Om Uppdrag Psykisk Hälsa

En presentation över ämnet: "Om Uppdrag Psykisk Hälsa"— Presentationens avskrift:

0 Psykoedukation för nyanlända barn och unga
Migration och psykisk hälsa - för elevhälsan 15 november 2016

1 Om Uppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa är resultatet av överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för Socialdepartementet finansierar arbetet som har sin organisatoriska placering på SKL Uppdrag Psykisk Hälsa leds av psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

2 Film om Hälsa i Sverige Filmen finns på https://vimeo.com/184823991
Du kan ladda ner filmen från Vimeo och visa den från din egen dator Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

3 Översikt av talarstöd HiS10
Föreläsning 1: Kunskapsspridning Föreläsning 2: Ett stärkande bemötande (SKL, Rädda Barnen) Föreläsning 3: Föräldrastöd för utlandsfödda (SKL, Studiefrämjandet, SDF Tensta/Rinkeby) Föreläsning 4: Psykoedukation (SKL, BUP Skåne) Föreläsning 5: Sexualkunskap för nyanlända (SKL, Sex och samlevnad för nyanlända) Samtliga talarstöd är utformade för att kunna användas som separat utbildningsmaterial såväl som i kombination med varandra, beroende på behov. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

4 Att tvingas lämna sitt land – en livskris
Sorg över det man har förlorat Skuldkänslor för att ha lämnat, oro för de som är kvar Svåra upplevelser i hemlandet eller under flykten Oviss väntan under lång tid på besked om man får stanna Stress inför allt man måste lära sig och bygga upp Att tvingas lämna sitt land är för många en livskris, oavsett varför man gör det. Det påverkar hela människan. Också hälsan påverkas. Oavsett om flykten var planerad eller inte, förlorar man mycket när man tvingas fly. Sin familj, sina vänner, sitt jobb, sin bostad – allt som har varit livet. När man förlorat något, sörjer man ju det. Genom att sörja kan man bearbeta det som hänt. Alla sörjer på olika vis. En del känner också skuld för att de lämnat sitt hemland och människorna där, kanske känner för att man har familj och vänner kvar. Man oroar sig för hur det ska gå för de som är kvar. Man kan också ha upplevt svåra saker i hemlandet och under flykten hit till Sverige. Svåra upplevelser kan påverka hälsan på flera olika sätt. När man kommit hit till Sverige och sökt asyl får man vänta länge på besked om man får asyl eller inte. Att vänta, och att inte veta om man får stanna här eller inte, kan vara mycket svårt och göra att man mår dåligt. Även efter att flykten är över, och man vet att man får stanna här, kan det kännas svårt när man ska skapa sig ett nytt liv i Sverige. Mycket är bra här, men mycket är också annorlunda och det finns svårigheter. Det är vanligt att flyktingar som kommit till Sverige beskriver stress som ett stort problem. Stress kan göra att man känner sig orolig, eller att man får svårt att sova. Man kan få ont i kroppen på olika sätt eller bli sjuk för att man känner stress. Det kan vara svårt att fokusera på att lära sig ett nytt språk, eller att bygga upp ett nytt liv när man känner sig orolig och mår dåligt. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

5 Tecken på psykisk ohälsa
Hur märks det? Tecken på psykisk ohälsa

6 ----------------------------------------------------------------
Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

7 Hur märks det? Tecken på psykisk ohälsa kan vara att man:
Sover dåligt eller känner sig trött hela tiden Har svårt att koncentrera sig Snabbt blir utmattad av vardagssysslor Är rastlös och orolig Inte har någon lust att äta, problem med magen Är irriterad och stressad En person som mår psykiskt dåligt sover ofta dåligt, och det kan vara ett tecken att upptäcka psykisk ohälsa. Att ha svårt att koncentrera sig eller att bli snabbt utmattad av dagliga sysslor kan vara tecken på psykisk ohälsa. Tecken på allvarligare sjukdomstillstånd kan vara ångest, minnesförlust och självmordstankar, eller att personen drar sig undan från andra människor. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

