl.a. genom väl fungerande kollektivtrafik och förändrade beteenden (t.ex. ökad cykeltrafik) En större andel av avfallets energiinnehåll ska tas tillvara, i första hand genom rötning till biogas och i andra hand genom förbränning

Mängden gödsel och andra grödor från jordbruket som används för biogasproduktion ska öka Kunskapen om utsläpp av andra växthusgaser än koldioxid, främst metan och lustgas och möjligheterna att minska dessa ska öka Kommunen ska genom information försöka påverka andra intressenters energival och utsläpp av växthusgaser Kommentera gödsel: minskad klimateffekt vid rötning. Gödselhanteringen är svår att lösa. Förhoppningar om biogasproduktion på gårdsnivå, men hittills har det inte varit lönsamt för lantbrukarna.

Energiplan Mer effektiv energianvändning och övergång till förnybara energikällor ska ge oss ett hållbart energisystem Riktlinjer och miljöeffekter vid användning av olika energislag Mål för användning av olika energislag, energieffektivisering och planeringsprocesser Riktlinjer och miljöeffekter: t.ex. Tas det upp att biogasproduktionen ska öka och att mer biogas ska användas som fordonsbränsle. Utsläpp tas upp liksom t.ex. Askåterföring när det gäller biobränslen. Exempel på planeringsproceser: Läplanteringar, planera bebyggelse mot söder ets. Utformning av bebyggelse och miljö för att den ska bli så energisnål som möjligt. Var får man ha vindkraft? Målexempel: Användingen av solenergi ska öka, I första hand utanför fjärrvärmeområden och gärna i kombination med pelletseldning.

Transportstrategi Inventering av utsläpp av växthusgaser från transporter Mål (energikällor, utsläpp) Förslag på åtgärder Närmare 60% av de lokala utsläppen av koldioxid kommer från transporter. Svårt område att arbeta med. Prognoser från SIKA visar på en ytterligare ökning I framtiden inom både gods- och fritidsresor. Hög biltäthet i Kristianstad. Många olika tätorter och spridd bebygggelse. Mål I Kristianstad är t.ex. Att personbilstrafiken inte ska öka efter 2020. Biogasanvändningen ska gå från dagens 11 GWh till 80 GWh 2020. Positiv trend när det gäller Skånetrafikens utveckling. Biogas är exempel på åtgärd, arbete med Mobility Management en annan.

Jordbruksstrategi Inventering av utsläpp av växthusgaser från jordbruk. Mål Förslag på åtgärder Behov av mer kunskap Metan kommer från gödsel och lustgas från jordbruksmark och gödsel. Kopplat till djurhållning. Utsläpp från marken utifrån arealen. Schablonvärden. Även om de skulle göra åtgärder så syns det inte I statistiken. Mål: Jordbrukets utsläpp av metan och dikväveoxid ska minska. Jordbrukets utsläpp av koldioxid ska minska med 5% till år 2010. Målen bör inte nås genom minskad djurhållning utan syftet är att man ska hhitta metoder för att minska utsläppen. Två vanliga metoder att hantera gödseln, den ena släppper ut mer metan och den andra med lustgas (djupströbäddar och flytgödselhantering). Mest metan I djupströbäddar. Åtgärder för att minska utsläppen av lustgas: tex. Optimerad och minskad kvävetillförsel. Röta mer till biogas. Lättare att minska koldioxidutsläppen. Eldning av spannmål och halm, ecodriving för lantbrukare. Vart fjärde eller vart femte år kan man få loklal siffror från jordbruksverket och så får man räkna ut utsläppen själv.

