Swedish University of Agricultural Sciences KLIMATPÅVERKAN De stora temperaturförändringarna och de förändrade nederbördsmönstren leder till en kraftfull förändring av de naturliga förutsättningarna för jord- och skogsbruk, renskötsel och vinterturism liksom för de naturliga landekosystemen. Klimat- och sårbarhetsutredningen, 2007 Programområde

Swedish University of Agricultural Sciences Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att påverkan på klimatsystemet inte blir farlig Målet ska uppnås utan att andra mål för hållbar utveckling hotas Miljömål ”Begränsad klimatpåverkan” De årliga utsläppen av GHG under ska vara 4% lägre än 1990 Delmål Inga sänkor eller flexibla mekanismer!

Swedish University of Agricultural Sciences Klimatrapportering Växthusgaser – långsiktiga mätningar Klimatförändringarnas påverkan på miljö och areella näringar – effekter och motåtgärder Tre programdelar: 2-3 projekt – finansieras helt externt av NV – ca. 1,7Mkr/år 5 projekt – finansieras av SJV (60%) och SLU (40%) – ca. 1,2Mkr/år 3 projekt – finansieras av SJV (85%) och SLU (15%) – ca. 1,3Mkr/år

Swedish University of Agricultural Sciences LULUCF – Land-Use, Land- Use Change & Forestry Managed Forest land Cropland Grassland Settlements Unmanaged Wetlands Other land Klimatrapportering

Swedish University of Agricultural Sciences Klimatrapportering Rapporteringsdatabasen Utvecklad från RT-databasen Statistiskt representativa mätningar av markanvändning från 1990 och framåt (även tidigare) Baserar sig på uppgifter från provytor Följer den individuella tillväxten på mer än träd Huvuddelen av biomassa och markkolspoolerna på skogsmark ska ingå Projektansvarig: David Alger, Inst. f. skoglig resurshushållning

Swedish University of Agricultural Sciences Pågående utveckling Från 2008 kommer poolen död biomassa under mark troligen att rapporteras Kolpoolerna förna och markkol ska inkluderas i databasen Klimatrapportering

Swedish University of Agricultural Sciences Klimatrapporteringen Del av Sveriges årliga rapportering till Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Sker inom SMED konsortiet tillsammans med IVL, SMHI och SCB SLU ansvarar för LULUCF sektorn (markanvändning och skogsbruk) Baserar sig på rapporteringsdatabasen Följer kolpoolerna levande biomassa, förna, markkol Kombination av mätningar och modellering Projektansvariga: Erik Karltun, Inst. f. skoglig marklära och Hans Petersson, Inst. f. skoglig resurshushållning Klimatrapportering

Swedish University of Agricultural Sciences Pågående utveckling Kyotoprotokolls- rapporteringen ska testas under det kommande året Nya emissionfaktorer för skogsbevuxna torvmarker skall utvecklas Klimatrapportering

Swedish University of Agricultural Sciences Klimatförändringarnas effekter Klimatförändringars effekter på växtodlingens skötselmetoder, kväveutlakning och produktionsnivåer inom svenskt jordbruk Projektansvarig: Henrik Eckersten, Inst. f. växtproduktionsekologi Vattentillgång Skadegörare och ogräs Gödslingsbehov Näringsläckage

°C mm JanFebMarsAprMajJuniJuliAugSeptOktNovDec Scenarie Mälardalen år 1975 vårfrost snö vårbrukskördhöstsådd Vegetationsperiod temperaturnederbörd Odlingssäsongen i Mälardalen ~2085 A2.

Swedish University of Agricultural Sciences Klimatförändringarnas effekter Justering av dagens tillväxtfunktioner för prognoser av träds tillväxt för att ge realistiska uppskattningar av virkesproduktionen i en framtid med förändrat klimat Projektansvarig: Michael Freeman, Inst. f. ekologi

Swedish University of Agricultural Sciences

Swedish University of Agricultural Sciences Klimatförändringarnas effekter Fenologiska observationer detektera biologiska reaktioner på ett förändrat klimat ge stöd åt satellitbildstolkning validera biogeokemiska modeller underlag till prognosverktyg för t.ex. frö-, bär- och pollenprognoser Projektansvarig: Ola Langvall, Enheten för skoglig fältforskning

Swedish University of Agricultural Sciences Glasbjörkens bladutveckling i olika landsdelar 2007 Klimatförändringarnas effekter

Swedish University of Agricultural Sciences Jämförelse av skottutvecklingen hos gran mellan 2006 och 2007 i Asa Klimatförändringarnas effekter

Swedish University of Agricultural Sciences Långsiktiga mätningar av CO 2 -utbytet mellan skogs- respektive myrekosystem och atmosfären skapa obrutna tidsserier för växthusgasflödesmätningar mellan skogs- resp. myrekosystem och atmosfären mätserierna ska kunna ge uppfattning om den naturliga mellanårsvariationen mätserierna ska vara tillräckligt långa för att identifiera både extrema förhållanden och långsiktiga trender mätserierna ska kunna användas för bättre parameterisering av datamodeller för extrapolering i tid och rum. Projektansvarig: Tomas Lundmark, Enheten för skoglig fältforskning Vetenskaplig ledningsgrupp: Mats Nilsson, Achim Grelle

Växthusgasflödesmätningar Fem stationer finansieras (Vindeln, Degerö Stormyr, Flakaliden, Knottåsen, Asa) Relativt begränsade driftskostnader ( ca 200 kkr/år/mast) Uppbyggnad av gemensam databas Metangasmätningar i separat projekt Nytt projekt: Informationscentrum och webportal som redovisar bearbetade resultat från mätningarna

Swedish University of Agricultural Sciences CO 2 -C flöden (g C m -2 år -1 ) Flakaliden, granskog A. Grelle Medel 123 g C m -2 år -1

Swedish University of Agricultural Sciences Betydelsen av långsiktiga mätningar – de första fyra åren gav en liknande storlek på årlig NEE, (54 ± 5.6 g CO 2 -C m -2 år -1 ) medan 2006 avvek betydligt med en NEE på 17 g CO 2 -C m -2 år -1.

Swedish University of Agricultural Sciences CO 2 utbyte mellan en boreal myr och atmosfären, Degerö Stormyr