Satsa på barns vardagsmiljöer – hälsofrämjande arbete för flyktingbarn Henry Ascher MD, professor i folkhälsovetenskap, docent i barnmedicin, Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska Barnläkarföreningens Arbetsgrupp för flyktingbarn henry.ascher@nhv.se Barns och ungas uppväxtvillkor Malmökommissionen 2 mars 2012 Rosengrenska

”Omar”, 12 år Asylsökande från Irak Stökig i skolan, inte tyst, lyder inte läraren KNIV PÅ SIG!

Hälsa och välbefinnande Det förflutna Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön Det som sker i nuet

Traumatiserande faktorer Salutogena faktorer

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Artikel 1. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter Artikel 14.1. Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse.

Bakgrund Uppbrott — alla Påtvingad flykt undan krig och politiskt våld — många Exponering för våld — många Andra påfrestande erfarenheter — många under flykten under migrationsprocessen ”Resettlement” — alla

Livet före flykten

Livet före flykten Förluster av anhöriga Krig, våld, övergrepp, hot Förföljelse: politisk, religiös, etnisk Bristande skolgång Familje- eller hederskonflikter, tvångsäktenskap Exploatering sexuellt, arbetskraft, kriminellt Barnsoldater Social misär

Flykten

Flykten Lång väg, lång tid Farofylld Farligt och underbetalt arbete Fängelse Misshandel Sexuella övergrepp?

Barn i asylprocessen Utlänningslagen: Barn kan ha egna asylskäl I ärenden som rör barn skall barnet egna asylskäl utredas Barnets bästa skall vara avgörande i ärenden som rör barn. Dock kan Sveriges nationella intresse av en reglerad invandring vara överordnat i vissa fall. Praxis 80 % av beslut som rör barn tar inte hänsyn till barnets asylskäl (Rädda Barnen, Barnombudsmannen)

Barn i asylprocessen Bevisbördan på barnet Misstroende, ifrågasättande ålder — ensamkommande barn asylskäl — svårt att berätta Misstroende, ifrågasättande

Ensamkommande barn i asylprocessen Avvisning till konfliktområden enligt Dublinförordningen Trots avsaknad av anhöriga avsaknad av sociala nätverk avsaknad av skydd för barn enligt Barnkonventionen otillräcklig utredning av barnets asylskäl

Asylpolitik och hälsa Säkerhet   Osäkerhet Hopp   Hot Förhoppningar   Verklighet Retorik   Praxis “Klimat av misstänkliggörande”

Asylprocessen

Hotet att skickas tillbaka Psykisk hälsa ofta extremt dålig Många gömmer sig

Att leva som papperslös Ovisshet, rädsla Ingen möjlighet att påverka sin livssituation Fattigdom Beroende av andras välvilja Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Osäkerhet om möjlighet till vård

”Varför kan inte jag få ha det som andra barn?” Barn som lever som papperslösa Föräldrar som mår dåligt Isolering Skolgång? ”Varför kan inte jag få ha det som andra barn?”

Uppehållstillstånd särskild gömda och ensamkommande barn Stor omställning Från kort perspektiv till långsiktig planering Existentiell kris inte ovanlig Uppbrottet definitivt Familjen? Förväntningar och krav egna andras Slappnar av — bortträngda tankar kommer http://solstickan.se/Global/Seminar_Summary_Children_living_in_hiding_web_FINAL.pdf http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=11890

Hälsa och välbefinnande Det förflutna Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön Framtiden Det som sker i nuet

Hur går det på sikt?

Hur går det på sikt? Sarah Moskowitz (USA, England, Israel) Hans Keilson (Holland) Dalianis-Karambatzakis (Grekland) Anders Hjern — Birgitta Angel (Sverige) Edith Montgomery (Danmark) Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

Hälsofrämjande faktorer Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet ➔ Känsla av sammanhang (Aaron Antonovsky) Föräldrarnas betydelse

Asylsökande barns tankar om hälsa och välbefinnande Vad är viktigt för att må bra? Föräldrar och familj Skolan Vänner och fritid Ekonomi Hopp om framtiden http://www.cergu.gu.se/Publikationer/

Föräldrarnas betydelse Anknytning Omsorg och skydd Förmedla KASAM  TILLIT OCH TRYGGHET — BARNET  DEN OMNIPOTENTA ILLUSIONEN — FÖRÄLDRAR Vad händer vid hot och fara?

Föräldrarnas betydelse Slutsatser: Viktigt att stärka föräldrarna så att de kan utgöra starka trygga föräldrar för sina barn Stärk föräldrars egenmakt, gör dem delaktiga i t.ex. skolarbetet Motverka isolering genom stöd till att återskapa nya sociala nätverk Motverka rollförskjutningar föräldrar-barn

Förskolans / skolans betydelse Kunskap — i bred bemärkelse Tillhörighet Men även: Struktur Ingång till det svenska samhället Viktiga vuxna  ”Skolan/förskolan är den bästa medicinen för ledsna flyktingbarn” (Anders Hjern) Vad händer när skolan inte fungerar?