Informationsstrategi I första hand en plattform att utgå ifrån vid planering av olika informationsinsatser. Mål Åtgärder Motsvarar inte övriga strategier i upplägg Definierar målgrupper mm, hushåll, företag, internt, barn- och ungdomar m.fl. Vi har gått igoneom vilka aktörer som finns, vad man ska tänka på när det gäller klimatinformation. Vad kännetecknar klimatfrågan? Viktigt att ha med budskap om vad man kan göra själv. Exempel på mål ang. Allmänheten: att stimulera fler hushåll till att testa andra färdmedel än bilen för arbets- och fritidsresor. Åtgärd: Att ha aktuell cykelinformation genom kartor och hemsida

Uppföljning Årlig klimatredovisning Styrtal om utsläpp av koldioxid Koldioxidinventeringar För att följa upp klimatstrategin görs en årlig klimatredovisning. Kommunens styrkort har ett övergripande styrtal om utsläpp av koldioxid, alla förvaltningar och bolag ska redovisa hur de arbetar med frågan. Gäller 2006-2008. Snart dags för revidering. Uppmanar förvaltningar och bolag att göra koldioxidinventeringar, ett redskap. Inspiration från Växjö. En gång om året. Excelfil.

Genomförda åtgärder

Centrala Kristianstad, Vä, Åhus och Fjälkinge. Förnyelsebar energi - fjärrvärme Centrala Kristianstad, Vä, Åhus och Fjälkinge. kraftvärmeverk för värme- (270 GWh) och elproduktion (30 GWh) + tre lokala nät: Fjälkinge, Vä och Åhus (16 GWh). Vä byggs ihop med KR-stad 98 % biobränsle 2006 LIP-kansliet, Kristianstads kommun

Förnyelsebar energi - pellets Utanför fjärrvärmeområde. 43 kommunala byggnader. Bidrag till småhus. Snart värms alla kommunala byggnader upp av pellets eller fjärrvämre. Pelletsenkät, mycket nöjda.

Förnyelsebar energi - biogas Produktion, marknadsföring, bidrag mm. Alla stadsbussar, 22 st går på biogas. Några sopbilar. Kommunens bilpool. Produktion på tre platser. Mål: allt ska användas som fordonsbränsle. Resten går idag till fjärrvärme. 11 GWh till fordon idag. Diskussionerna ledde slutligen fram till ett samarbete mellan Kristianstads kommun, dåvarande Sydkraft (E.ON) och Skånetrafiken. Det praktiska resultatet blev att den första etappen i ett leveranssystem för biogas som fordonsbränsle kunde invigas 1999. Idag går alla stadsbussar på biogas, produktionen och reningskapaciteten har ökat kraftigt och det finns två publika tankställen. Ytterligare två är planerade. En nyckelfaktor i utvecklingen för biogasen i Kristianstad har varit att den svenska staten 1998 började ge statsbidrag till miljöinvesteringar i form av olika investeringsprogram. Inom det investeringsprogram som pågår mellan 2006 och 2010 finns det möjlighet för bilköpare att få bidrag från kommunen för 30 eller 50 % av merkostnaden för biogasfordon. Även inom tidigare investeringsprogram har det funnits möjligheter att söka bidrag för merkostnaden vid köp av biogasfordon, vilket är en av anledningarna till att antalet fordon har ökat kraftigt. Kommunen jobbar aktivt för att antalet biogasfordon ska öka, både inom kommunen som organisation och som geografiskt område. Detta görs genom att information om bidraget och om biogasfordonens ekonomiska och miljömässiga fördelar sprids på t.ex. mässor, utställningar, torgaktiviteter, företagsträffar, möten med specifika branscher, t.ex. taxibranschen, genom ett elektroniskt nyhetsbrev och på kommunens hemsida. Kommunen har även beslutat om gratis parkering för alla miljöbilar, vilket också används som ett argument i arbetet med att få fler att gå över till biogasbil.

Förnyelsebar energi - produktionsvåtmarker Rening av vatten Odling av biobränsle Ökad biologisk mångfald Våtmarker görs lönsamma för lantbrukaren Just nu finns ett bidrag till lantbrukare som vill anlägga produktionsvåtmarker.

Klimatinformation - klimatskola 10 ”lektioner” i kommuntidningen Igenkänningsfaktor Information om klimatföränd- ringarna i kombination med tips Klimatenkät först! Sämre kunskap än väntat.

Klimatinformation - klimatutställning Turnerande utställning från Riks-utställningar: Klimat – Ekonomi - Politik Nya gäster varje dag Eget utställningsmaterial Ska stå ute på ett torg i tre veckor. Mötesstuga med gäster. Försöka få med både nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Massa jippon.

