Hinder och möjligheter - seminarium om ensamkommande asylsökande barn. GR, januari 2008 Ole Hultmann Specialistpsykolog Psykoterapeut. BUP Gamlestaden

Disposition 1. Acculturation och asylprocess 2. Krispsykologi, traumateori 3. Utvecklingspsykologi, anknytning och utvecklingspsykopatologi 4. Rekommendationer, samverkan, mm.

Hur påverkas barn psykologiskt av asylprocessen? Det mentala tillståndet ockuperas av frågan om uppehållstillståndet. För ensamkommande finns inga föräldrar som kan ge psykologiskt stöd och skydd. Endast 6% av flyktingarna får PUT av flyktingskäl. Flykt pga organiserat våld.

Kulturmöte mellan: Kollektivistisk kultur, traditionellt levnadsmönster, vi-kultur, skamkultur, hederskultur, tregenerationsfamiljen och Individualistisk kultur, modernistiska levnadsmönster, jag-kultur, skuldkultur, kärnfamilj/singelboende (Herlitz, 2007)

Vilken typ av stöd eller behandling behöver flyktingar? Om flyktingar får ett gott psykosocialt stöd i exillandet, finns goda möjligheter att komma över traumatiska upplevelser och förluster.

Kris Flyktingkris -att tvingas fly, att skiljas från vårdnadshavare Utvecklingskris -att bli vuxen

Vad händer psykologiskt hos barn vid krig och organiserat våld? -den grundläggande tryggheten försvinner -barnets föreställning om att föräldrarna kan skydda brister Inledning. Jag vill skapa en ram kring föreläsningen. Vilka begrepp använder vi. Vad betyder dem. Vilken social kontext befinner vi oss i? 15 minuter.

Vad är ett psykiskt trauma? Ett psykiskt trauma är en händelse som innebär död, allvarlig skada (eller hot om detta) eller ett hot mot egen eller andras fysiska integritet (världen rämnar) OCH Att personen reagerar med intensiv rädsla, hjälplöshet eller skräck Single trauma eller complex trauma? Här börjar det väsentliga. HUR REAGERAR BARN, UNGDOMAR OCH FAMILJEN PÅ TRAUMATISKA UPPLEVELSER? Två uppfattningar: Barn är starka, kommer över trauman med tiden. Behöver inte bearbeta upplevelser genom terapi. Barn är sårbara. Traumatiska upplevelser kan ha en livslång effekt på barnens psykiska hälsa.

Vad är posttraumatisk stress? (PTSD) Upplevelsen: Hot mot liv eller integritet Symtomen: -återupplevande -undvikande -förhöjd spänning Förhållningssätt: -akut; stöd, psykopedagogik och observation -på sikt; traumafokuserad behandling och stöd PÅMINNARE. Skogen, vatten, speciella dagar, kroppeskontakt. Det finns mycket som kan påminna om traumat. Visuellt, Auditivt, Kinestetiskt, Olifaktorisk. ad 1. VAD ÄR POSTTRAUMATISK STRESS? Omedelbara reaktioner Biologiskt och mentalt Dissociation -kan jag gå ut o leka? Traumatiska efterverkningar Hyperaktivitet Påminnare Hålla tyst om starka sinnesintryck Skuldkänslor Överlevnadsskuld Vrede och ilska Koncentrationssvårigheter Psykosomatik Regression Varför? Om ett barn upplever en enstaka traumatisk händelse och har ett väl fungerande nätverk av falmilje- och kamratrelationer runt omkring sig, samtidigt som han eller hon får möjlighet att bearbeta det som skett, kan man undvika de mest negativa reaktionerna och effekterna. På sikt Syn på tillvaron Problem i nära relationer (Lada) Uppfattningar om rätt och fel upprepade stressituationer kan försvaga hela immunsystemet Påverka och förändra den biologiska utvecklingen 34 Barnens förmåga att hantera svårigheter och problem kan alltså både stärkas och försvagas Kumulativa trauman Vi vet också att trauman kan öka risken för depression hos vuxna, något som i sin tur helt klart påverkar samspelet med barn och som med tiden kan leda till att man fungerar sämre som förälder. EXEMPEL: S som trotsade sin mamma och gick ut och lekte. En explosion inträffade i hemmet -> skuld. Moder deprimerad, flicka ok. Sabine som upplevde ett rån i affär. Föräldrar tidigare traumatiserade. Tror aldrig barnet blir ok igen. Mohammad som attackerades i närområdet. Vågar inte gå på egen hand. Skräckslagen. Rädd för sin egen säkerhet.

