Introduktion till pragmatik Staffan Larsson 29/1 2004

Definitioner av pragmatik Allwood 1: studiet av lingvistisk kommunikation som handling och interaktion mellan sändare och mottagare Allwood 2: studiet av lingv. kommunikation som avsiktligt beteende och aktiv rekonstruerande förståelse Green: studiet av hur man kan kommunicera mer än som sägs; kommunikation = en mottagares framgångsrika tolkning av den avsikt avsändaren har med en språklig handling Bunt & Black: den del av lingvistiken som studerar relationen mellan språkliga fenomen och språkanvändningskontexten Studiet av språkanvändning i olika sammanhang Till skillnad från Semantik: betydelse (dekontextualiserad) Syntax (& morfologi): struktur Fonetik, grafonomi: form Grekiska: pragma = handling, aktivitet

Pragmatik vs. Semantik Förslag 1: Förslag 2: Semantik = sanningsvillkor Att veta vad S betyder = att veta under vilka omständigheter S är sann Pragmatik = övrig betydelse Förslag 2: Semantik = betydelse av satser / meningar / fraser /ord i isolation Pragmatik = hur yttranden används i konkreta sammanhang (kontexter) ”Meaning is use” (Wittgenstein)

Pragmatik & lingvistik Slasktratt? ”Pragmatik behandlar de delar av lingvistiken som inte behandlas i semantik, syntax eller fonetik” Utgångspunkt? Lingvistiken bör utgå från språk i sammanhang Semantiken abstraherar över användningar och hittar det som är innehållsmässigt gemensamt i flera sammanhang Syntaxen hittar strukturella likheter Fonetiken hittar formmässiga likheter

Pragmatik & lingvistik Semantik Syntax Fonetik

Kontext / sammanhang Fysisk Biologisk Psykologisk Sociologisk Tid & rum Perceptuell kontext Fysiska egenskaper hos dialogdeltagare (möjliggörande och förhindrande) Artefakter, verktyg, hjälpmedel Biologisk Dialogdeltagarna är människor Psykologisk Psykologiska attityder Emotioner Processer Rationalitet Sociologisk Språklig kunskap Dialog/diskurskontext Sociala attityder Konventioner Etik Sociala institutioner, roller etc.

Kontextuell betydelse ”Den surrar” -> projektorn surrar deixis, demonstrativ ”Jag säger detta nu” -> SL säger detta 10:35 den 28/1 2004 person- och tidsdeixis ”Min syster fyllde år i helgen” -> SL har en syster Presupposition ”Hon har tre barn” -> SL:s syster har tre barn indexikalt uttryck (anaforiskt pronomen)

”Pelle har två barn” - > Pelle har inte tre barn ”Skulle du kunna öppna fönstret” -> Öppna förnstret! / SL vill att X ska öppna fönstret indirekt talakt ”Det är kallt” -> Stäng fönstret! / SL vill att X ska stänga fönstret Implikatur ”Pelle har två barn” - > Pelle har inte tre barn A: ”Vill du ha en kopp kaffe?” B: ”Ja” -> B vill ha en kopp kaffe ellips, dialogspel, dialogstruktur B: ”Va?” -> B hörde inte vad A sade kommunikationsreglering

Grundläggande frågeställningar Vad är Beteende, handling, avsikt Skäl, motiv, syft, mål Kontext Hur ska dessa representeras? Vad skiljer kommunikativt beteende från annat beteende? Generellt: hur är sociala makrostrukturer (t ex institutioner) relaterade till sociala mikrostrukturer (t ex språkliga)?

Kommunikativ interaktion är beroende av normer (rationella & etiska); Vad är normer? Sociala konstruktioner Universella mänskliga tendenser? Vad betyder det att följa en norm, regel eller konvention? Medvetet / omedvetet? Tyst kunskap? Hur upptäcker man normer, regler, och konventioner? Empiriskt? Men kopplingen är indirekt Inutitioner om rätt och fel? Hur bestäms normer? Utifrån maktfördelning mellan individer och roller i sociala grupper och institutioner Utifrån rationalitet, etik, estetik

Hur är pragmatiska fenomen relaterade till andra lingvistiska fenomen? Hur förhåller sig Bostavlig betydelse Konventionell betydelse Avsedd betydelse Uppfattad betydelse Hur är kognitivt innehåll & känslomässig laddning relaterade till attityder & emotioner hos sändare och mottagare? Hur signaleras attityder och emotioner lingvistiskt? Vilken roll spelar fonetik, fonologi, morfologi, syntax i en teori om kommunikation som avsiktligt beteende och aktiv rekonstruerande förståelse? Strategier som vi lärt oss för att realisera kommunikativa mål?

Vilken sorts regler följs i lingv. kommunikation? Pragmatik studerar språkliga strukturer över sats (och ev. yttrande-) nivå Finns sådana strukturer? Vilken sorts strukturer? Generativa? Linjära? Vilka är de bästa grundläggande enheterna i strukturen? Vilken sorts regler följs i lingv. kommunikation? Generativa? (A->B C) Kontextmatchande? (A i kontext K -> lägg till B / gör C) Beteenderegler? (om A gör X kan B göra Y) Vems perspektiv tas i reglerna? Sändarens Mottagarens Utifrån Delat Är regler det bästa sättet att fånga regelbundenheter och strukturer? Bättre tala om strategier? Hur ska regler representeras?

Hur ska kontext representeras? Hur ska kontexten användas? Vad är kontext? Lingvistisk vs. Ickelingvistisk Privat vs. delad kontext Reflexiva beliefs: A tror att B tror att Vad ska ingå i lingvistisk kontext? Tidigare yttranden? Hur långt tillbaks? Referenter Skyldigheter, beliefs, … Vad ska ingå i ickelingvistisk kontext? Fysisk / perceptuell / spatiotemporal Aktivitet: roller, mål, planer Hur ska (andra) agenter modelleras Hur ska kontext representeras? Hur ska kontexten användas?

Pragmatik och andra vetenskaper Semiotik (allmän teckenlära) (Pierce, Morris mfl) Pragmatik generellt: använding av tecken och teckensystem Lingvistisk pragmatik: användning av språkliga tecken och teckensystem Filosofi (Wittgenstein, Austin, Searle, Grice) Språkfilosofi Handlingsteori; yttranden specialfall av handlingar Sociologi (Sacks, Schegloff, …) Språk i förhållande till sociala institutioner, relationer, … Psykologi Språkanvändning och tänkande Hur attityder och emotioner uttrycks i och påverkas av kommunikativa handlingar Antropologi Retorik Preskriptivt istället för deskriptivt Kognitionsvetenskap / Artificiell intelligens (Winograd, Shank) Förståelse och produktion av språkliga yttranden Resonerande om språkliga handlingar i kontext

Delämnen inom pragmatik Indexikala uttryck (semiotik, lingvistik) Kontextberoende hos språkliga uttryck (pronomen mm) Presupposition (språkfilosofi) Implicit information utifrån vissa ords logiska egenskaper Talhandlingsteori (filosofi) Yttranden som handlingar Konversationsanalys (sociologi), diskursanalys (pedagogik, sociologi) Regler för språklig social interaktion Turtagning, återkoppling, sekvenser Implikatur (filosofi) Implicit information utifrån antaganden om rationalitet m.m. Konverserande agenter (AI, kognitionsvetenskap) Konverserande artificiella agenter

”Formell” vs. Empirisk pragmatik Formell pragmatik: Formella språk (logik, programmeringsspråk) Begränsad uttryckskraft Exakta, formella teorier Empirisk pragmatik: Naturliga språk Full uttryckskraft, stor komplexitet Mer informella teorier Komputationell pragmatik Ett försök att använda den formella pragmatikens verktyg för studiet av naturliga språk

Pragmatik & Artificiell Intelligens / kognitionsvetenskap Logisk inferens Deduktion, abduktion Tolkning av språkliga yttranden i kontext Planering & planigenkänning Yttranden är handlingar Språklig kommunikation är handling och interaktion mellan sändare och mottagare Representation av kognitiva system Dialogdeltagare som kognitiva system Beliefs, desires, intention, obligations, … Representation av (övrig) kontext

Exempel på planering och planigenkänning Få fönstret stängt Genom att få X att stänga fönstret Genom att få X att förstå att jag vill att X ska stänga fönstret Genom att be X stänga fönstret Genom att säga ”Stäng fönstret är du snäll” Talaren sa: ”stäng fönstret är du snäll” Alltså: talaren har bett mig stäng fönstret Alltså: talaren vill att jag ska stänga fönstret Alltså: talaren vill att fönstret ska vara stängt Alltså: jag stänger fönstret

Praktiska användningsområden för pragmatik, allmänt Pedagogik Språklig interaktion i klassrummet Språkundervisning Pragmatik som grund Psykoterapi Politisk analys, ideologikritik, retorik

Praktiska användningar för datalingvistisk pragmatik Dialogsystem Språklig människa-dator-interaktion Handikapphjälpmedel Talstyrning av föremål och tjänster Översättningssystem Text-text, tal-tal Datorstödd undervisning

Diskurs vs. dialog Diskurs Dialog Text; monolog Dialog Tal; flera deltagare Egentligen (minst) två oberoende distinktioner Modalitet: Text / tal / gest / bild Monolog eller dialog

Kursinnehåll Indexikala uttryck, speciellt anafor DRT: diskursrepresentationsteori centering theory: algoritmer för att hitta referenter i diskurs abduktion Presupposition (i DRT) Talakter Implikatur Dialogstruktur Dialoghantering Korpusanvändning Mulitmodalitet och deixis Kommunikationsreglering

Indexikala uttryck Uttryck vars betydelse beror av kontexten Mer formellt: vars referens är en funktion av yttrandekontexten Bar-Hillel (1954): 90% av alla deklarativa yttranden är indexikala Anafor (pronomen): referens till entiteter som nämnts tidigare (språklig kontext) ”Kalle springer. Han har bråttom” Deixis: referens som involverar visuell närvaro eller utpekande (ickepsråklig kontext)

Deixis Persondeixis: jag, du, vi, ni, … Tidsdeixis Rumsdeixis Japanska: olika former beroende på vem som tilltalas (kön, intimitet, social hierarki) Tidsdeixis Tempus, adverb: referens till tidpunkt (i relation till den tidpunkt då yttrandet görs) ”Kalle sprang igår” Rumsdeixis ”Jag bor 2 km härifrån”; ”Jag bor där” Deiktiskt centrum: talare, tid & plats för yttrandet

Uppgifter 1.1. Utgående från litteraturen (Allwood, Bunt & Black, Green), dagens föreläsning och egna tankar, beskriv vad "datalingvistisk pragmatik" kan tänkas vara och hur det relaterar till "vanlig" pragmatik och datalingvistik generellt. (c:a 1/2-1 sida) 1.2. Välj fyra frågor från Green kap. 1 och besvara dessa (förslag: fråga 1, 3, 5 och 8). Du får gärna referera till den övriga litteraturen i ditt svar. (c:a 1 1/2 - 2 sidor totalt)