Värdering av miljövaror Hur kan vi mäta en välfärdsförändring av en åtgärd som berör icke prissatta varor och tjänster?

Miljövärdering som beslutsunderlag Kan man sätta ett pris på miljön? Varför bör miljökvalitet värderas? Miljökvalitet som resursfördelningsproblem Väga för- och nackdelar i projekt som påverkar miljön, t ex utbyggnad av vattenkraft. Miljökvalitet vägs mot ekonomisk utveckling Informationen kan användas som beslutsunderlag, ofta i samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar Överutnyttjande av naturresurser om man inte värderar dem Miljöräkenskaper, miljöskatter

Miljövärdering som beslutsunderlag Argument mot miljövärdering Svårt att uppskatta miljövärden Svårt eller omöjligt att uppskatta hur olika individer påverkas av olika projekt Miljökvalitet kan/bör inte mätas i pengar Nackdelar med att inte göra någon värdering alls Utebliven värdering kan misstolkas som att värdet är noll

Betalningsvilja Ett centralt begrepp i miljöekonomin ”Sätta pris” på miljön Syftet med betalningsvilja är att mäta välfärdsförändringar I en perfekt marknadsekonomi motsvaras betalningsviljan av marknadspriset för en vara Priset är ett monetärt mått men man kan även mäta betalningsvilja i andra enheter än pengar Pengar är ett känt begrepp

Samhällsekonomisk lönsamhet Jämförelse mellan summa betalningsvilja och kostnaderna för ett projekt Projektet bör genomföras om summan täcker kostnaderna Hypotetisk kompensation till förlorarna Betalningsviljan är kopplad till inkomstnivån Beror därför på inkomstfördelningen i samhället Goda skäl till att belysa hur olika grupper i samhället påverkas

Värdet av en naturresurs Brukarvärden: nyttan en person upplever av att bruka en naturresurs Direkta brukarvärden: direkt användning av en naturresurs, t ex fiske Indirekta brukarvärden: indirekt användning av en naturresurs genom att till exempel läsa om den i böcker Optionsvärden: möjligheten att använda en naturresurs i framtiden Existensvärden: värdet av att spara en naturresurs utan att själv använda den Altruistiskt värde: andra människors nytta Bequest value: kommande generationers nytta

Metoder för miljövärdering Indirekta metoder: Marknadspriser används för att värdera en förändring i miljökvalitet. Bygger på att det finns en koppling mellan en miljövara och en marknadsvara. Fångar enbart användarvärden. Direkta metoder: Värden fastställs genom betalningsviljefrågor. Projektet som folk tillfrågas att värdera är ofta hypotetiskt. Fångar både icke-användarvärden och användarvärden.

Indirekta metoder Använder befintliga samband mellan miljökvalitet och någon marknadsprissatt vara. Resekostnadsmetoden (Travel cost method) Värdet av en plats, t ex en nationalpark, kan uppskattas till besökarnas resekostnader.

Resekostnadsmetoden (zon-metoden) De olika stegen i resekostnadsmetoden är: Insamling av data. Antal besökare, var de kommer ifrån etc. Definiera zoner som besökarna kommer från och räkna ut kostnaderna för att resa från varje zon. Samla information om befolkningen i varje zon (inkomst, utbildningsnivå etc). Skatta samband mellan resekostnader från varje zon och antal besök etc. Beräkna efterfrågan och konsumentöverskott för varje zon Beräkna totala konsumentöverskottet genom att summera alla zoner

Exempel på resekostnadsmetoden Tabell 1 presenterar avståndet till en nationalpark i kilometer (km) för tre zoner A, B och C. Tabellen presenterar även populationsstorleken och antal besök i nationalparken per år för varje zon. Zon Avstånd till parken (km)* Population Besök /år A 0 50 000 25 000 B 40 100 000 12 500 C 80 400 000 0 * Tur och retur Tabell 2 presenterar de kostnader som uppstår vid ett besök till nationalparken. Bensin 3 kr per km Parkering 20 kr per bil Resetid 60 kr per timme Tid i parken 40 kr per timme