Fritid och ekonomi Tillhörighet, sammanhang Vänner Socialt nätverk Ingång till det svenska samhället

Framtidshopp Vad händer när alla vägar är stängda? Behov av identitet tillhörighet delaktighet, möjlighet att påverka sin situation hopp Vad händer när alla vägar är stängda?

Betydelsen av Breda och långsiktiga ”befolkningsstrategier”! Betrakta alla nyanlända flyktingbarn som ”sårbara barn” — men också som resursstarka Helhetsperspektiv

Betydelsen av Att återskapa trygghet och tillit Bekräftelse Skydd mot våld, främlingsfientlighet, rasism, kriminalitet Skydd mot fattigdom och utanförskap

http://www. allmannabarnhuset http://www.allmannabarnhuset.se/data/files/Satsa_p_barnens_vardagsmilj_er.pdf

http://www.rch.org.au/gatehouseproject/

http://www.rch.org.au/gatehouseproject/

Nationell nivå Myndighets-nivå Familjenivå Det nyanlända barnet

nyanlända barnet Det Föräldrar Familj Skola Nätverk Fritid Framtiden Samhället

Samverkan, exempel Skola Elevhälsan Frivillig- Lokalsamhälle organisationer Nätverk Barnmedicin Primärvård BUP Psykiatri Socialtjänst Barn hälsovård Föräldrar Familj

Betydelsen av Identifiera barn i behov av stöd på specialistnivå

Vanliga hälsoproblem Posttraumatiskt stressyndrom Sömnproblem — invasiva mardrömmar — återupplevande Ångest Koncentrationssvårigheter Utagerande beteende Depression, inåtvändhet Förlorad barndom — tidigt vuxenansvar Buksmärtor, huvudvärk, aptitlöshet Skuldkänslor — överlevnadsskuld Påverkan på sociala, kognitiva och känslomässiga funktioner

Vanliga hälsoproblem Spädbarn Småbarn Depression Regression Grava anknytningssvårigheter Småbarn Ångest Klängighet, kinkighet  undandragande, passiva Autism-liknande beteende Fixerad, repetitiv, tvångsmässigt lekmönster Förlust av lekförmåga Omvårdande, ansvarstagande

Några slutsatser Involvera barnen och ungdomarna! Involvera föräldrarna! Obs skolan Skolan en central arena Samverkan mellan institutioner, professioner och myndigheter Mobilisera hela Malmö

Vad kan vi göra? Bygga bra strukturer Samverka Utveckla indikatorer  fortlöpande utvärdering Tillräckligt många vuxna! Stöd till personalen! utrymme för reflexion utbildning – fortbildning – handledning stöd och uppmuntran

Betydelsen av långsiktiga breda satsningar Bristdiskurs eller resursdiskurs? Arbeta från en gemensam — och levande! — värdegrund Arbeta kontinuerligt med bemötandefrågor Betydelsen av mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 2 —barns lika värde Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom dess jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag… Artikel 3 —barns bästa Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.

FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 6 —barns rätt till liv och utveckling Konventionsstaterna erkänner att varje barn har en inneboende rätt till livet. Konventionsstaterna skall till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad och utveckling. Artikel 12 —barns rätt att bli hörda och påverka sin egen situation Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som berör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 22 —flyktingbarn Konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ett barn söker flyktingstatus … erhåller lämpligt skydd och humanitärt bistånd vid åtnjutandet av de tillämpliga rättigheter som anges i denna konvention och i andra internationella instrument rörande mänskliga rättigheter eller humanitär rätt, som nämnda stater tillträtt.

FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 39 Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning av ett barn som utsatts för någon form av vanvård, utnyttjande eller övergrepp; tortyr eller någon annan form av grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning; eller väpnade konflikter. Sådan rehabilitering och sådan återanpassning skall äga rum i en miljö som befrämjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet.

Vad kostar det att inte satsa? Blir det inte för dyrt? Vad kostar det att inte satsa? Barnen är vår gemensamma framtid vårt gemensamma ansvar

Barnfattigdom är inte oundvikligt utan följden av politiska beslut UNICEF har beräknat att det skulle kosta följande andel av BNP att utplåna barnfattigdomen i resp. land: USA 0,68% Storbritannien 0,48% Kanada 0,46% Sverige 0,07%...

”Omar”, 12 år VARFÖR?? Asylsökande från Irak Stökig i skolan, inte tyst, lyder inte läraren KNIV PÅ SIG! VARFÖR??

”Nobody need wait a single moment before starting to improve the world”

Betydelsen av det förflutna och det som sker nu