Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet och ungdomsorganisationer Sini Korpinen Generalsekreterare Statens delegation för ungdomsärenden.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vision – Värdegrund – Mål
Advertisements

Skolan i rörelse
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1 Ungdomspolitik i Sverige och Europa – var blåser vindarna? Calle Nathanson Tillväxt och samhällsbyggnad.
Så styrs Sverige.
Vilken riktning och hurudana tjänster ?
Disposition - Hållbar utveckling
En helhetlig diskrimi-neringslov i Norge?
Staten och det civila samhällets organisationer
Sektorövergripande samarbete mellan myndigheter och det uppsökande ungdomsarbetet i ungdomslagen - Hur förändras ungdomslagen?
Nuläges Analys - utse en bordsvärd - utse en tidshållare - utse en sekreterare Runda Vilka framgångar ser du att ni redan har gjort i i ert projekt? Vilka.
UPPDRAG: •Revidera handlingsprogram om inflytande för barn och ungdomar •Skapa förutsättningar för att införliva barnkonventionen i Borås Stad Inflytande.
Kulturförvaltningens verksamhet
Min tur I LULEÅ EU-projekt i samarbete mellan Folkuniversitetet, Arbetsförmedlingen och ESF januari 2012 – juni 2014.
Ett projekt kring nätbaserade studier: kompetenser, omfattning och statistikföring Projektpresentation 1/11.
EN GEMENSAM EUROPEISK INTEGRATIONSPOLITIK – I SVERIGE?
Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Uppdraget •Beslut i kommunstyrelsen •Politisk oberoende kommission •Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag.
Den nationella ungdomspolitiken
Därför spelar svensken golf: Motion och hälsa 76,3% Umgänge med familj och vänner 67,6%. Gillar golf som idrott 59% Förbättra mitt spel 49,6% Personlig.
VISION Kommunplaner – strategisk planering
Varför vi började tänka, hur vi gick tillväga och var vi står nu, Agneta Essén, Lysekils kommun.
Enhet Politik på människans och naturens villkor
Kan vi mäta den handikappolitiska utvecklingen?
Nätverk No/Tk 25/ Välkomna!.
Ungdomspolitiken i Sverige Ansvar nationellt: Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Ungdoms- och folkrörelseenheten Ungdomsminister: Nyamko Sabuni.
Rekommendationer för det kommunala ungdomsarbetet Enligt lagen om ungdomsarbete skall Delegationen för ungdomsärenden lägga fram förslag till program och.
Och samverkansmodellen Dalarnas regionala kulturplan
Utvecklingsarbete Start 23 februari 2010 Janne Christoffersson SISU.
Idrottspolitiskt program
Folkhälsoteamet norra Örebro län, Barns och ungdomars livsvillkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Jämlik hälsa – social hållbarhet Metod -
19 november 2014 Varför SIP ? 19 november
Europeiska regionalfonden Medborgarbudget. Varför medborgarbudget? För att öka medborgarnas möjlighet till inflytande över budget och resurser Vilka har.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
1 Läns- regionförbunden 16 mars 2010 Plattform för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten.
Det nationella digitala biblioteket
Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande Foto: Colourbox.
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Medlemsrekrytering Vaffö dådå?. Analys Varför ska vi rekrytera nya medlemmar? Uppgift: Diskutera fram 2 st anledningar varför vi ska bli fler medlemmar.
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
MED SKOLAN SOM HÄLSOFRÄMJANDE ARENA
Folkhälsoteamet, norra Örebro län Barns och ung- domars livs- villkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Samverkan/dialog Bokslut Samhällsplanering.
Förslag på pilot: FoU-växthus i Nacka kommun version 0.2.
LFA Steg 1: OMVÄRLDSANALYS
Förbättra villkoren för det civila samhället – ideella föreningar, stiftelser, trossamfund, nätverk och andra aktörer – som en central del i demokratin.
Mörbylånga kommun Styrkort 2015
Mörbylånga kommun Styrkort 2015 Torslunda Fritidshem Idéernas Paradis.
Elin Ståhl Johansson och Ulla Lindström
Sverige i Europa Europa i Världen Presentation av Europeiska socialfonden Uppsala 2 december 2008.
Europeiska Integrationsfonden för tredjelandsmedborgare.
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå LÄROPLANEN 2016 VERKSAMHETSKULTUREN I FÖRÄNDRING REKTORSEMINARIET I EVOIS
Tillgänglighet på Skolverket Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken 1 § Myndigheter.
Landsbygdsnätverket Erfarenheter utbyts, information sprids, kontakter knyts, samarbeten uppstår, lärande exempel analyseras och metoder utvecklas.
Luleå 2050 – från vision till verklighet
1 Det kommunala uppdraget! 2 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting.
KONKURRENSKRAFTSAVTALET FÖRHANDLINGSRESULTATET
Fråga Delegationen Webbinarium 3 november Dagens program Inledning Samarbete Mål Budget Frågestund.
Kommissionen för jämlik hälsa Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Magdalena Brasch.
Vad görs på nationell nivå för att förebygga marginalisering november 2015 Georg Henrik Wrede.
Spridningskonferens Projektet Sociala risker Bakgrund Projektet bedrivits under Tvärsektoriellt samarbete, både inom Lst och kommunerna.
Möjlighet till Egen Kraft!
Agenda 2030 för hållbar utveckling
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Horisontella principer
KPR april 2018.
Projektplaner maj 2018 för förstudie tidiga insatser på skolans arena vid, eller risk för, psykisk ohälsa.
Gnosjö kommuns styrmodell
Kampen för lika möjligheter för HBTI-personer i EU
Kampen för lika möjligheter för HBTI-personer i EU
Presentationens avskrift:

Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet och ungdomsorganisationer Sini Korpinen Generalsekreterare Statens delegation för ungdomsärenden

På agendan idag Statens delegation för ungdomsärenden - ABC Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet o Utvecklingsprogrammets bakgrund och syfte o I vilket skede är vi nu? o Varför borde detta väcka intresse? Vad innebär barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet för organisationernas del?

Statens delegation för ungdomsärenden (Nuora) Om Nuora och dess uppgifter stadgas i ungdomslagen Sakkunnigorgan till vilket personer med sakkunskap om de ungas uppväxt- och levnadsvillkor kallas o Medlemmarna måste vara föreslagna av de riksomfattande ungdomsorganisationerna eller av organisationer som bedriver ungdomsarbete Fyraårsperioder Oberoende av statsförvaltningen och den sittande regeringen Utvärderings- och understödskommissionens verksamhetskostnader betalas ur Nuoras budget, samarbetet därmed intensivt

Nuoras lagstadgade uppgifter Ge utlåtanden till undervisnings- och kulturministeriet om de ärenden som skall tas med i det ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet och årligen utvärdera utfallet av programmet o Utvecklande och uppföljning av indikatorerna för ungas levnadsförhållanden o Årligen och programperiodvis o Hörande av de ungas röst Lägga fram förslag till program och åtgärder som gäller unga, Producera aktuell information om unga och deras levnadsförhållanden. o I praktiken indikatorarbete o Publikationer, bl.a Ungdomsbarometern, årsboken om ungdomars levnadsförhållanden samt publikationen om ungas fritid

Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet Stadgat i lagen, godkänns vart fjärde år Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet mål är o skapande av fler och jämlika möjligheter inom utbildning och på arbetsmarknaden för alla barn och unga, med beaktande av ålder o främjande av alla barns och ungdomars aktiva medborgarskap och sociala delaktighet Utgångspunkterna hittas i ungdomslagens värdegrund samt i lagens natur som sk. befolkningslag o Generationspolitik med i uppställandet av målsättningarna Programmet godkänns i statsrådet i december o Utlåtanderundan har avslutats, undervisnings- och kulturministeriets ungdomsenhet bereder den slutliga versionen

Utvecklingsprogrammets innehåll i ett nötskal Barns och ungas utveckling till aktiva och solidariska medborgare stöds Likabehandling stöds Könsperspektivet och befrämjande av jämställdhet införlivas i all barn- och ungdomsverksamhet Jämlikhet i utbildning förbättras Barns och ungas jämlika deltagande inom kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet stöds Ungas tillträde till arbetsmarknaden förbättras och sysselsättningen höjs De ungas boende och andra delar av självständighetsprocessen stöds Stärkt gemenskap i skola och fritidsverksamheter Barns och ungas hälsa befrämjas Samarbete och kunnande inom sektorn barn, unga och familjer förbättras

Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet – ungdomsorganisationernas roll Ungdomsorganisationernas centrala roll gällande 1.bearbetning 2.förankring 3.förverkligande 4.underlättande av uppföljning och utvärdering av utvecklingsprogrammet Utvecklingsprogrammet innehåller de ungdompolitiska tyngdpunkterna för de fyra kommande åren o Inverkan på utvärderingen av ungdomsorganisationernas verksamhet – barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammets värdegrund och valda teman som bas Skilt reserverade ekonomiska resurser för genomförande av utvecklingsprogrammet Reell förbättring av de ungas levnadsförhållanden o Möjlig information producerad inom den egna verksamheten – vilken är linken till indikatorarbetet som görs på ministeriet samt i samband med uppföljningen och utvärderingen av utvecklingsprogrammet

Tack! Sini Korpinen