Utmaningar i en digital tid

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barn och bibliotek Britta Olsson Samordnare/bibliotekarie
Advertisements

Nya bibliotekslagens betydelse för personer med funktionsnedsättning Niclas Lindberg, generalsekreterare SDK:s jubileumskonferens 2013 Stockholm 29 november.
Finnes: Två filialbibliotek Knappa resurser Några tappade sugar Positiva besökare Önskas: Två huvudbibliotek Utrymme för förändring Entusiasm Fler positiva.
Tillgänglig läsning - en mänsklig rättighet
Kommunbiblioteket Självklarhet eller första val?.
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
IFLA manifest för bibliotekstjänster till personer med läsnedsättning Framtaget av LPD/ IFLA Godkänd av IFLA styrelse april 2012 Antagen av Unesco nov.
Kultur för alla – gäller det mig
Exempel utifrån ett antal målområden
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
Om bibliotekens ansvar för personer med läshinder Maria Lundqvist
Kulturförvaltningens verksamhet
Den nya bibliotekslagen. Ny bibliotekslag Ändamål 2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling.
Molndal.se Kultur och Fritid - Bibliotek Synliggör biblioteket - i teori och praktik Anette Eliasson
Folkbibliotek som kulturhus
Projektansvarig Inger Landen Projektledare Marie Walther
Teman VEGA Verksamhetsutveckling genom eget arbete.
Om vi fick bestämma. För, med & av unga Vad är en ungdom?
Personalmöte Handlingsplaner Värdegrund.
Nyttan med databaser? Mediadag
Om projekten Koha och Digital delaktighet Viktor Sarge, Utvecklare – Digitala biblioteksmiljöer 31 mars 2011.
Camilla Lundberg, Landskrona-Kävlinge-Svalövs Gymnasieförbund
Kvalitetsdialog KB, den regionala biblioteksverksamheten och biblioteksplaner.
1 Medarbetarenkät svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Kartläggning Barn-Bibliotek-IT våren 2010 Visby
Och samverkansmodellen Dalarnas regionala kulturplan
Tillgänglighet och den nya bibliotekslagen Göteborg 1 september 2014 Örjan Hellström,
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
Lära Använda Testa 1 september 2013 – 31 augusti 2014 Offentliga tjänster - Lokalt - Regionalt - Nationellt Internetfonden – Regionförbundet Kalmar län.
Vidgade vyer och nya uppdrag Roland Esaiasson Svenska Daisykonsortiets konferens november 2014.
HelGe-biblioteken NIO KOMMUNER – ETT BIBLIOTEK
Folkbibliotek och e-böcker i KB:s uppdrag
Följa upp läget i landet
Varför har vi bjudit in dig? Vi vill berätta vad ett länsbibliotek är och gör och varför det finns. Vi vill ge dig möjlighet att träffa andra som är rätt.
KulturpolitisK Konferens Öresund 2011 Yngve Petersson ordförande i Kulturnämnden, Region Skåne Regional kulturplan för Skåne.
Vägen mot handlingsprogrammet… Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, SOU 2010:11 Litteraturutredningen, SOU 2012:65.
Bibliotekslagen En ny roll för biblioteken
Läroplansträff fritidshem
Tillgänglig IT – paddkursen som inte blev en groda Svenska Daisykonsortiet, 13 november 2014 Elisabeth Erikson, Örjan.
Nytta per skattekrona - Arbetsmodell för att öka, utvärdera och upphandla nytta i offentliga verksamheter Johan Gunnars, Chef Strategiska Projekt.
Bevara, använda och utveckla Mats Riddersporre
Koha biblioteksdatasystem – ett litet initiativ Ann Lundborg.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Välkommen till temagrupp Skapa och utveckla kulturella mötesplatser! Det här vill vi utveckla tillsammans! 2 maj 2012 Första året.
Välkomna!. En dag på biblioteket 2500 besökare – vad gör ni? Läser tidningar o tidskrifter Deltar i medspråkargrupp Pluggar Lånar Lyssnar på ett bokprat.
Molndal.se Digitala barn – Digital delaktighet – Utmaning för regionbibliotek… Anette Eliasson, Biblioteken i Mölndal.
Sv Kvalitetsdrivet 2013 Högre kvalitet i högre utbildning eller breddad rekrytering? Eller både och? Aleksandra Sjöstrand.
Samling och utbud Vårgårda Samling och utbud Beståndet och dess utveckling Vad har vi i våra fysiska och digitala hyllor? Är det vad våra brukare.
Med gemensamma krafter För biblioteken i samtiden Hur ska biblioteken arbeta för att Sverige ska nå målet att bli en ledande kunskapsnation?
Strategiska perspektiv på verksamheten
Varför har vi bjudit in dig? Vi vill berätta vad ett länsbibliotek är och gör och varför det finns. Vi vill ge dig möjlighet att träffa andra som är rätt.
Biblioteksstämma 2007 Viktiga frågor ur KB:s perspektiv 23 november 2007 Gunilla Herdenberg och Gunnar Sahlin.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Varför talböcker? Ingrid Källström Varför talböcker?
ÄPPELHYLLEVARDAG FOLKBIBLIOTEKENS ARBETE MED TILLGÄNGLIGA MEDIER FÖR BARN Ingrid Källström Stockholm 23 april Tillgängliga medier på folkbibliotek2.
Skolbibliotek för alla Skolbibliotek för alla2 Ingrid Källström.
MIK och digital delaktighet Göteborg 9 september 2015 Örjan Hellström, Kerstin Wockatz,
Sidnummer 1 En biblioteksstrategi för hela Sverige om KB:s uppdrag och arbete Christina Jönsson Adrial 2015 Foto: Jens Gustavsson/KB.
Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design Gestaltad livsmiljö – en ny politik för arkitektur, form och design SOU 2015:88 Överlämnande.
Vad gör Kulturrådet inom läsfrämjande och vad har det här med biblioteken att göra?
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Läsning Hälsa ? Genus Demokrati
Det här är Folkbildningen i Västmanland
– tala eller tiga Catharina Isberg, bibliotekschef, Helsingborg
Digitalt först med användaren i fokus
KB – Utvidgat uppdrag från 2011
Digitalt först med användaren i fokus
Nu kör vi! Peter Björkman, handläggare Nina Ström, handläggare.
Bubblan i Bibblan Bibliotopia 2019 Robert Hagström Enhetschef Bibliotek och Bubblan samt Folkhälsostrateg.
Stärkta bibliotek: stöd till utveckling av folkbibliotek
IF Friskis&Svettis Kalmar
Presentationens avskrift:

Utmaningar i en digital tid Hantering av handkassa, KoF Utmaningar i en digital tid Tack för inbjudan att få komma hit till ett land med en så fantastisk litterär tradition. Om inte författare skriver några böcker har vi ju inget att göra på biblioteket, eller hur? Mycket glad att få träffas och se hur ni arbetar med bibliotek i Ryssland och vilka frågor ni arbetar med. Vad är lika och vad skiljer åt? Vad utmanar biblioteken i världen? Tror att vi delar många av de dilemman som utmanar bibliotekssamhället nu i för framtiden. De frågor jag är mest intresserad av är de olika metoder vi utvecklar för att möta och kommunicera med våra biblioteksbesökarna, med användarna. Och, hur når vi dem som behöver oss bäst? Bibliotekspersonalens kompetens och förhållningssätt är den absolut viktigaste faktorn för bibliotekens utveckling och överlevnad. Medier och information finns idag alltmer tillgängligt. Det är vår professionella hållning och användandet av vår kompetens som avgör hur viktiga vi kommer att vara i den fortsatta utvecklingen. Därför är kontinuerlig kompetensutveckling och forskningsanknytning avgörande för vilken roll bibliotek kommer att ha i framtiden. Vi kan utveckla bibliotekssystem, kataloger för samsökning, integrerade opacs, databrunnar, bibliometri, osv, men om vi inte når ut och tillgängliggör systemen, förklara hur de kan användas och varför, så kommer vi att tappa legitimitet i framtiden. Det är svårt att tävla med Google… Mitt nuvarande arbete som bibliotekschef i Mölndal är mycket spännande då staden planerar att bygga ett nytt stadsbibliotek i centrum. Anette Eliasson, Bibliotekschef Biblioteken i Mölndal Ryssland 2014-02-28

