FI:s tillsyn med anledning av de nya kapitaltäckningsreglerna 16 maj 2006

Agenda idag Inledning Ingrid Bonde, generaldirektör FI Finansinspektionens tillsyn Kerstin af Jochnick, avdelningschef Stabilitetstillsyn FI Intern kapitalutvärdering och samlad kapitalbedömning Britt Ericsson, FI Kvantitativ riskprofil och självutvärdering Per Gustafsson, FI Stresstester Martin Blåvarg, chefsekonom FI

Finansinspektionens tillsyn Kerstin af Jochnick Telefon 08-787 81 42 Kerstin.jochnick@fi.se

Varför Basel II? Införs i 25 europeiska länder med start 2007 En hörnsten i arbetet för att skapa en gemensam finansmarknad inom EU Det nya regelverket ger företagen ökade incitament att förbättra sin riskhantering Regelverket är mer riskkänsligt – ger bättre allokering av kapital

De stora bankkoncernernas utlandsexpansion 77 % Handelsbanken 86 % Förenings-Sparbanken 41 % SEB 28 % Nordea Andel verksamhet i Sverige

EU-samarbetet Committee of European Banking Supervisiors, www.c-ebs.org Harmoniserad implementering av kapitaltäckningsdirektiv Konvergens tillsynspraxis Utvecklat samarbete i tillsynen: hemland – värdland Effektivt informationsutbyte Proaktiv krishantering

Basel II – en översikt Pelare 1 Minimikrav på kapital Kreditrisk Operativ risk Marknads-risk Pelare 2 Samlad kapital-bedömning Intern kapital-utvärdering Tillsyn Pelare 3 Genomlysning Information till andra än till tillsyns-myndigheten

Baselkommitténs fyra principer Företaget: metod för att bedöma kapitalbehovet i relation till riskprofil och en strategi för att behålla kapitalnivån Tillsynsmyndigheten: utvärdera enligt punkt 1 och vidta lämpliga åtgärder Kapital över den legala miniminivån Tillsynsmyndigheten ska ingripa tidigt.

Pelare 2 - Samlad kapitalbedömning Banker, kreditmarknads-företag och vp-bolag Finansinspektionen Intern kapital-utvärdering Samlad kapital-bedömning Dialog Är företagets kapitalbehov tillräckligt? Ja Nej

Åtgärder som FI kan vidta Krav på: minskad riskexponering avveckling av riskfylld verksamhet förbättring av kontroll skärpt policy för reservering av kreditförluster eller högre riskviktning för vissa tillgångar högre legalt bindande kapitalkrav.

Reglerna gäller för alla enligt proportionalitetsprincipen Enklare metoder Avancerade metoder Verksamhet Liten och enkel Stor och komplex

Intern kapitalutvärdering och samlad kapitalbedömning Britt Ericsson Telefon 08-787 81 63 britt.ericsson@fi.se

Intern kapitalutvärdering (IKU) Styrelsens och ledningens ansvar Dokumenteras Integreras Granskas Riskbaserat angreppssätt Heltäckande Framåtblickande, stresstester Lämpliga metoder, proportionalitet Rimligt resultat

Vårt synsätt på processen Styrelsens aktiva engagemang Förankringen i ”affären”/organisationen Interna kontrollmiljön allt viktigare Mer fokus på kapitalförsörjningen Genomlysningen – informationsansvar Proportionaliteten

Företagets kapitalbehov – IKU Andra risker Bedömt kapitalbehov Pelare 2 Primärtkapital Supple-mentärt kapital Kapitalbas kr Totalt kapital-behov Stress-tester Kredit-risk KapitalkravMiniminivå Pelare 1 Marknads-risk Operativ risk

Vårt synsätt på ert kapitalbehov Minimikraven är ”minimi” Alla risker kan (idag) inte beräknas och kanske inte heller kommer att kapitaltäckas – men ska hanteras Stresstester är viktiga

Samlad kapitalbedömning Analyser Undersökningar Förordnade revisorer Finansinspektionen Utvärdering av intern kapitalutvärdering Självutvärdering Inrapportering Stresstester Intern kapitalutvärdering Företaget

Kvantitativ riskprofil och självutvärdering i samlad kapitalbedömning Per Gustafsson Telefon 08-787 81 69 per.gustafsson@fi.se

Kopplingen mellan riskbedömning och samlad kapitalbedömning Riskanalysmodell – RAM Risker Kontroll Samlad kapitalbedömning Analys jämförelsegrupp

FI:s riskbedömningsmetodik Struktur för kvantitativ riskprofilbedömning Block I Omvärldsdata Block II RAM Block I-III Struktur för kvalitativ bedömning, handböcker Block III RAM – Riskanalysmodell

Riskprofilens uppbyggnad Riskområde Nyckeltal Betyg 1–5 Viktning Kreditrisk NT 1 3 (exempel) NT 2 4 (exempel) NT 3 1 (exempel) Områdesbetyg: 2,7 50 % (exempel) Likviditetsrisk NT 1 osv. Områdesbetyg: X,X Y % …-risk Osv. Osv. Osv. Kvantitativt vägt riskbetyg: Z,Z Betyg: 1 = låg risk, 5=hög risk

CEBS minimikrav för riskbedömning Genomför ”nerbrytning” av företaget Jämförbarhet (gemensam uppsättning risk- och kontrollfunktioner) Kvantitativ betygsättning av risker Betyg aggregeras Systemet ska stödjas av ett IT-verktyg Kvalitetssäkring Underlag för bedömning av företagens interna kapitalutvärdering

Riskbedömningsstrukturen

Bedömning av kreditriskkoncentration Exempel Delområde 1. Låg risk 2. Skälig risk 3. Betydande risk 4. Hög risk Kredit-koncentration Koncentrations-risk,strategi/policy Identifiering av riskkoncentration Stresstest

Självutvärdering från 2007 Cirka 250 företag berörs av samlad kapitalbedömning och intern kapitalutvärdering Självutvärdering ger väsentligt bredare analysunderlag Effektivitet i form av möjlighet att ”screena av” stora grupper av bolag.

Självutvärdering, fortsättning Självutvärdering sammanfaller med kraven på företagens egna kapitalutvärderingsprocess Ger bolagen incitament till riskfokusering och ökat engagemang från styrelse och ledning Självutvärdering ger öppenhet och transparens i Finansinspektionens tillsynsarbete Årlig återkoppling från FI. Möjlighet att jämföra med relevant jämförelsegrupp.

Självutvärdering även internationellt FSA i Storbritannien kommer att tillämpa självutvärdering enligt FSA:s metodik, på mängdbolagen DNB i Nederländerna utreder möjligheten

Martin Blåvarg Telefon 08-787 82 84 martin.blavarg@fi.se Stresstester Martin Blåvarg Telefon 08-787 82 84 martin.blavarg@fi.se

Bakgrund till krav på stresstester Naturlig del av en väl utvecklad riskhantering Riskkänsligt kapitalkrav varierar över konjunkturcykeln. Variationen medför större behov att stresstesta kapitalbehovet

Konjunkturkänslighet I en lågkonjunktur försämras låntagarnas kreditvärdighet  ratingen av låntagarna försämras ”Through the cycle”-rating eftersträvas men i praktiken finns inslag av ”point in time” För schablonmetoden: Extern rating försämras (i genomsnitt) För IRK: Intern rating försämras (i genomsnitt) Problemet störst för IRK-företag eftersom en mycket större del av kreditportföljen omfattas av ”kreditgraderade” (ratade) låntagare Långa dataserier viktigt Stresstester behövs.

Syfte med stresstester: Analysera företagets kapitalbehov En viktig del av kapitalplaneringen Hur stora chocker kan företaget motstå och hur mycket kapital behövs? Bör omfatta alla väsentliga risker, inte bara kreditrisker Typ av stresstester Känslighetsanalyser Scenarioanalyser (historiska/hypotetiska) Proportionalitetsprincipen viktig Sannolikt kommer inga detaljerade riktlinjer.

Stresstester för IRK-företag Pelare 1 (prövning av IRK-modeller): Testa hur kreditriskmodellen reagerar i en lågkonjunktur. Hur mycket ökar kapitalkravet när kreditvärdigheten hos låntagarna försämras? Pelare 2: Stresstesta den interna kapitalutvärderingen – de väsentliga riskerna – för att bedöma kapitalbehovet vid en negativ chock. Pågående pilotstudie: Företagen testar sin interna kapitalutvärdering mot ett scenario givet av FI och Riksbanken.

Makroscenario

Koppling mellan stresstester i pelare 1 och 2 Hur mycket kapital kommer IRK-modellen tvinga företaget att hålla i en lågkonjunktur / kris? Pelare 2 Hur mycket kapital behöver företaget för att överleva en lågkonjunktur / kris? Kapitalplanering Naturligt att använda samma angreppssätt i pelare 1 och pelare 2, dock inget formellt krav

Tidsplan för införande av Basel II i Sverige 2005 2006 2007 EU-processen Svensk lagstiftning Författningar från FI Prövningsprocessen Rapportering till FI Tillsynsmetodik FI:s uppgiftslämnande Informationsmöten Pågående process Pågående aktivitet Händelse Beslut/Träder ikraft Maj 2006

Det viktigaste från idag Ny reglering och tillsyn från 2007 Styrelse och ledning måste utveckla modell för intern kapitalutvärdering FI:s tillsyn bygger på: internationellt överenskomna principer proportionalitet dialog FI:s samlade kapitalbedömning bygger på såväl kvantitativ som kvalitativ analys med inslag av självutvärdering och stresstester Företagen måste ha ett buffertkapital som väl överstiger minimikraven.