Några myter i debatten ATP ”nästan bankrutt” Den nya pensionen ”lika bra” Systemet ”självjusterande” Aktier ger högsta avkastning Egna val ger inflytande och makt

Vår kritik Processen Dåliga lösningar Orättvisor Obegripligt Glädjekalkyler Lotteriinslag Mångdubbla omkostnader Allmänt försämrade pensioner

RFVs glädjekalkyl RFV - scenario 1 scenario 2 Fakta 2001 tom 2012 (genomsnitt per år) TillväxtKapitaltillavk 0,0% 3,5% 2,0% 6,0% 1,6% 3,35% (per capita BNP) (SIX30RX)

Stockholm SIX30RX slutkurser

Allmän pension för vem? - staten? - ”marknaden”? - pensionärerna?

Några fakta om premiepensionen 108 fondbolag 805 fonder (30 minuter var = 400 timmar!) varje sparare får välja/ha högst 5 fonder ”kostnadsfritt” byta fonder dagligen premiepensionssparare och pensionärer

andelen som ”väljer” år nya sparareandelen % % % – mellan 7 och 9 % – alltid under 2 %

Fondbyten endast 11% gjorde ett byte år 2011 Värdeutvecklingen år för ”inaktiva” (inga byten): - 8,0 % - för ”aktiva” (> 15 byten): - 13,7 %

Pensionsystemets Förvaltningskostnader (i MSEK) Försäkringskassan, Skatteverket, m m AP-fonderna (I-IV & VI) PPM Förvaltningsavgifterna för PP-fonderna Summan: i % av pensionsutbetalningar , , ,850 0,55%2,18%

Fondavgifternas betydelse i % årlig fondtillväxt 3% 6% effekten på fonden efter 40 år när avgiften är: 1,5% i s f 0,5% 2,5% i s f 0,5% -17% -29% -21% -37%

Värdeutveckling t o m 2011 för individuella premiesparkonton

Jämförelse: gamla/nya system Vad definieras? Förutsägbara pensioner? Typisk pension i % Trygghet för individen? Begripbarhet? Omkostnader? ”Broms” Gamla Nya Förmåner Avgifter Ja Nej 60+% 35-45% Hög Låg 0,55% 2,18% Nej Ja

Bromsen Den traditionella metoden för att vårda och utveckla ett offentligt pensionssystem är att man undersöker hur systemets finanser kan komma att utvecklas och om inkomsterna räcker för att betala utgifterna. Hotar underskott måste man antigen höja avgifterna, nyttja reserver i systemet, höja pensions ålder, minska pensionerna eller utforma en kombination av dessa åtgärder. Det är ett politiskt ansvar att etablera den balansen. I vårt nya pensionssystem finns ingen motsvarighet, inget utrymme för en demokratisk process kvar.

Förmåns- eller avgiftsbestämda pensioner? Vem är lämpligast som risktagare: – staten (d v s, vi alla)? – arbetsgivaren? – den enskilda?

Några ståndpunkter Samhället vinner på att de äldre har en hyfsad standard Förmånsbestämda pensioner hjälper dämpa konjunktursvängningar i s f tvärtom Staten (samhället) kan bättre hantera svängningar än den enskilda Mycket pengar går åt – och pensionerna blir mindre – av att var och en måste agera liten fondplacerare AFP/ATP hade kunnat justerats

Reformeringsbehov Stäng premiepensionsdelen; flytta de 2,5% till inkomstpensionen Slopa bromsen Övergå till förmånsbestämda pensioner Bestäm en ”normal” pensionsålder Anpassa övriga socialförsäkringar Bestäm antalet år för ”full” pension (överge livsinkomstsprincipen) Återför 258 (312) miljarder kr till bufferten AP-fonderna investeras produktivt, i infrastruktur

Varför kritiken har dröjt 5 partier 1994 (ca 88 % av mandaten) oerhört komplext starka ekonomiska intressen lovorden (lika bra pension, egenmakt, långsiktig lösning, stabilt) medierna har tittat åt annat håll långsam övergång

Placeringsstrategier från 1900 till 2000 växer USD 1 till: Felicity Foresight Henry Hindsight Charley Contrarian (The Economist, April 8th 2000) gånger världens BNP år