8 PTSD Att vara med om svåra saker och skadas av det – trauma
Trauma kan vara kroppsligt eller själsligt PTSD är ett trauma som drabbar människor som sett eller upplevt livsfarliga händelser Man talar ofta om posttraumatiskt stressyndrom som förkortas till PTSD efter den engelska beteckningen posttraumatic stress disorder. När man är med om svåra saker och får skador av det, så kallas det trauma. Trauma kan både vara kroppsliga skador eller skador på själen som känns men inte syns. Svåra händelser väcker också starka känslor. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

9 Hur märks PTSD? Mardrömmar Att återuppleva händelser
Att undvika situationer eller platser Att känna sig rädd och orolig även i lugna miljöer Trötthet, irritation, ilska Fysiska besvär, t.ex. värk Man talar ofta om posttraumatiskt stressyndrom som förkortas till PTSD efter den engelska beteckningen posttraumatic stress disorder. När man är med om svåra saker och får skador av det, så kallas det trauma. Trauma kan både vara kroppsliga skador eller skador på själen som känns men inte syns. Svåra händelser väcker också starka känslor. PTSD är namnet på ett trauma eller en skada som drabbar människor som har upplevt eller sett livsfarliga händelser, som krig, våld och övergrepp. De här svåra händelserna bär man ofta med sig, och man kan uppleva dem igen efteråt. Man kan till exempel drömma mardrömmar om det som hänt. Det kan också bli så att man undviker platser eller situationer som påminner om den svåra upplevelsen, för att slippa tänka på den. Kanske känner man sig också trött, irriterad och arg på ett nytt sätt. Det kan kännas i kroppen, man kan bli spänd i musklerna och ha smärta eller värk. Medan vissa trauman självläker, kräver andra terapi och medicinering. Källa: Uppdrag Psykisk Hälsa, SKL (2016)

10 Psykisk ohälsa är stor bland nyanlända barn och unga
600 barn, enkät till elevhälsan till 1000 skolor Psykiska måendet kan förvärras under asylprocessen ” Elevhälsan har blivit en nyckelaktör som utan att ha ett tydligt mandat i praktiken har tagit på sig ett stort ansvar för barn som sökt asyl i Sverige” Många gånger är den psykiska hälsan redan dålig vid ankomsten och den riskerar att förvärras under asylprocessen hösten, BO besökte flera ankomstboenden och har pratat med totalt 600 barn. I 1000 skolor har elevhälsan fått svara på en enkät med frågor kring mottagande av nyanlända elever med avseende på deras psykiska hälsa. Att deras psykiska välmående förvärras under asylprocessen gäller både barn som mådde dåligt innan och barn som inte gjorde det. Brister i vårdkedjan visar att barnen inte har fått den vård de behöver.

11 Utbildning om effekten av traumatisering
Traumatisering, långvarig stress och självomhändertagande kan ta sig olika uttryck Det kan vara viktigt och lugnande att få en förståelse för reaktioner hos sig själv som man inte förstår (mardrömmar, sömnpro En kort insats som når många genom en mobil verksamhet: HVB-hem, asylboende för vuxna och familjer, kommunövergripande (t.ex. familjehem) Gruppens storlek varierar då förutsättningar varierar. Allt mellan 5-40 personer, ibland 4-5 olika språk samtidigt och då upp till fem tolkar på plats i rummet. Tolk finns alltid på plats och bokas via vanliga tolkföreningar- brukar försöka boka samma tolk vid alla tre tillfällen, försöker boka tolkar de har jobbat med innan. Ibland fungerar det bra, ibland mindre bra. Andersson, J., Jabbour, J Barn- och ungdomspsykiatrimottagning krigs- och tortyrskadade, Region Skåne. Se inspelad föreläsning: Se separat Power Point för Johan Andersson och Julia Jabbours fullständiga presentation på utbildningssidan för HiS10 Migration och psykisk hälsa- för elevhälsan på UPHs hemsida:

12 Tre tillfällen under en månad
Första tillfället är format som en föreläsning Symptom vid traumatisering och långvarig stress, normalisering, självomhändertagande Vi tar upp teman som: minnen, tankar, känslor, kropp, sömn och mardrömmar Vi pratar om vikten av fysisk aktivitet 2,5h Normalisera symtomen och prata om den naturliga motståndskraften. Prata om de vanligaste symtomen på ett enkelt och pedagogiskt sätt, med hjälp av bilder och exempel. Prata om svåra minnen, mardrömmar, flashbacks. Prata om triggers och undvikande av platser, personer eller att prata om det man varit med om. Prata om överspändhet, sömnproblem, överkänslighet, rädsla och koncentrationssvårigheter. Avslappningsövningar är en viktig del vid alla träffar. Se exempel och tips i verktygsbanken: Andersson, J., Jabbour, J Barn- och ungdomspsykiatrimottagning krigs- och tortyrskadade, Region Skåne.

13 Repetition är viktigt Andra tillfället Tredje tillfället
Uppföljning, repetition, fördjupning Individuella konsultationer 1,5h Tredje tillfället Utvärdering Tillfälle två och tre styrs till stor del av vad ungdomarna är intresserade, vad de frågar, vilket behov som tycks finnas. Det är format som en diskussion. Det ges också möjlighet till individuella konsultationer för dem som inte vill ställa frågor i grupp, eller av andra anledningar önskar prata i separat rum. Vid tredje tillfället delas en utvärdering ut, där barn och unga själva får säga vad de tycker om insatsen och hur de upplever det. Andersson, J., Jabbour, J Barn- och ungdomspsykiatrimottagning krigs- och tortyrskadade, Region Skåne.

14 Att tänka på Viktigt att tala pedagogiskt med målgruppen: ordval, översättning, hänsyn till förkunskaper Tolkar måste förberedas. Det måste vara tydlighet i struktur med tolkar i rummet. Bra med fler tolkar, hjälpas åt att se stämningen i gruppen. Var uppmärksam på hur informationen landar hos barnen och ungdomarna, ibland kan det bli jobbigt för dem. Kommunicera mycket och tydligt med boende och personal. Ungdomar blir mer trygga om boendepersonalens engagemang syns, att de deltar på träffarna. Andersson, J., Jabbour, J Barn- och ungdomspsykiatrimottagning krigs- och tortyrskadade, Region Skåne.

15 Insats för elevhälsan En hälsofrämjande och förebyggande åtgärd
Genom elevhälsan skulle fler barn och unga kunna nås. Då beror inte insatsen på boendets engagemang Familjehemsplacerade barn och unga samt flickor blir lättare att nå Insatsen leder till en större medveten kring traumafrågor bland personal Fånga upp dem som har behov av mer hjälp så att de kan få det innan det hinner bli värre Traumatisering innebär ofta svårigheter gällande koncentration och uppmärksamhet. För vissa kan kanske en sådan här insats ge redskap att hantera dessa svårigheter och på sikt ge dem större möjligheter att lyckas i skolan. Dock viktigt att utföra i kombination med andra insatser! Andersson, J., Jabbour, J Barn- och ungdomspsykiatrimottagning krigs- och tortyrskadade, Region Skåne. Se inspelad föreläsning: Se separat Power Point för Johan Andersson och Julia Jabbours fullständiga presentation på utbildningssidan för HiS10 Migration och psykisk hälsa- för elevhälsan på UPHs hemsida:

16 Skulle detta vara en positiv insats för elevhälsan?
På vilket sätt skulle insatsen kunna ta sig form i er verksamhet? Se TKTs material för träff 1-3 i vår verktygsbank: