Ersättningsmodell och pris 2015

Grunderna Samarbetet har som mål att: Samarbetet ska kännetecknas av: Stärka norra sjukvårdsregionen som samverkansområde för att tillgodose regioninvånarnas behov av vård av hög kvalitet och att främja och bidra till hälsa i regionen. Främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård inom hela regionen. Samarbetet ska kännetecknas av: insyn, påverkansmöjlighet och ansvarstagande.

Utgångspunkter Ersättningsmodellen ska: ge en skälig kostnad och en skälig ersättning (Riksavtalet § 8.1) bidra till förutsägbarhet skapa incitament för produktivitet vara transparent

Byggstenar DRG – baserad En fast och en rörlig del Omfattar sluten- och öppenvård så få undantag som möjligt abonnemang bibehålls

DRG – baserad DRG = Diagnosrelaterade grupper Ett system för att beskriva sjukvården Patienter med likartad diagnos och resursförbrukning grupperas i en och samma grupp Slutenvård ca 750 grupper, Öppenvård ca 400 grupper

Nationell viktlista Socialstyrelsen tar fram en nationell viktlista baserat på DRG och KPP (kostnad per patient) Viktlistan tas fram med en nationell kostnadsdatabas som underlag De flesta sjukhusen i landet ingår En kostnadsvikt beräknas för varje enskilt DRG Beräkningen av DRG - vikten utgår från genomsnittskostnaden för alla vårdtillfällen i databasen och anges som DRG - vikt 1,0 Vikten för varje diagnosgrupp tas fram genom att man dividerar medelkostnaden med den kostnad som motsvarar DRG - vikt 1,0

DRG - pris Vi bestämmer ett pris för DRG - vikten 1,0 i den nationella viktlistan NUS DRG - pris 2014: 44.164 kr Tex: A03E Intrakraniell kirurgi för tumör Vikt: 3,6568, Kostnad 3,6568 * 44.164 kr = 161.499 kr A62E Hjärnskakning Vikt: 0,3240, Kostnad 0,324 * 44.164 kr = 14.309 kr

Fast och rörlig del En fast och en rörlig del ökar förutsägbarheten för både säljare och köpare Under den första treårsperioden föreslås den fasta delen uppgå till 50 procent av de sammanlagda kostnaderna Den rörliga delen fakturas löpande

Årlig uppföljning För att öka förutsägbarheten sker en årlig avstämning av NUS kostnader (KPP) mot det köparna betalat Detta underlättar landstingens planering

Årlig uppföljning, exempel

Årlig uppräkning och reglering vart tredje år Den årliga uppräkningen av priset LPIK exkl. läkemedel eller LPIK exkl. läkemedel + något Reglering ska ske vart tredje år Riskdelning Eventuella under/överskott regleras med 1/3 av den totala differensen för tre år

Reglering, exempel

Prisjustering efter tre år Efter tre år justeras priset om så är motiverat Baserat på samma underlag som regleringen dvs genomsnittet av NUS kostnader för såld regionvård de senaste tre åren Villkor - produktivitet

Produktivitet Kostnaderna för NUS produktion jämförs med andra universitetssjukhus

Kravnivå på produktivitet Kravet på NUS produktivitet kan till exempel vara: bättre än genomsnittet för alla universitetssjukhus lika med genomsnittet för valda universitetssjukhus Om NUS uppfyller kravet ska prisnivån för nästa treårsperiod läggas i nivå med NUS kostnader Om NUS inte uppfyller kravet ska priskorrigeringen begränsas för nästa treårsperiod

Utveckling av mått Benchmarking – Produktiviteten för de områden där regionvården är mest omfattande ska jämföras områdesvis med andra sjukhus Kvalitetsuppföljning – Utvecklingen av ytterfall ska följas och analyseras årligen

Samlad effekt av modellen Effekten för säljare och köpare beror av hur modellens komponenter samverkar Om man förändrar en komponent påverkas den samlade effekten Balans i modellen mellan köpare och säljares behov

Komponenter Storleken på den årliga uppräkningen LPIK + X Kravet på produktivitet Jämföras med alla andra eller med ett urval Riskdelningen Skälig fördelning av risken