Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Ammoniakavgång Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara

Växtnäringsförluster

Varför ska vi minska växtnäringsförlusterna? Ekonomi Miljö Hav Sjöar och vattendrag Grundvatten (brunnar m.m.) Klimatsmart att hushålla med kvävet! Goodwill Internationella överenskommelser/krav Undvika tvingande regler

Kväve – ett svårfångat ämne ”Försvinner” i form av: NH3 (ammoniak) NO3- (nitrat) NOx (kväveoxider) N2O (lustgas) N2 (kvävgas) Bidrar till: Övergödning, försurning Övergödning, (hav, grundvatten) Försurning, övergödning Växthuseffekten Ofarlig (78 % i atmosfären)

2NH3 + H2SO4  (NH4)2SO4 Ammoniak bidrar till försurning och över-gödning H+ NH4+ NH4+ +2O2  NO3- + H2O + 2H+

Långdistanstransport (725) Långdistanstransport Deposition, 250 kg N eller S m-1 y-1 NHx 200 NOx SOx NHx halvering var 390 km 150 100 50 Avstånd från källan, km 500 1000 1500

Emission Deposition Deposition kt/år från egna Totalt källor Sverige SO -S 66 25 230 38% 20% 61% 2 NO -N 78 16 129 x NH -N 40 25 68 3 Europa SO 2 -S 16525 6555 12426 40% NO x -N 4951 994 3442 20% NH 3 4885 2670 4779 55%

Kvävedeposition till mark

Ammoniakavgången i siffror Totalt 50 380 ton i Sverige 2007 Jordbruket står för nästan 88 % (44 100 ton) Djurhållningen svarar för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jord-bruket Mellan 1995 och 2007 minskade ammoniak-avgången från jordbruket med 22 % (övriga sektorer ökade med 12 %)

Det innebär att… Sveriges bönder förlorar kväve för 222 Mkr per år (räknat på kvävepriset 7,20 kr/kg) På gårdsnivå: 10 kr per ton stallgödsel 250 kr per ha stallgödslad åkermark

Vad kan vi göra åt det? Faktorer som påverkar förlusterna Åtgärder i olika led: Utfodring Stall Lagring Spridning 7 tips för minskad ammoniakavgång

Faktorer som påverkar ammoniakavgången Temperatur Luftväxling Gödselytans storlek Gödselns egenskaper, t.ex. pH, kol-/kväve-kvot och innehåll av ammoniumkväve Koncentrationen av ammoniak i luften närmast gödselytan

Ammoniakavgång, olika hanteringssystem

Strömedel – vatten- och ammoniakbindande förmåga

Effektiv urinavskiljning

Täckning av flytgödsel- och urinbehållare Tak betonglock trä-/plåttak spänntak (”cirkustält”) av plastduk Flytande täckning flytande plastduk sexkantiga plastelement (Hexa-cover) lättklinkerkulor (Leca) torv halm rapsolja svämtäcke

Täckningsalternativ för flytgödsel- och urinbehållare

Spänntak på betongbehållare

Flytande plastduk

Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m3 Nötflytgödsel Nöturin Spänntak (15 år) Sparat kväve 6 003 14 454 Minskad spridningskostnad 4 400 Summa besparing, kr/år 10 403 18 854 Investeringsutrymme, kr 101 000 183 000 Flytande plastduk (10 år) 5 688 13 689 Ökad spridningskostnad -1 100 4 588 12 589 34 000 93 000 (N-pris 9 kr/kg, ränta 6 %, spridningskostnad 22 kr/m3)

Åtgärder för att minska ammoniakavgången vid spridning

Ytmyllning, 2 V-ställda skivor

7 tips för minskad ammoniakavgång Anpassa fodret till djurens behov Vid ny- till- och ombyggnad – välj i första hand flytgödselsystem Rensa urindräneringen regelbundet Sänk temperaturen i stallet Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djupströsystem Täck urinbehållaren Mylla eller bruka ned all gödsel snabbt där så är möjligt