Hållbar utveckling

Allmänningens dilemma Gemensamma resurser, till exempel naturtillgångar, överutnyttjas gärna om de kan utnyttjas fritt. ”För utnyttjar inte jag det, så tar säkert någon annan det – därför är det lika bra att jag tar det innan någon annan gör det”

Miljö har blivit hållbar utveckling Synen på miljöfrågor håller på att förändras. Idag räcker det inte längre med att lösa traditionella miljöfrågor som att minska utsläpp och rädda utrotningshotade djur. I dag pratar vi mer om ett samspel mellan ekologiska, sociala, etiska och ekonomiska faktorer. Det handlar alltså inte lika mycket längre om att skydda naturen från människan utan att värna miljön för människans egen skull.

Från lokalt till globalt Synen på naturen har växlat mellan olika kulturer, platser och tider. Idag inser vi på ett annat sätt att det vi gör i vår närmiljö kan påverka andra som bor flera tusen mil från oss. Miljöfrågorna i Sverige på 50-talet handlade till största del om problem med sopor och latrintunnor. Idag har vi ett betydligt större globalt tänk och fokus har hamnat på energi-produktion och konsumtion.

Energi Energianvändningen är motorn för den ekonomiska utvecklingen i världen i dag. Men produktion och användning av energi påverkar i hög grad vår miljö. Världens energiförsörjning domineras helt av fossila bränslen som svarar för drygt 80 procent, medan kärnkraften står för ungefär 7 procent, biobränslen för 11 procent och vattenkraften för 2 procent. Trädbränsle och andra traditionella energislag finns inte med i statistiken, trots att det är den viktigaste energikällan för drygt 2,5 miljarder människor.

Fossila bränsen Kol Olja Naturgas Den förstärkta växthuseffekten, försurningen och oljeutsläpp till havs är alla förknippade med användningen av fossila bränslen.

Kol och olja innehåller varierande mängder svavel och tungmetaller Kol och olja innehåller varierande mängder svavel och tungmetaller. Vid förbränning sker utsläpp av bl a försurande svavel- och kväveföreningar, stoft, tung-metaller och koldioxid.

Förnybara energikällor Solenergi Vattenkraft Vindkraft Biobränslen Geotermisk energi Vågkraft

Våra viktigaste miljöproblem De problem vi idag uppfattar som stora behöver inte nödvändigtvis vara morgondagens men det är de problem som vi för tillfället måste arbeta med att förbättra. Det är svårt att rangordna dagens miljöproblem eftersom dess betydelse ofta varierar mellan olika platser på jorden. Dessutom går det inte att förutspå vilka problem som blir de allvarligaste i framtiden men en del av dem är så pass allvarliga att de på sikt kan hota vår egen överlevnad.

Våra största utmaningar! Växthuseffekten Ozonskiktet Marknära ozon Försurning Övergödning Spridning av gifter G.M.O Biologisk mångfald

Växthuseffekten Koldioxid och andra gaser i atmosfären hindrar värmeutstrålningen och gör att temperaturen på jorden blir varm. En del av solens strålar reflekteras ut i rymden Andra värmer upp jordens yta.

Ozonskiktets uttunning I stratosfären, på mellan 10 och 50 km höjd över jorden finns 90% av atmosfärens ozon. I ett område på 15-30 km höjd över jordytan är koncentrationen av ozon särskilt hög. Detta område brukar kallas ozonlagret. Ozon (O3) bildas när syrgas (O2) utsätts för en mycket intensiv ljusstrålning eller hög energi. Livet på jorden är anpassat efter förutsättningen att det finns ett ozonlager som effektivt absorberar UV-strålning och hindrar strålningen att nå jordytan. UV-strålning ar skadligt för de flesta levande organismer.

Marknära ozon Nära jordytan, i troposfären, upp till 10km är halterna av ozon avsevärt lägre. Här talar vi om marknära ozon. Marknära ozon bildas framförallt då kväveoxider och kolväten från luftföroreningar (avgaser och utsläpp) reagerar under inverkan av solljus. Ozon kan också bildas vid blixtnedslag och andra elektriska urladdningar. Ozon är starkt giftigt och kan ge skadlighet på växtlighet, material och människors hälsa. Bl a kan ozon reagera med människors luftrör, växters klyvöppningar och polymera material.

Försurning Ända sedan industrialiseringen tog fart under 1700-talet har den ökande förbränningen av huvudsakligen fossila bränslen, först kol och sedan olja, gett upphov till olika typer av luftföroreningar. Nedfallet av dessa föroreningar har långsamt orsakat främst försurningar av nederbörd, mark, grund- och ytvatten. Försurningen orsakas av svaveldioxider SO2 och kväveoxider NOX men också ammoniak, NH3 som till största delen kommer från djurhållning och gödsel.

Övergödning Övergödning innebär att naturen tillförs ett överskott av näringsämnen, vanligtvis kväve (N) och fosfor (P). Överskottet av näringsämnen stör balansen vilket kan påverka artsammansättningar i skogar, hag- och ängsmarker. I sjöar och hav innebär övergödningen att tillväxten av alger och växtplankton ökar kraftigt, man pratar om algblomning. Vissa alger kan bilda gifter som kan vara skadlig för såväl djur som människor.

Bottendöd p g a övergödning Då alger dör sjunker de till botten där de bryts ner. Vid nedbrytningen förbrukas en del av vattnets syreinnehåll vilket gör att andra bottenlevande arter slås ut. Om syret helt tar slut bildas svavelväte i nedbrytningsprocessen, vilket är giftigt. Torsken är en art som är beroende av syrerika bottnar för sin fortplantning.

Var rädd om mig…