Hållbart resande - Hälsotrampare Riktar sig mot vanebilister Cykla i utbyte mot utrustning och hälsotest Resedagbok Mycket mediafokus! ”De trampar för hälsan” Beskrivning: Hälsotramparna är ett projekt där vanebilister lovar att byta ut bilen mot cykel under sina resor till och från jobbet under en tid i utbyte mot cykelutsrustning, t.ex. hjälm, reflexväst och dubbdäck. Projektet har genomförts en gång under 2006 och en ny omgång pågår mellan oktober 2006 och april 2007. I den första omgången fick deltagarna genomgå hälsotester före och efter cykelperioden och dessa visade en förbättrad hälsa hos flertalet deltagare. Hälsotramparna får fylla i en resedagbok så att deras totala koldioxidbesparing sedan kan räknas ut. En av hälsotramparna i första omgången vann en av kommunens specialframtagna cyklar. Syfte: Projektet syftar till att skapa publicitet kring cyklingens positiva effekter på hälsan, ekonomin och miljön. Erfarenheter: Mediegenomslaget var relativt stort första gången projektet genomfördes, men andra omgången, som pågår nu, väcker inte lika mycket uppmärksamhet. Hälsotramparna tycks vara positiva till att fortsätta cykla efter projektets gång så länge det är varmt, men till vintern slutar många.

Hållbart resande - Klasstrampet Tävling för åk 4 och 5 Vinnare: klass med högst andel cyklande Vinst: pengar till klasskassan Diplom till alla med siffra på minskade CO2-utsläpp Beskrivning: Tävlingen Klasstrampet riktar sig till barn i årskurs 4 och 5 och går ut på att klasserna ska cykla så mycket som möjligt till skolan under en månad och den klass som har högst andel cyklande barn får ett pris. Tävlingen genomfördes i maj och oktober 2006. Klasserna ska följa upp projektet genom att prata om miljö, trafik och hälsa samt genom att illustrera klassens sammanlagda cyklade sträcka eller insparade koldioxidutsläpp på något vis. Syfte: Projektet syftar till att minska andelen barn som får skjuts till skolan, genom att göra barn och föräldrar uppmärksamma på cyklingens hälsoeffekter, den förbättrade trafiksituationen som uppstår utanförskolorna när färre får skjuts samt hur mycket koldioxid man sparar in genom att inte åka bil. Erfarenheter: Efter två omgångar kan det konstateras att det är ett projekt som inte kräver stora resurser i förhållande till hur många som är intresserade av att delta. Flera bra exempel på hur man pedagogiskt kan följa upp projektet har förekommit, men långt ifrån alla klasser uppfyllde sitt åtagande att följa upp cyklandet.

Diplom Till klass_________________ som deltagit flitigt i Klasstrampet oktober 2006. Ni har tillsammans cyklat ______ km och sparat ________ kg koldioxid. Andelen cyklande i klassen var _____ %. Ni har tillsammans gjort _____ resor med cykel eller till fots. Tack för er insats och fortsätt gärna att cykla för miljön!

Hållbart resande - Testresenärer Samarbete med Skånetrafiken Vanebilister Buss/tåg i en månad i utbyte mot gratis kort Resedagbok Mycket mediafokus! Beskrivning: Två omgångar av projektet Testresenärerna har genomförts under 2006. I projektet får vanebilister byta ut bilen mot kollektivtrafik under sina arbetsresor under en månad i utbyte mot ett gratis Skånekort. Resenärerna får under perioden fylla i en resedagbok och deras minskade koldioxidutsläpp kan sedan beräknas. Syfte: Syftet med projektet är, som med Hälsotramparna, att få mediafokus på pendling med buss och tåg. Erfarenheter: Resultaten från projektet pekar mot att en stor andel av dem som prövat att pendla med buss eller tåg avsåg att fortsätta med detta, samt att de inspirerar i genomsnitt en person i sin omgivning att också börja åka kollektivt. ”Nöjda testresenärer bytte bil mot buss”

