Från skolforskning … till forskning i skolan – vart tar all forskning om skolan vägen Professor Tomas Kroksmark Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping
Utgångspunkter Skolan är en kunskapsorganisation Kunskapsorganisationer växer bara om de tillförs ny kunskap Lärare är en akademiskt utbildad yrkesgrupp Traderar kunskap Förvaltar kunskap Ger ut kunskap Prövar och värderar kunskap 1977 Skol- och lärarkunskap måste vara forskningsgrundad Skolan försörjs inte med forskningsgrundad kunskap
Lärarna saknar Vetenskaplig kompetens Egen forskning därför aldrig Egen forskning Möter aldrig forskande lärare i yrket Söker sällan vetenskaplig grund för yrket
Lärarstudenterna Miniforskarutbildning ‘Forskar’ under utbildningen För-vetenskaplig attityd till yrket Möter aldrig forskande lärare under praktiken Räcker inte för en akademiskt utbildad yrkesgrupp Räcker inte för en kunskapsorganisation
Pedagogisk forskning i Sverige Statsvetenskaplig Psykologisk – sociologisk – filosofisk Ekonomi Neuropedagogik/biopedagogik Saknar betydelse för lärarprofessionen Når aldrig skolans praktik i kommunerna
Pedagogisk forskning i Sverige Ca 200 miljoner kronor om året Förser inte läraryrket med ny kunskap Förser inte lärarutbildning med ny kunskap KK STIFTELSEN Forskningen når inte lärarna Uppstår en mycket olycklig förtroendeklyfta DONALD BROADY Forskningen når inte lärarna Forskningen når inte kommunerna Forskningen når inte lärarutbildningen
Forskande lärare i skolans lokala praktik Skollag 2010:800 (1 Kap 5 §) Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund kommer att kräva FoU-avdelningar i kommunerna Forskande lärare i skolans lokala praktik Hel ny och annan forskning Undervisning på vetenskaplig grund Nationellt institut för lärarforskning
Nationellt institut för lärarforskning Slutsatser Skilj mellan pedagogisk forskning och forskning i skolan gjord av lärare som ökar skickligheten i yrket och elevernas kunskaper Grundforskning Tillämpad – klassrumsforskning 1 ‰ av den totala skolbudgeten för forskning av lärare i den lokala skolan Nationellt institut för lärarforskning
Professor Tomas Kroksmark www.tomaskroksmark.se
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tabellen visar Ribbskolans resultatutveckling från läsåret 2004/2005 – 2010/2011 BLÅ kurva visar andelen (%) elever i skolår 9 som är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan. RÖD kurva visar andelen (%) elever i skolår 9 som har minst G i alla (16) ämnen.
Tabellen visar Ribbskolans resultatutveckling från läsåret 2010 – 2011 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Tabellen visar Ribbskolans resultatutveckling från läsåret 2010 – 2011 BLÅ kurva visar andelen (%) elever i skolår 9 som är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan. RÖD kurva visar andelen (%) elever i skolår 9 som har minst G i alla (16) ämnen.