Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Erfarenheter från projektet Greppa Näringen i Sverige Stina Olofsson, Jordbruksverket, Sverige Introsidan!
Advertisements

Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Torben Kudsk Jordbruksverket
Inledning Stina Olofsson, projektledare
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
SPORT SPORTEN FYLLER STORA ARENOR Göteborg Horse Show – åskådare Falsterbo Horse Show åskådare Stockholm International Horse Show.
Projektföljeforskning
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Om Cofoten 1.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Company/Dept, Author Nyheter om N och P i foder till grisar! Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Produktutveckling Piggfor Kerstin.
Förslag till rådgivning i olika faser av Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Fosfortilldelning i praktiken -En studie på 20 mjölkkobesättningar med fullfoder i Halland.
Grundkursen Jordbruket och klimatet Pernilla Kvarmo, Torben Kudsk Jordbruksverket.
Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?
Vad är på gång i Europa? Allmänt Nitratdirektivet Cross compliance / tvärvillkor Vattendirektivet är EU gemensamma direktiv och regler som påverkar jordbruket.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Introduktion till diskussionspass om indirekt energi Anna Hagerberg.
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Klimatkollen i rådgivningen
Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans.
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Vad har vi åstadkommit hittills? - åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Linköping
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Vilka lantbrukare anmäler sig till Greppa näringen och varför? Stina Olofsson.
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Resultat Greppa Näringen Cecilia Linge Hans Nilsson Jordbruksverket.
Utfodringspraxis Per-Johan Påhlstorp HS Kristianstad/Skånesemin.
Greppa Näringen Medlemsundersökning, kvartal 1. 1.
Målsättning Målsättning.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Maria Berglund, HS Halland
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Gårdssyntes Bertil Carlzon Hans Nilsson. Naturbete Lättlera Mellanlera Jordart.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Index Grundkurs för Cofoten-användare Distanskurs för rådgivare Börja här.
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
Moduler i Greppa Näringen Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Vad har vi åstadkommit? Norrköping
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Hur odlar vi och vad behöver ändras?
Administrativa systemet
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
LRFs skördeenkät hösten 2018
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Presentationens avskrift:

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Databasen › växtnäringsbalanser ›6 150 specifika gårdar ›3 150 gårdar där det finns två balanser som kan jämföras ›Innehåll ›N, P och K flödena ›Grödfördelning ›Djurslag ›Stallgödselslag ›Spridningstidpunkter ›Jordart ›Bearbetning ›Beräknad ammoniakförlust 28U 6T 69E 28D 49C 21AB 520O 238N 1 861M 81K 34I 225H

Strukturförändring 1:a balans Senaste Mjölk Växtodling Gris Häst, får, fjäderfä Kött - 3,2 % + 4,8 % + 13,2 % - 20,7 % + 19,7 %

Strukturförändringar 1:a2:a Diff Trend Medelår2002,92007,3 Antal% % %Utveckling Alla3161 Växt114036%119538%551,7%4,8% Mjölk122639%118738%-39-1,2%-3,2% Kött1906%2157%250,8%13,2% Svin2909%2307%-60-1,9%-20,7% Häst,får, fjäderfä662%792%130,4%19,7% Blandad prod2498%2558%60,2%-2,4%

Jämförelse första – senaste balansen Minst 4 rådgivningar, varav 2 växtnäringsbalanser Parvis jämförelse Indelat i kategorier*: *minst 75% av djuren (räknat i djurenheter) är från angiven kategori Växtodling Mjölk Gris Köttdjur Blandad produktion Övriga djurslag (häst, får) 919 st st 186 st 124 st 34 st

Djurtäthet och åkerareal Produktion Första balansSenaste balans Djur (de/ha) Medel-areal (ha) Djur (de/ha) Medel-areal (ha) Växtodling Mjölk1,07851,0498 Gris0,851350,81152 Köttdjur0,61740,6680

Resultat växtnäringsbalanser Förändring i kväveöverskott (absoluta tal)

Förändring av överskott av kväve och fosfor mellan första och senaste balansen Medelvärdes gårdar Antal Förändring av överskott Förändring av införsel mineralgödsel Förändring av införsel foder N kg/ha P kg/ha N kg/ha P kg/ha N kg/ha P kg/ha Växtodling ,4 *** -1,6 *** 0,3 -0,6 * Mjölk ,4 *** -1,4 *** -6,6 *** -0,6 *** -0,7 -1,0 *** Gris ,0 ** -6,1 *** 0,6 -0,4 -6,8 -3,6 ** Köttdjur124 -0,9 -2,2 ** 1,0 -0,6 5,1 0,3 Blandad prod121 -4,3 -2,7 * -7 ** 1,4 *** -0,7 -1,9 * Övriga djurslag34 0,9 -0,9 9,1 ten -0,7 3,1 0,4 ***P<0,001 **P<0,01 *P<0,05 tenP<0,1