Totalkostnaden per besök i respektive Zon A, B, C: Det tar 0 timmar att resa till parken från Zon A (dvs har ingen bil), 1 timme från Zon B (tur och retur) och 2 timmar från Zon C (tur och retur). Varje besök varar i 2 timmar. Zon A: Tid i parken: 2 h *40 kr/h= 80 kr   Zon B: Bensin: 3 kr/km*40km=120 kr Parkering: 20 kr Resetid: 1h*60kr/h= 60 kr Tid i parken: 2h*40kr/h= 80 kr Totalkostnaden: 280 kr   Zon C: Bensin: 3 kr/km*80km=240 kr Resetid: 2h*60kr/h= 120 kr Totalkostnaden: 460kr

Konsumentöverskottet per capita i respektive zon A, B och C.   Kostnad (kr) 460 Zon A= area a+b+c Zon B= area a Zon C= - a 280 b c 80 Besök/capita 0,125 0,5 Zon A: 25000 besök per år/50 000 personer=0,5 besök/capita. Zon B: 12500 besök per år/100000personer=0,125besök/capita Zon C: 0 besök/capita Zon A: Area a: ((460-280)*0,125)/2=11,25kr/capita Area b: ((280-80)*0.125)=25kr/capita Area c: ((280-80)*(0,5*0,125))/2=37,50 kr/capita Totalt: 73,75kr/capita Zon B: Area a: ((460-280)*0,125)/2=11,25kr/capita Totalt: 11,25 /capita Zon C: Totalt: 0 kr/capita

Totala konsumentöverskottet Zon A: 73,75 kr/capita*50000 invånare= 3687500 kr Zon B: 11,25 kr/capita*100000 invånare=1125000kr Zon C: 0 kr  Totalt: Zon A+B+C = 4812500 kr

För- och nackdelar med resekostnadsmetoden Fördelar: Skattningarna baseras på observerat beteende Metoden är relativt billig och enkel att genomföra Nackdelar: Resan kan ha flera mål Alternativkostnaden för resetiden antas vara lika med marknadslönen Endast användarvärden kan uppskattas Preferenserna antas vara likadana i varje zon

Individual travel cost method Använder information om varje individs beteende istället för uppgifter om andel besökare från varje zon Samlar även in uppgifter om tidigare resor

Fastighetsvärdemetoden (hedonisk prismetod) Tillgången och kvaliteten på miljövaror (t ex luftkvalitet) påverkar priset på fastigheter En vara ses som bestående av olika attribut eller egenskaper Uppgifter om huspriser, husens egenskaper (storlek, antal rum), bakgrundsfaktorer (avstånd till centrum) och områdens luftkvalitet används för att skatta ett indirekt marknadspris på ren luft

De olika stegen i fastighetsvärdemetoden Samla information om husköp i ett visst område under en bestämd period Samla information om olika variabler som kan beskriva husens egenskaper och den miljövara man är intresserad av Formulera en hedonisk prisfunktion för att skatta sambandet mellan huspriser och hus- och områdeskarakteristika, samt beräkna det implicita marginella priset för varje attribut p = f(brottslighet, storlek, ålder,…, luftkvalitet)

Hedonisk prismetod

Sammanfattningsvis Fördelar: Man kan skatta miljövärden Man använder faktiska marknadspriser och transaktioner Man använder uppmätta skillnader i en miljövariabel Nackdelar: Man måste ha en väl fungerande marknad Kan vara svårt att få uppgifter om alla variabler Köpare och säljare måste ha fullständig information om miljövaran

Fler indirekta metoder Faktorproduktivitet Miljökvalitetsförändringar kan påverka produktionsförmågan inom exempelvis jordbruk, skogsbruk och fiske Exempel: Försurning påverkar skogsproduktion på lång sikt Intäktsbortfallet räknas som en uppskattning av kostnaden för försurning Inkomstförluster Relationen mellan miljökvalitet och inkomstförändringar. Exempel: Minskade svavelutsläpp leder till mindre sjukfrånvaro och därigenom till inkomstökning

Fler indirekta metoder Återställandekostnad (av en miljötillgång) Exempelvis, vad kostar det att återställa ett försurat våtmarksområde? Fördelar: enkel att använda och relativt billig Nackdel: alla skador går inte att återställa Skyddsutgifter Exempelvis kostnaden för att installera fönster som stänger ute buller eller filter för att rena dricksvatten

Direkta metoder Ger en möjlighet att uppskatta det totala värdet av en naturresurs, både användarvärden och existensvärden Vanligtvis genom intervjuer och/eller enkäter där man frågar individer om deras betalningsvilja Experimentmarknader eller hypotetiska marknader används

