Skolning i entreprenörskap och företagsamhet – praktik och ledarskap Bengt Johannisson Växjö universitet Samtal med skolledare i Västra Götaland februari 2007

Vad är entreprenörskap? Start av företag? Realisering av innovation och tillväxt? Kreativ organisering av människor och resurser efter möjligheter? Vardaglig företagsamhet – att ta initiativ och ansvar i samarbete med andra?

Entreprenörskapets svenska geografi I väster och syd odlas klurighet och krämarmentalitet I öster hyllas teknologi och banbrytande produktinnovationer I norr praktiseras mångsyssleri och överlevnadskonst

Bilder av entreprenörskap Entreprenörskapet är sprunget ur vardagen och formar en ny vardag Genom entreprenörskapet skapar individen sin identitet och söker självförverkligande i lag med andra Föreställningen av entreprenören som hjälte eller outsider produceras av samhället

Från Jantelag till Jäntelag Putte Svensson: Förena nöje med nytta Amelia Adamo: Skapa och förankra en egen värld - uppmärksamhet och spontanitet Yngve Bergqvist: Göra det omöjliga möjligt genom att handla Tilde Björfors: Mera verkstad, mindre (runt)snack Johan S v Holstein: Lita på dig själv, anställning är prostitution Bert Karlsson: Kör ditt eget race och vänd motgångar till möjligheter

Entreprenörskapets vardag Handling och inte ord räknas Tillfälligheter görs till möjligheter, möten till organisation Dialoger iscensätter nya verkligheter Misstag omvandlas till möjligheter Skapandet av den egna identiteten är det viktigaste projektet

Företagandets praktik Se affärsplanen som en vän och följeslagare men inte som en vägvisare Se varje möte som en möjlighet att förmera den viktigaste resursen: kontaktnätet Ransonera användningen av finansiellt och fysiskt kapital (financial bootstrapping) Skaffa (kritiska) kunder!

Förvaltning är inte förnyelse Management är inte entreprenörskap Planering Rätt beslut Beräkning Ekonomisk rationalitet Finansiellt kapital Genomföra åtgärder genom andra Experiment Konkret handling Passion Social rationalitet Förtroendekapital Genomföra åtgärder med andra

Entreprenörskapet i familjeföretagandets dräkt - Självständighet är en källa - Entreprenörer vill skapa en dynasti -Blodsband formar en drivfjäder -De flesta Gasell-företag är familjeföretag -….men de flesta familjeföretag och småföretag är levebrödsföretag

Medarbetarskap och entreprenörskap Det dagliga arbetet, utveckling och samarbete viktigaste drivkrafter i Sverige Entreprenöriellt är det ledarskap som skapar svängrum åt de initiativrika Entreprenörskapet bejakar växt genom andra – medarbetare och verksamheter Den goda viljan är det som räknas

Skolans eldsjälar Underhåller sin sakkompetens Kanaliserar sin skaparlust genom att arbeta tillsammans med eleverna Planerar måttfullt till förmån för idéutveckling, experiment och improvisation Förankrar sina tankar och handlingar brett inom skolan och i närsamhället

Företagsamma är vi alla – som barn I leken bejakar vi passionen, spontaniteten och engagemanget Barn på alla platser är kreativa och handlingskraftiga, kreaktiva och tetaksna Utmaningen för skolan är att bevara barns naturliga företagsamhet

Varför går entreprenörskapet inte att hejda? Därför att entreprenörskap är uppmärksamhet och lärande Därför att människor brinner för sina intressen och idéer Därför att verksamheter behöver förnya sig Därför att orter och regioner vill (för)bli livskraftiga

Var skolas en företagare? Vid köksbordet I småföretagsmiljön I föreningslivet I skolan Vid universitetet I det egna företagandet

Skolans skolning i entreprenörskap För barnen: stimulera deras lekfullhet – företagare vill ha roligt För ungdomarna: organisera lärandet kring projekt där nöje kan förenas med nytta – entreprenörskap är disciplinerad revolt För studenterna: stöd konkret företagande i liten skala – innan ämnet blivit laborativt

Skolning i entreprenörskap – ledarnas ansvar Markbered för skolans entreprenörskap genom att själv vara en förebild Stimulera/tämj och legitimera eldsjälarna inom skolans väggar och i närsamhället Skapa en beredskap för att riva barriärer och bygga om strukturer

Handling och inte bara ord! ”Rektor har ordet” - nätversionen (Mats Börjesson 2003) Odla en personlig stil Utkräv medansvar från elever/föräldrar Glöm traditionerna! Förbered för ett framtida konkurrenssamhälle! Se skolan är en marknadsaktör och ha konferensgården som en förebild Ha det globala som riktmärke vid förändringar – inte det lokala

Framgångsrik skolning i entreprenörskap Skapande och praktisering av bilden av skolan som en utvecklingskraft – leva ett eget entreprenörskap Frammana ett livaktigt skolliv, näringsliv och samhällsliv Förhandla fram konkreta projekt mellan elever, lärare, skolledare och praktiker