”Vilka borde vi vara, då?” Johan Wickström. ”DEN ANDRE – VEM ÄR DET? Vem skapar bilden? Varför? På vilka sätt? När? Var? Vem är då den förste/ene? Hur.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Den hermeneutiska metoden
Advertisements

Rom = människa.
samlade Ord och begrepp – WW2
Hur det kom sig att vi började studera generna (arvet)
TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD VAR MED I EN ENTREPRENÖRIELL UTMANING.
Ett Sverige i förändring
Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker
Befolkning.
Extrema fall eller normalförtryck? Om våld i nära relationer som utmaning för forskning och praktik Maria Eriksson 25 april 2013
Skriftspråksförändringar
Kulturell och ideologisk jämförelse
Samhället är mer än summan av sina delar
Kultur för alla – gäller det mig
Aktör / Struktur.
Internationella relationer: Stater & FN
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Ideologierna.
Vetenskaplig Metod.
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Historiebruk.
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Det handlar också om hur människor ska vara mot varandra.
Globalisering, Postkolonialism och Migration
Människan – x:et i skapelsens ekvation Människan är genetiskt relativt oprogrammerad i jämförelse med andra arter. Människan är genetiskt relativt oprogrammerad.
Några av antropologins karaktärsdrag
Genus i följeforskning & lärande utvärdering
PP.
Turismens historia kapitel 2.
Världsreligionerna Åk 8 V
Konflikt teori.
Den protestantiska etiken
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Vad, hur och varför vi jämför politik
Nationalitet och etnicitet
Demokrati och diktatur
Inkludering – med plats för alla
6 021 %
TEMA: Nationalism Introduktion, Del 3
Olika sätt att tänka om samhället och världen…
Psykologins historiska framväxt
Carolyn Marvin, When old technologies were new: Thinking about electric communication in the late nineteenth century (1988) nya teknologier, nya medier.
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
TEMA: Nationalism Introduktion, Del 1
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
BIOLOGI OCH POLITIK ANDRA VÄRLDSKRIGET
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Förbättra villkoren för det civila samhället – ideella föreningar, stiftelser, trossamfund, nätverk och andra aktörer – som en central del i demokratin.
Vem är Benny. Vem är Benny Uppgift: Läs texten Vem är ”Benny”? Hur ska ni förstå Benny? Försök förklara hans handlingar utifrån berättelsen? Hur reagerar.
Ord och begrepp för moment
Integrations- och jämställdhetsdepartementet Dialog om värdegrund.
Andra perspektiv på historia
Genus och Kön.
SÄRART OCH UTESLUTNING är begreppen handikapp och funktionsnedsättning nedvärderande? Christian Munthe Filosofiska institutionen Göteborgs Universitet.
Samhällskunskap C & Geografi B, 2011/2012
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Ruralitet som global utmaning
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
ETNICITET SOM STRUKTUR Kap 6. RAS-BEGREPPET Människor kategoriserar – en av kategorierna har historiskt sett varit Ras – att dela in människan i olika.
Vad är historiebruk för spännande?. – Historiebruk handlar om hur vi använder (brukar) historia i samhället i olika sammanhang och för olika syften. –
Kommunikation Tove Phillips 2011.
Herder Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga.
Genus och religion.
Internationella relationer
Re-visioning world politics
Nationalism.
. a, som betyder "utan", och gnosticism eller gnosis, "kunskap, vetande"). Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen.
Ideologier.
Religion.
Framtidens fritid och civilsamhälle
Presentationens avskrift:

”Vilka borde vi vara, då?” Johan Wickström

”DEN ANDRE – VEM ÄR DET? Vem skapar bilden? Varför? På vilka sätt? När? Var? Vem är då den förste/ene? Hur uppstår fördomar? Hur motverkas fördomar? Är det möjligt? Individuellt – kollektivt? Sociologiskt – psykologiskt?

HUR SKAPAS BILDEN AV DEN ANDRE – OCH VARFÖR?