CV-metoden (Contingent Valuation) Använder hypotetiska marknader där man med hjälp av intervjuer eller enkäter beskriver en förändring i en miljövara. Sedan frågar man olika personer om deras betalningsvilja för att förändringen ska ske. CV-metodens uppkomst: Utvecklades i USA 1947: Ciriacy-Wantrup var den förste som föreslog användningen av intervjuer för att skatta betalningsvilja 1963; Robert K. Davis presenterade den första akademiska studien 1979: Bishop & Heberlein introducerade budgivning istället för att använda öppna frågor för betalningsviljan

1980-talet: Nya lagar och regelverk i USA ledde till upprättande av manualer kring samhällsekonomiska analyser. Under denna period spred sig metoden även till andra länder 1989: Exxon Valdez gick på grund utanför Alaskas kust och orsakade ett stort oljeutsläpp. 1990: Oil Pollution Act ger möjlighet att stämma den som orsakar miljöskador genom oljeutsläpp. 1993: NOAA-panelens rapport och riktlinjer för användning av CV-metoden i juridiska mål

Faserna i en CV-studie Fas 1, utveckling Planera den tänkta förändring man vill studera Bestämma betalningsinstrument (skatt, fond etc.) Urval (endast de som berörs av projektet, hela befolkningen?) Information (vilken typ och hur mycket) Utveckling av scenario Teoretiskt konsistent Policyrelevant Trovärdigt Lätt att förstå Beskrivning av den hypotetiska marknaden

Faserna i en CV-studie Konstruera betalningsviljefrågan Öppen fråga Budgivning Sluten fråga. Delurval där personer får ta ställning till olika bud Bivariat binär fråga. Samma som ovan men varje person får ta ställning till två olika bud Spikmodellen. Frågar först om individen vill betala något alls Hur ska den tänkta miljöförändringen ske?

Faserna i en CV-studie Fas 2, konstruktion Handlar om att skapa och distribuera frågeformuläret Ofta uppdelat i 3 delar med en beskrivning av miljövaran man vill värdera, betalningsviljefrågan och frågor som handlar om respondenternas attityder och karakteristika (ålder, kön etc.) Fokusgrupper och pilotstudier Brev, intervju, telefon, web-undersökning Fas 3, analys och rapportering Svarsfrekvens Karakteristika hos de som har svarat

CV-metodens styrkor och svagheter Fördelar: Möjlighet att specificera olika scenarion Möjlighet att estimera existensvärden Nackdelar: Strategiska svar Betalningsviljan beror på betalningssätt och informationsmängd Sympatiyttring eller en verklig vilja att bidra? ”Part-whole” bias om respondenten värderar en delmängd av projektet lika mycket som hela projektet

Attributbaserade metoder (stated preferences ) ABMs är baserade på den hedoniska metoden där en vara består av olika attribut. Court’s (1939) studie om vad som styr efterfrågan på bilar Baseras på svar från enkätfrågor om en miljövara bestående av olika attribut som kan anta olika nivåer. Attributen kombineras ihop till olika alternativ som respondenten jämför mot varandra och väljer det alternativ som maximerar nyttan. Genom att inkludera ett kostnadsattribut kan man få fram olika välfärdsmått Olika svarsformat kan användas: Ratings Rankings Choice I nuläget är choice experiment den vanligaste metoden

Delarna i en choice experiment studie Identifiera och beskriva miljövaran/förändringen som man vill värdera Identifiera och beskriva attributen Kombinera attributen till olika alternativ förknippade med en kostnad Antalet alternativ bestäms av hur många attribut man har och hur många nivåer det finns på dessa Utformning av frågeformulär Datainsamling och dataanalys Tolkning av resultat för policyanvändning och/eller beslutsunderlag

Styrkor och svagheter Styrkor: Man får mer information jämfört med en CV-studie Respondenterna måste göra val där de tvingas välja mellan olika attribut (trade-offs) Svagheter: Hypotetiskt Kan vara krävande/svårt för respondenterna

Benefit Transfer Är ingen värderingsmetod i sig Används för att överföra resultaten från en situation till en annan Betalningsviljan från en studie används för att uppskatta värdet på en annan liknande plats utan att göra en ny värderingsstudie Varför? Dyrt med en ny undersökning Tiden räcker inte till