Hantering av handkassa, KoF Bibliotekens uppdrag Allas jämlika och fria tillgång till litteratur och information oavsett vem man är, vilket land man bor i, vilken familj man lever i, vilken ålder man har, vilken utbildning eller yrke man har… Informationen ska ha den form och format som var och en behöver/önskar Vi lever i ett alltmer globalt och digitalt samhälle, vilket skapar utmaningar för både biblioteksstruktur och arbetssätt. Hur arbetar man bibliotekariskt digitalt, inte bara härma de fysiska lokalerna på nätet? Hur arbetar vi med partnerskap för att längre med bibliotekariekompetens? Vi kan läsfrämjande, informationskompetens, informationsstrukturer… Vi behöver träna mer på att använda vår kompetens strategiskt i samhället. Hur arbetar vi för jämlik tillgång till fri information, litteratur och kultur i ett samhälle som: Samtidigt som fler får tillgång till information via internet, är det många som inte har/får tillgång. Arbetslösa, lågutbildade, ensamstående, äldre etc. Samtidigt som läsandet inte minskar totalt i samhället i Sverige, minskar läsförmågan t ex hos svenska pojkar. Samtidigt som alltmer information görs tillgänglig, blir viktig information dyr och mer osynlig. Vad betyder det för oss som arbetar med bibliotek? Arbetar vi reaktivt eller proaktivt? Är vi med och påverkar samhällsutvecklingen?

Hantering av handkassa, KoF Nya former och format…

Hantering av handkassa, KoF Svensk bibliotekslag 2014 Verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. (Ny Bibliotekslag, Prop. 2012/13:147) Sverige fick en ny bibliotekslag 2014, den förra fick vi 1996. Här preciseras bibliotekens uppdrag tydligare än tidigare…

Bibliotekslag forts… Ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning samt åt nationella minoriteter och personer som har annat modersmål än svenska samt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning…

Bibliotekslag forts…. Allmänheten ska avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur under en viss tid oavsett publiceringsform Utbudet ska präglas av allsidighet och kvalitet

Hantering av handkassa, KoF Förr… Tysta, stängda rum, väntar på besökare, passiva bibliotekarier. Systemorienterat: Bevara, kopiera, samla, ordna, tillhandahålla, skapa kataloger, klassificera, indexera, arbeta re-aktivt

Hantering av handkassa, KoF Tidigare disk på biblioteket

Hantering av handkassa, KoF Gammalt och nytt… Beroende av hur vi inreder biblioteken kan vi använda dem till olika saker. I nya bibliotek planeras ofta mer för aktiviteter än bara bokhyllor…

Nu och framtiden… Livliga mötesplatser, aktiva bibliotekarier, göra urval, ta ställning, öppna hyllor och system, pedagogiskt förklara, arbeta läsfrämjande, med program, aktiviteter och främja digital delaktighet. Arbeta pro-aktivt Användarorienterat utifrån behov och lokal identitet i partnerskap