Hållbart resande – Europeiska Trafikantveckan Ett tema för varje dag Två permanent åtgärd Torgaktiviteter Biogasbilsutställning Föredrag Studiebesök Guidade turer Biogasbilsparad Beskrivning: Kristianstads kommun har tidigare deltagit i ”I stan utan min bil”-dagen men 2006 var första gången kommunen deltog i hela trafikantveckan. Veckans olika dagar hade olika teman, såsom biogasens dag, klimatdagen, cykeldagen etc. Varje dag genomfördes aktiviteter med anknytning till dagens tema t.ex. en parad med biogasbilar, studiebesök på biogasanläggningen, guidade cykelturer och olika torgaktiviteter. Syfte: Syftet med den Europeiska trafikantveckan i Kristianstad var att sprida information om klimatfrågan och om hållbart resande. Erfarenheter: Trafikantveckan var ett mycket lyckat arrangemang och de flesta aktiviteter lockade mycket folk. Paraden med biogasfordon var en av de särskilt lyckade aktiviteterna. Att genomföra så många aktiviteter under en vecka krävde mycket tid för planering men kommunens övriga kostnader för veckan var förhållandevis små.

Hållbart resande - bilpool Efterfrågan från allmänheten Informationskampanj Informationsmöte Stöd vid bildandet, hjälp med parkeringsplats Anordning av invigning Fortsatt informations- spridning Beskrivning: Efter det att ett flertal privatpersoner hört av sig till kommunen och frågat om det finns någon bilpool för privatpersoner beslöt kommunen att genomföra en informationskampanj om bilpooler för att eventuellt få till stånd en sådan i Kristianstad. Information om bilpooler spreds genom alla tillgängliga kanaler och allmänheten bjöds in till ett informationsmöte. På mötet fick intresserade personer träffa representanter från dels ett bilpoolsföretag och dels en ekonomisk förening som startar bilpooler. Därefter fick de som fortfarande var intresserade av att gå med i en bilpool tala om vilken typ av bilpool de ville vara med i samt var bilen skulle stå placerad. Flest personer var intresserade av den ekonomiska föreningen och eftersom antalet intressenter var tillräckligt högt beslöt föreningen att sätta ut en bil i februari 2007. Bilen kommer är biogasdriven och ett fastighetsbolag ställer upp med en gratis parkeringsplats. Syfte: Syftet med kampanjen var att väcka intresset för bilpooler i Kristianstad och få intresserade invånare att starta kommunens första bilpool för privatpersoner. I samband med detta kunde även information om biogasfordon spridas. Erfarenheter: Kunskapen om bilpooler tycks inte vara stor men när information sprids om dessa, framförallt om de ekonomiska fördelarna, finns det ett tillräckligt underlag för en bilpool i en stad av Kristianstads storlek. Idag: 9 medlemmar och förfrågningar varje vecka

Hållbart resande - samåkning Samåkningsforum på Internet Samåkningsforum på intranätet Lansering under Trafikantveckan Marknadsföring i kommuntidning och radio För både dagliga resor och engångföreteelser Beskrivning: Ett forum för samåkare har lagts ut på kommunens hemsida och på intranätet. Där kan man skriva ett öppet meddelande där man talar om mellan vilka platser man arbetspendlar samt vilka tider man har. Syfte: Syftet med samåkningssystemet var dels att få mediafokus på samåkning och dels att underlätta för de personer som kan tänka sig att samåka att hitta lämpliga personer att samåka med. Erfarenheter: Samåkningsforumet har hittills inte varit särskilt välbesökt och antagligen behövs mer reklam för det.

Reduktion av CO2-utsläpp, 1990 till 2005 CO2-reduktion ton/år Procent av utsläppen i kommunen 1990 Fjärrvärme 109 000 27 % Pellets, halm 10 000 2,5 % Biogas (transporter) 3 000 0,8 % Dessa tre projekt har stått för de största minskningarna. Övriga projekt är till för att skapa uppmärksamhet, öka kunskapen och försöka få till stånd förändring, men effekterna är mycket svåra att mäta.

Utmärkelser för energi- och trafikarbetet! 2001 CTO Awards 2001 (EU) 2002 Climate Star (Klimatalliansen) 2003 Vägverkets Miljöpris – hedersomnämnande 2003 Energy Globe Award – 3rd prize 2004 Bästa Miljöbilskommun (Gröna Bilister) 2005 Bästa klimatkommun (SNF) Kristianstads kommun