Implementering av den nationella strategin för föräldrastöd

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

Med dig! Vi delar våra kunders engagemang för samhällsutveckling
Hälsolyftet och LSH-studien
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Fokusspår 5: Lokala resultat av den nationella föräldrastödssatsningen – erfarenheter från tre projekt i Västra Götalands län Från ord till handling -
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Kristina Ekbom KEFU-dagen Min väg tillbaka Hur filmen kom till om att vara patient inom rättspsykiatrin och ett vårdutvecklingsprojekt som växte.
Folkhälsopris Nomineringar
Utveckling av familjecentraler i ett nationellt perspektiv
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Den nationella ungdomspolitiken
Borås ligger i en folktät region i Västsverige.
Utvärdering av samverkansprojektet Linköping City •Syftade till att utvärdera samarbetet mellan Linköpings kommun, Cityföreningen och Cityfastighetsägarna.
STANNA Ett projekt för ökat stöd och delaktighet i etablering i Gävleborgs, Jämtlands och Västernorrlands län Projektet STANNA ska utveckla mottagandet.
Samhällsråd T. Innehåll Vi ansluter till den nationella ANDT-strategin De 7 länsmålen bygger på länets folkhälsoplan, regionalt program för social välfärd.
FaR® på Hisingen Anders Esko, leg sjukgymnast
Länets kommuner i samverkan
Livsstil Hjärt och kärlsjukdomar HjärnskadorLungsjukdomar PatientupplevelserFysiska bedömningar Rehabilitering, Familjehem, hjälpmedel Läkemedelsbiverkan.
Läroplansträff Välkomna.
Vårdsamverkan Fyrbodal Gränsöverskridande samverkan.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Vad är Hälsokällan? Uppdrag – att främja barn och ungdomars hälsa Arbetar i Fyrbodals Kommunalförbund i fjorton kommuner samt Lilla Edet Tre verksamhetsområden.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Det goda föräldraskapet I samarbete med Örebro Universitet.
Uppföljning av implementering av Handlingsplan ökad patient-/brukarmedverkan
Samordnad Individuell Plan
MED SKOLAN SOM HÄLSOFRÄMJANDE ARENA
Tidigt ingripande och förebyggande stöd för elever inom allmän undervisningen.
Folkhälsoteamet, norra Örebro län Barns och ung- domars livs- villkor och levnadsvanor 20 Äldres hälsa Samverkan/dialog Bokslut Samhällsplanering.
UDDEVALLA KOMMUN DÄR MÄNNISKOR VÄXER OCH ERBJUDS GOD LIVSKVALITET Övergripande kommunala strategier för breddat och fördjupat föräldrastöd Föräldrastödskonferens.
Program informationsmöte 4 dec  Genomgång utlysningstext  Ansökningsmallen  Övrig information.
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
TIDIGA INSATSER Vision En av samhällets viktigaste uppgifter är att ge barn som föds goda förutsättningar för att få en bra uppväxt och att.
Systematisk uppföljning UIV Uppföljning av Insatser Vuxna Missbrukare.
Barn i Riskmiljö Nätverk Närvård CFL Söderhamn 22 februari 2013 Karin Gisselman Processledare Kunskap till praktik.
EN PRESENTATION AV SPECIALPEDAGOGISKA INSTITUTET
Sammanfattning av varumärkesundersökning
Utvecklingsprojekt ” Föräldrastöd i samverkan Uddevalla – Fyrbodal , Från politisk vilja till nytta hos brukarna”
Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders.
I Strömstads säljs varje dag: ( utslaget per invånare) 2 kg fläskkött 37 cl brännvin 2 l läsk Det finns : 1 m² godisbutik / invånare.
1.
SEPARERA, REPARERA eller FÖREBYGGA?. MORA-PROJEKTET föräldrastödsprojekt universell prevention samarbete landsting - kommun evidensbaserad metod – PREP.
Vad är Hälsokällan? Uppdrag – att främja barn och ungdomars hälsa Arbetar i Fyrbodals Kommunalförbund i fjorton kommuner samt Lilla Edet Tre verksamhetsområden.
Södra Sveriges folkhälsoarbete ”En KRAM i skuggan” Emma Carlstedt
Föräldrakraft En studie om implementering av ett föräldrastödsprogram i Bergsjön, Linnéstaden, Mark och Orust Inga-Lill Jakobsson Kontakt:
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Workshop - ÄLDRE Möten med äldre personer på olika arenor
Informations-, rådgivnings- och handledningstjänster som stöd för livslångt lärande och karriärplanering – livslång handledning Den kontinuerliga förändringen.
Varför Familjecentral?
Resursgrupps-ACT R ACT en metod med stöd i nationella riktlinjer.
Habiliteringens stöd till föräldrar
Information om gjorda förändringar
Lisa Fröst Björnsdotter Leg. Psykolog Föräldra- barnhälsan
Varför Familjecentral?
Team förebygg Samverkan mellan skola och socialtjänst
Barn som anhöriga Ett projekt som Habiliteringscentrum deltar i utifrån ett nationellt projekt.
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
”Med barn i Nordost” - ett utåtriktat och föräldrastödjande projekt i Angered och Bergsjön Amina Abdullahi, Linn Arbeus och Astrid Lindström.
STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING
D3. Hur kan vi möta föräldrars olika behov
Föräldrastöd PLUS.
Regionalt, delregionalt och lokalt arbete Beslut om handlingsplan
Sammanfattande dokumentation från länsworkshop om Strategi för hälsa
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Kartläggning och analys av anmälningar om barn som far illa
Ett teamarbete mellan socialpedagoger och specialpedagoger i förskolan
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Implementering av den nationella strategin för föräldrastöd Ulf Axberg, Fil dr, leg psykolog leg psykoterpeut Karin Thorslund , doktorand leg psykolog Anders Broberg, prof. leg psykolog, leg psykoterapeut

Övergripande mål för den nationella strategin Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0- 17 år. Delmål 1 Ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar. Delmål 2 Ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar. Delmål 3 Ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram.

Forskningsområden Hur fungerar implementeringen av den nationella strategin för föräldrastöd i de samverkande kommunerna avseende samverkan mellan de deltagande kommunerna, inom kommunerna själva möjligheter att erbjuda ett sammanhållet föräldrastöd, som främjar barns och ungdomars hälsa Vilka grupper nås med föräldrastödet kan stödet utvecklas för att nå grupperingar som ofta inte deltar i denna form av verksamhet

I, Hur implementeringen av den nationella strategin för föräldrastöd fungerar i de samverkande kommunerna Baslinjemätning - hur fungerar det idag såväl när det gäller samverkan kring föräldrastöd inom och mellan kommunerna som faktiska aktiviteter (ex. Cope, Föräldrakraft etc.) Enkäter och intervjuer av företrädare för verksamheter som erbjuder eller skulle kunna erbjuda föräldrastöd Vad finns idag? Vad saknar man? Vad önskar man själv utveckla? Vad skulle man önskar man att andra skulle utveckla Inställning till föräldrastödssatsningen Inställning till införandet av evidensbaserade metoder Beredskap till förändring

II, Vilka grupper nås med föräldrastödet Telefonintervjuer med slumpmässigt urval kommuninvånare Vad känner de till om det föräldrastöd som erbjuds? Har de tagit del av något stöd? Vad har gjort att de gjorde det? Vad har gjort att de avstått? Är det något de saknat? Ombeds att fylla i några formulär hur de ser på barn och föräldraskap Ny omgång av telefonintervjuer görs ht 2011, för att mäta eventuella skillnader.