Hantering av handkassa, KoF Bredvidperspektiv

Hantering av handkassa, KoF

Frågor för svenska bibliotek Hantering av handkassa, KoF Frågor för svenska bibliotek Hur nå nya användare? Hur nå specifika grupper? Hur konkurrera om tid? Nya medie- och informationsvanor Marknadsföra bibliotek Samarbete, partnerskap och allianser Digital biblioteksverksamhet Aktiva mötesplatser för människor Bibliotekariekompetens? Nå nya grupper, särskilt dem som inte idag använder bibliotek? En undersökning visar att av högutbildade kvinnor i utbildning använder 90% bibliotek. Av lågutbildade män som inte är i utbildning använde 20% bibliotek. Hur ser det ut här? Vad är bibliotekens ansvar? Moderna människor ser på tv, arbetar mycket, studerar, läser tidningar, mobiltelefoner osv. Hur konkurrerar biblioteket med det? Vad gör oss unika? Nya medie- och informationsvanor kan tyda på att bibliotek inte behövs. Information är tillgänglig via Internet (datorer, läsplattor, smartphones…), böcker är billigare, lättare at publicera etc. Men hur hanterar vi att många inte har datorer? Inte har utbildning, inte får jobb? Barn i familjer som inte har tillgång till allt detta? Hur marknadsför vi verksamheten så att alla får tillgång samtidigt som vi vill nå särskilda grupper för specifika aktiviteter? Här spelar intern kommunikation, dvs hur vi själva talar om vår roll, identitet och uppdrag in. Det skapar den bild som andra har av oss. Hur ser medborgarna på biblioteket här? Hur talar vi om att verksamheten utvecklas för dem som aldrig använder bibliotek? Hur nå ut med det utvecklingsarbete vi arbetar med? Samarbete, partnerskap och allianser blir allt viktigare. Bibliotek i Sverige samverkar väl med barnavårdscentraler, förskola, skola, studieförbund etc. Men vi måste skapa ännu starkare allianser för framtiden. I synnerhet för att stödja barns tidiga språk- och läsutveckling och kompensera för det som inte familj och skola gör, när det gäller läsning (literacy) och informationskompetens (information literacy). Mediekompetens talar man om i skolvärlden nu, i alltfler sammanhang, i EU osv. Det är sådant som bibliotek alltid arbetat med, vi är experter på klassifikation av kunskap och analys av litteratur/bilder/berättelser/ord/ämnen osv, men hur visar vi det för våra användare? Vi arbetar tillsammans med skolan kring informationskompetens. Samtidigt: Hur mycket ämneskunskaper behöver man för att vara expert? Bibliotekarier kan system, informationssystem, bibliotekssystem, generellt om klassifikation, katalogisering etc. Men ämnesexperter är vi få som är. Barnbibliotekarier är ofta experter på barnlitteratur, barns utveckling, läsutveckling och metoder för att främja läsning. Men hur arbetar ”vuxenbibliotekarier” med det? Vi behöver vara lika aktiva mot andra grupper i samhället som mot barn. Barnbibliotekarier behöver också arbeta mer med allianser och på barns villkor. En annan fråga är hur vi ska arbeta med digital biblioteksverksamhet och vad som kan göras nationellt, regionalt och globalt.

Svensk biblioteksstruktur Hantering av handkassa, KoF Svensk biblioteksstruktur Kommunala folkbibliotek Skolbibliotek Universitets- och forskningsbibliotek Special- och företagsbibliotek Regionala bibliotek Statens kulturråd Kungliga biblioteket, nationalbibliotek Regleras i bibliotekslag 19… Enligt Bibliotekslagen ska varje kommun ha folkbibliotek med gratis tillgång till litteratur. 290 kommuner i Sverige har ungefär 3000 folkbibliotek. Vissa är integrerade med skolbibliotek. Lagen anger att barn och unga, funktionshindrade och minoriteter ska prioriteras och ha tillgång till litteratur och information utifrån deras behov. Kommunerna är huvudmän. Utmaningar: Nå ”alla”, digitalisering, e-böcker, marknadsföring etc. Skolbibliotek ska finnas tillgängligt för alla elever enligt skollagen. Det är det lite si och så med. Ca hälften av alla skolelever saknar tillgång till skolbibliotek. Uppdraget är att stödja skolornas läroplaner. Kommunerna är huvudmän. Utmaningar: Alltfler elever har egna datorer, hur arbeta med källkritik, kvalificerad läsning etc. Universitetsbibliotek ska finnas vid alla högskolor. Deras uppdrag är att arbeta för informationskompetenta studenter, stödja utbildningen och stödja forskningen. Huvudmän staten. Utmaningar: Hantera ökade digitala nedladdningar, ökade kostnader för databaser, hantering av poster av olika standard, inlåsning. Arbetar med open access, pedagogiskt alltmer med studerande, tidigare mer fokus på forskningen. Specialbibliotek finns på myndigheter, organisationer och i företag där dessa är huvudmän. Liknande utmaningar som folk- och forskningsbiblioteken. Regionala bibliotek, ca 18 länsbibliotek finns för regional biblioteksutveckling och kompletterande medieförsörjning. Stödjer i första hand kommunala bibliotek, dvs folkbibliotek. Både regionala och kommunala bibliotek ska ha biblioteksplaner. Regionala bibliotek har landsting/regioner som huvudmän och får medel även från Statens kulturråd enligt Samverkansmodellen. Statens kulturråd har tidigare ansvarat för folkbiblioteksstatistik. Numera har man ansvar för läsfrämjandebidrag, inköpsstöd av litteratur för barn och unga. Samlar olika kulturområden, däribland litteratur som konstform. Kungliga biblioteket är nationalbibliotek och forskningsbibliotek. Sedan ett par år tillbaka har man uppdraget att samordna svensk biblioteksverksamhet med ansvar för informations- och lånecentraler, projektmedel, nationell katalog osv.