Diametralt olika svar!  Psykologiskt – i huvudet! Individuellt, ofrånkomligt, hantera världen, så ”funkar människans psykologi”, tanke – beteende  Sociologiskt (socialkonstruktivistiskt) – kulturella skapelser! Kollektivt, historiskt föränderligt, maktfråga, politiska konsekvenser, språk/tanke – beteende

Mina utgångspunkter  Sociala konstruktioner av bilder och föreställningar om ”vi och dem” (kollektiva identiteter)  Språkets centrala betydelse – makten över tanken!  Kollektiva identiteter möjligen ofrånkomliga, men inte ”statiska”  Historiskt och socialt föränderliga

 Vem/vilka har haft makten att skapa kollektiva identiteter? Politisk – ideologisk fråga  Möjligt och önskvärt att påverka och förändra!  Utbildningens och forskningens betydelse för kritik och förändring!  Kritik av konstruktionen av kollektiva identiteter är en viktig vetenskaplig uppgift – kritisk teori och dekonstruktion

Inom nationalismforskningen…  Historiker studerar  Konstruktionen av ”oss” som enhet  Föreställda gemenskaper (B. Anderson)  Statliga historiebruk: gemensam historia, ”ras”, territorium, språk, religion etc.  Vissa människor blir ”problematiska andra”  ”De andra” måste ”hanteras” – direkt och symboliskt våld - från utrotning, folkmord, tvångsförflyttning, rasdiskriminering, osynliggörande, stereotypisering  Nationalism influerat hela politiska skalan (h-v) under 1900-talet

Orientalismforskningen…  Antropologer och religionshistoriker  Konstruktionen av ”de andra” (E. Said)  Exotisering  Legitimitet för kolonialism, imperialism och kapitalism  Rumslig åtskillnad

Binära oppositioner ”Vi”  Fredliga  Förnuftiga  Utveckling, framtid  Vetenskap  Vithet  (Kristendom) Ateism  Konsumenter  Europa + Nordamerika  Homogenitet  Toleranta! ”De andra”  Krigiska (terrorister) alt mycket fredliga  Irrationella/Visa  Dåtid, traditioner  Vidskepelse, religion  Svarta, färgade  Världsreligioner  Producenter  Resten av världen  Heterogenitet

Några människor ”stör” kulturella föreställningar om Enhet Renhet Ordning Och måste följaktligen – ”hanteras”.

” de drefwo omkring utan lagar och samhällsordning” ”förde ett kringirrande lif” ”När uppkom först någon ordentlig styrelse?Wid pass 100 år f. Chr., då den ryktbare Oden eller Sigge Fridulfsson hitkom från Schuytien wid Swarta hafwet, med ett folk kalladt Asar, Schyter eller Swear” (Kindblad 1830)

Rasism, xenofobi, främlingsfientlighet, fördomar, antisemitism, antiziganism etc.

Kritisk och dekonstruerande hum/sam. forskning  Rasera myten om det enhetliga västerlandet  Motverka stereotyper  Främja och synliggöra mångfald i förflutenhet och nutid  Homogeniteten är en chimär skapad av en politisk vilja att osynliggöra samer, romer, katoliker, homosexuella etc.  Stark rörelse för att motverka problematiska representationer av människor

Även en stark medial diskussion… Olika varianter av ”negerbollsfrågan” Och en stark(?) motrörelse?

Viktigt… men

Låt oss (humanister och samhällsvetare) återvända till frågor om Gemenskap Inkludering Skapa ett socialt samhälle Inkluderande medborgarskap Kollektiv identitet Offentlighet

Vad bör vi fylla tomrummet med? Bör vi? Kastar vi ut barnet med badvattnet? Vad händer om vi inte deltar i nykonstruktionen? Positiva lärdomar från nationalismen? Inkluderande medborgarskap bortom essentialistiska klassifikationer? Återstår endast homo economicus?