Nolltoleransgruppen S:t Olofsskolan Läråret 12/13 Lärgruppens deltagare: Caroline Blomstedt (gruppens lärledare, pedagog) Maria Svansdottir-Sundberg (pedagog) Åsa Hallberg (pedagog) Siw Nygren (pedagog)

Bakgrund till Nolltoleransgruppen ny diskrimineringslag (2009) nolltolerans mot kränkning, diskriminering och trakasserier (2010) handlingsplikt och skyldighet att utreda och vidta åtgärder nolltoleransarbetet ska omfatta all personal på skolan och vara en angelägenhet för alla Skolans KRAM-grupp blev lärgruppen Nolltolerans

Hur kan vi bidra till att göra S:t Olofsskolan till en skola där alla trivs? Hur delger vi lärdomar och utvecklar nolltoleransarbetet tillsammans med övrig personal, elever och föräldrar så att alla elever känner sig trygga på S:t Olofsskolan? Hur kan likabehandlingsplanen utformas och presenteras så att den blir ett ”levande dokument” hos pedagoger, elever och vårdnadshavare? Hur kan vi tillsammans utforma ett faddersystem som gör att eleverna lär känna varandra och blir tryggare? Hur kan vi bidra till att minska diskrepansen mellan elever och personal i fråga om insatser för att elever ska känna sig trygga och sedda?

Problem Hur kan vi bidra till att göra S:t Olofsskolan till en skola där alla trivs? Skolgårdsundersökning Många elever framför på bl.a. elevråd och klassråd att vi vuxna inte lyssnar på dem när problem uppstår. En lättläst version av likabehandlingsplanen skulle kunna göra att tillgängligheten ökade bland elever och vårdnadshavare.

Lärområde Hur delger vi lärdomar och utvecklar nolltoleransarbetet tillsammans med övrig personal, elever och föräldrar så att alla elever känner sig trygga på S:t Olofsskolan?

Forskningsfrågor Hur kan vi tillsammans utforma ett faddersystem som gör att eleverna lär känna varandra och blir tryggare? Hur kan vi bidra till att minska diskrepansen mellan elever och personal i fråga om insatser för att elever ska känna sig trygga och sedda? Hur kan likabehandlingsplanen utformas och presenteras så att den blir ett ”levande dokument” hos pedagoger, elever och vårdnadshavare?

Faddersystem Hur kan vi tillsammans utforma ett faddersystem som gör att eleverna lär känna varandra och bli tryggare? Gemensamt faddersystem, f-3, 1-4, 2-5 Träffar en gång/månad Gemensamma aktiviteter t.ex. kick-off, Nobellunch Egna aktiviteter

Utvärdering Eleverna: 91% av eleverna (167 av 182) tycker att det är jättebra att träffa sin fadder/fadderbarn ”Min fadder är snäll” ”Jag leker med min fadder” ”Man får leka äta och prata” Förslag från eleverna: ”Jag vill leka ute med min fadder” ”Jag vill måla med min fadder” ”Jag skulle vilja hälsa på i min fadders klassrum och rita tillsammans”

Utvärdering Pedagoger: ”Barnen har haft roligt och blivit trygga med varandra” ”De har tränat ansvar och skaffat sig ett större kontaktnät” ”De äldre eleverna har blivit mer medvetna om sitt ansvar som förebilder” ”Bra med fasta ramar, att nolltoleransgruppen har övergripande ansvar” Utvecklingsförslag: Hitta tid för gemensam planering Fadderplan som ingår i årshjulet Mer elevmedverkan i planering

Upplevd trygghet Hur kan vi bidra till att minska diskrepansen mellan elever och personal i fråga om insatser för att elever ska känna sig trygga och sedda? Medarbetarenkät Viktning Elevsamtal Hjärtat!

Likabehandlingsplan Hur kan likabehandlingsplanen utformas och presenteras så att den blir ett ”levande dokument” hos pedagoger, elever och vårdnadshavare? Rektor ansvarar för uppförande av likabehandlingsplanen Elevrådet tar fram en lättläst variant Likabehandlingsplanen behöver lyftas vid klassråd, samlingar, APT, skolråd och vårdnadshavarmöten

Fortsatt arbete Skolgårdskartläggning Hur kommer vi tillrätta med diskrepansen mellan pedagogernas och elevernas upplevelser? Vad vill eleverna att vi ska göra? Hur nyttjar vi APT för att trygga all personals delaktighet i nolltoleransarbetet?