Hantering av handkassa, KoF Mölndals stadsbibliotek… Biblioteket har legat här i 50 år, det är dags för ett nytt…

Mölndals stad och bibliotek 61 500 invånare Biblioteken i Mölndal består av fyra bibliotek, bokbuss, digitalt bibliotek. 400 000 besök/år, 500 000 lån/år 130 000 besök på webbplatsen 600 program, mest för barn Ca 16 000 aktiva låntagare 40 personal

Hantering av handkassa, KoF Mobilt bibliotek…

Uppdrag Mölndals bibliotek Tillgodose Mölndalsbornas behov av… - Tillgång till källor för kunskap och information - Litterära och andra kulturella upplevelser - Mötesplatser oavsett ålder, social, etnisk och kulturell bakgrund - Verktyg för att kunna delta i den demokratiska processen

Bibliotekens arenor Bibliotekens fysiska lokaler Informationskompetens och mediekompetens. Litteratur, medier, information Läsa, mötas, vara Föreläsningar, debatt, samtal, Verksamhet för barn o unga Bibliotekets webbplats Digitalt bibliotek (speglar fysiskt) Interaktivitet? Alltid öppet, 24 timmarsservice Samhället Bibliotekspersonal i samhället Bokbuss, uppsökande… Strategiska samarbeten Allianser Biblioteket i digitala samhället Synliggöra, tillgängliggöra bibliotekariekompetens och verksamhet där medborgarna är Lyhördhet, användarfokus

Hantering av handkassa, KoF Biblioteket som ikon Kansas City Public library Halmstad stadsbibliotek Exempel på bibliotekets roll i en stad: Som ikon, där biblioteket utgör en arkitektonisk plats. Andra roller som biblioteket kan ha i samhället är katalysator, eller motor för förändringar, för aktivitet.

Hantering av handkassa, KoF För att möta dagens digitala och globala utmaningar behöver vi…

Hantering av handkassa, KoF 1. Använda bibliotekariekompetens i samhället i samverkan med aktörer i lokalsamhället Nödvändigt för att nå ut med budskap och nå nya grupper och hitta aktuell relevans i samhällsutveckling

2. Arbeta med kontinuerlig professionell utveckling, för användarfokus och relevans.

3. Fokusera på relationer, snarare än transaktioner.

4. Kontinuerlig utblick och omvärldsanalys 4. Kontinuerlig utblick och omvärldsanalys. Arbeta med identitet, image och profil för att aktivt delta i samhällsutvecklingen.

Bibliotek i samklang med samtiden är… Öppet, välkomnande och inkluderande Uppmärksamt och transparent Samverkande med lokal identitet Verksam på fyra arenor: digitalt och fysiskt, i och utanför biblioteket.

Hantering av handkassa, KoF Framtida uppdrag? Allas tillgång till media och information Med nya metoder verka för: - Digital delaktighet - Läsförmåga - Informations- och mediekompetens

Tack för mig! Nu är jag nyfiken… Frågor? Synpunkter? Delar du min bild? Hur är det här?