Trauma och traumatiska förluster Föräldrar som är traumatiserade Barn som är traumatiserade Förlust och sorg Depression Apati, devitaliseringssyndrom ad 2c. 46 Föräldrarnas reaktioner Men om mamman är deprimerad längre tid än sex månader tycks detta få tydliga negativa effekter för barnens del. Förutom depressiva reaktioner utvecklar föräldrarna ibland också en kronisk sorg, Det kan vara fallet då föräldrarna helt saknar förmåga att hantera situationer och blir hysteriska eller handlingsförlamade. Barnen blir antingen passiva vittnen till detta eller också tar de själva ansvaret och initiativet. Ad 2d. Ju yngre barnet Sir då barnet sker och ju längre det traumatiska varar, desto större är sannolikheten för minnesförlust 48 Minnesstörningar och bortträngning kan skydda barnen mot outhärdligt starka känslor.

Vad beror psykisk ohälsa på? Faktorer inom barnet. Större sårbarhet (disposition), beroende på arv el. miljö Allvaret och kontinuiteten i omständigheterna (grava och upprepade trauman) Försvårande faktorer i barnets miljö (mobbning, diskriminering, våld i hemmet etc.) (Broberg m.fl., 2003) Riskbedömningar i asylärenden Faktorer inom barnet. Ett barn som är charmerande – en friskfaktor. Det är sannolikt ett barn som fått tillräcklig gott omhändertagande. Föräldrarna har kunnat skydda sitt barn. Enligt Kari Kilén har de 1. uppfattar sitt barn realistisk 2. har realistiska krav och förväntningar 3. har inlevelseförmåga 4. prioriterar barnets behov framför sina egna 5. har frustrationstolerans 6. kan se sammanhang mellan handling och konsekvenser därav.

Konkreta råd Prata med barnen/ungdomarna Vid misstänkt traumatisering, ställ direkta och konkreta fakta-frågor till barnet Etabler en trygg och förutsägbar miljö Förberedelse inför nya situationer är viktigt Vuxna som är tydliga och empatiska Inlärningssvårigheter måste testas av specialpedagog och psykolog. Neuropsykiatriska problem och inlärningsstörningar växer inte bort. Skydd mot mobbning och organiserad kriminalitet Föräldrasamverkan Anmälningsplikt till socialbyrån vid misstanke om barn som far illa Karin Lundens avhandling. Förskola brister i sin plikt att anmäla William Yules forskning om PTSD

Behandling på BUP Asylsökande erbjuds stödjande kontakt. Vi träffar familjen, barnet eller föräldrarna Asylsökande erbjuds stödsamtal, psykopedagogik, psykosocialt stöd, medicin Barn och familjer med PUT erbjuds korttidsterapi, barnpsykiatrisk utredning, familjebehandling, ungdomssamtal, föräldrastöd, tips och råd etc. Reaktioner eller förhållningssätt som bör leda till att man tar kontakt med professionell expertis är följande: ~ barnet drar sig undan vänner och vuxna, ~ barnets uppträdande ändras drastiskt (och återgår inte till det normala), ~ bannet utvecklar fobiska reaktioner ~ barnet reagerar med starka självförebråelser, ~ barnet pratar om att skada sig självt eller ta sitt liv~ ~ skolarbetet försämras. ~ efterreaktionerna är starka och förändras inte, ~ barnet uppvisar starka bortträngningsreaktioner under en längre tid, ~ hallucinationer eller osammanhängande prat, ~ konstanta grubblerier omkring det som skett.

Västbus Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik johanna.nylen@gr.to

Konklusion Migrationsfaktorer påverkar mötet med hjälparen (asylprocess och kultur) För de flesta innebär exilen en kris – inte alla är traumatiserade Traumatiserande händelser leder inte alltid till posttraumatisk stress Anknytningsrelaterat våld är en allvarlig riskfaktor för den psykosociala utvecklingen Psykosocialt stöd viktigast för den nyanlända. Hjälparens roll är bl.a. att härbärgera ångest - att ta emot mycket och inte agera ut. Handledning och utbildning till hjälpare som möter nyanlända barn och ungdomar är viktigt

Litteratur Malmström, C. (2006). Barns psykosociala utveckling. Riskbedömning i asylärenden. Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Svenska Barnläkareföreningens arbetsgrupp för flykingbarn. Broberg, A., Almqvist, K., Tjus, T. (2003) Klinisk barnpsykologi. Utveckling på avvägar. Natur och kultur. Malmström, C. (red). (2006). Satsa på barnens vardagsmiljöer – mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. 2006:3. Godani, G. (2004). Från en psykolog till en pedagog. Rädda Barnen. Stockholm. Dyregrov, A. (1997). Barn och trauma. Studentlitteratur. Stockholm. Myndigheten för skolutveckling (2006) När det värsta händer. Om krishantering i förskola och skola.