Resultat växtnäringsbalanser Förändring i fosforöverskott -1,6 ***

Uppskalning av effekter Beräknade effekter på gårdar som har minst två balanser och 4 rådgivningar 41% Areal ansluten till Greppa Näringen Antaget samma effekt på de gårdar som fått 4 rådgivningar 32% Räknat med hälften så stor effekt på gårdar som fått 1-3 besök 27% Total areal: ha

Förändring i överskott av fosfor Antaget hälften av effekten på gårdar som fått 1-3 rådgivningsbesök Minskning på gårdar med två parvis jämförda balanser fosforklass IV-V ett överskott större än 0 i balansen. Förändring i överskott av fosfor på gårdar som har: 69 ton 182 ton Antaget samma minskning på gårdar som fått 4 rådgivningsbesök 59 ton Totalt ca 310 ton fosfor

Förändring av överskott av fosfor Minskning i överskottet från första till senaste balansen: 250 ton fosfor Uppskalat till hela Greppaarealen: -ca ha -om beräknad effekt sätts till hälften på resterande gårdar som fått 1-3 besök Ca 310 ton fosfor Förändring av överskott av fosfor från första till senaste balansen för gårdar som har fosforklass IV-V OCH ett överskott större än 0 i balansen.

Minskad årlig utlakning av kväve Kategori gårdar AntalGröd- fördelning stallgödsel Ändrad bearbetning vallbrott Ändrad fånggröde- areal Ändrad gödslings- intensitet Totalt kg/ha Växtodling9190,100,120,06-0,9-0,62 Mjölk1045-0,20-0,71-0,08-1,3-2,28 Gris186-0,300,170,57-1,0-0,55

Beräknad förändring av utlakning av kväve Antaget hälften av effekten på gårdar som fått 1-3 rådgivningsbesök Minskning på gårdar med två parvis jämförda balanser växtodlingsgårdar mjölkgårdar grisgårdar Beräkningar gjorda för: 383 ton 257 ton Antaget samma minskning på gårdar som fått 4 rådgivningsbesök 147 ton Totalt ca 790 ton kväve

Uppskalning Beräknad minskning av kväveutlakning Baserat på: grödfördelning stallgödselanvändning bearbetningstidpunkter, inkl. vallbrott förändring i fånggrödeareal Uppskalat till hela Greppaarealen: -ca ha -om beräknad effekt sätts till hälften på resterande gårdar som fått 1-3 besök Blir uppskattad total effekt ca 790 ton kväve

Kvävebalans olika regioner SV (-6,1***) V (-9,4***) SÖ (-8,6***) NV (-8,0***) Ö (-7,3*) Mellan (-16,2***) N (-16,0***) Halland (-2,1) Blekinge (-4,0)

Kvävebalans på växtodlingsgårdar - vid senaste balansen Ändring under 4 år -3,2 1,6 -6,5** -2,9-4,6-5,0***-3,9-7,10,2 Antal gårdar Höga givor Höga skördar Låga överskott Lägre givor Lägre skördar Högre överskott

Ändrad kvävebalans på växtodlingsgårdar

Fosforbalans på växtodlingsgårdar P-Al-klass Ändring -2,3* -0,8 -2,2** -0,6 -3,4** -0,6 -0,1 -4,5 -5,6 * Signifikans

Kaliumbalans på växtodlingsgårdar K-Al-klass * Signifikant ändring Ändring 0,2 -9,7 -4,1* 0,9 3,3 1,4 2,3 9,9 4,5

Kvävebalans på mjölkgårdar Antal gårdar

Kvävebalans på mjölkgårdar - ändring på ca 5 år justerat för ändrad djurtäthet o grödor Östra Västra SÖ Nordvästra Mellan Norra N-län Alla K Ändring justerat efter djurtäthet och grödsammansättning Alla - 12,9*** Västra - 7,4 Nordvästra - 11,8* Östra - 1,7 Norra - 14,7*** Mellan - 17,8*** Halland - 5,6 Blekinge - 1,7

Ändrad kvävebalans på mjölkgårdar

Ammoniakavgång pga stallgödsel AllaNordvästNorraVästraMellanÖstraSydöstraHallandBlekinge Flytgödsel42%40%59%49%35%53%21%77%68% Fastgödsel50%57%34%42%57%37%65%17%24% Djupströbädd8%3%7%9%8%10%14%6%8%

Ammoniakavgång pga stallgödsel Flytgödsel22%21%-1% 72%77%5% Fastgödsel68%65%-3%23%17%-6% Djupströbädd10%14%4% 5%6%1%

Kvävebalans på grisgårdar - ändring på ca 5 år justerat för ändrad djurtäthet o grödor Alla Östra Mellan Sydöstra Ändring justerat efter djurtäthet och grödsammansättning Alla - 18,7*** Östra - 23,9 ten Mellan - 20,0* Sydöstra - 26,8*

Fosforbalans på grisgårdar Alla Östra Mellan Sydöstra Ändring Alla - 6,3*** Östra - 7,4 ten Mellan - 10,6*** Sydöstra- 6,4*

Ändrad P-balans på grisgårdar