VARFÖR ÄR HANDEL NÖDVÄNDIG?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samhällsekonomi.
Advertisements

PRIVATJURIDIK Köp och andra avtal (kapitel 8, sid )
Marknadsekonomi eller planekonomi?
1. Varför finns det pengar?
Samhällsekonomi 2.
Kapitel 13, Likviditet.
Internationell ekonomi
Ekonomiska system.
Företagsekonomi 1 Centralt innehåll
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Aktier och aktiesparande
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Kunskaper och förmågor FEK1
Block 4: Att driva företag
Handel – ord och begrepp
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
FL 4 (forts FL3) Utrikeshandel, valutor, BNP och tillväxt Fokus:
HUR GÖR BORN GLOBALS? – OM FÄLLOR OCH FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR UTLANDSFÖDDA FÖRETAG Sara Melén och Emilia Rovira Nordman Handelshögskolan i Stockholm.
Behövs det pengar? Byteshandel.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Internationell Ekonomi
Få ut mer av ditt sparande
Vad är ekonomisk teori? EKONOMI ...
Affärsidé - företagets vägvisare
Handel i världen - varför då?
Samhällsekonomi Del 1.
Företagsekonomi 1 Centralt innehåll
Kap. 12 Utrikeshandel och växelkurs zBetalningsbalans = bytesbalans + kapitalbalans = 0 zBytesförhållande (terms of trade) = export pris / import pris.
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Kapitel 12 Marknadsföringen påverkas av omvärlden.
Företagsekonomi 1 Centralt innehåll
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Block 6: Bokföring – delar blir helhet
Vad handlar vi med?. Behövs handel? Resurser ojämnt fördelade. Alla tjänar på handel! Men handeln måste vara fri.
BNP  Bruttonationalprodukt  Samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år BNI  Bruttonationalinkomst  Värdet av.
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
Affärsidé Den yttre affärsidén Vad skall produceras ?
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
BNP (BruttoNationalProdukt):
Kapitel 15 Budgeten.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
De svenska hamnarna En förutsättning för Sveriges näringsliv.
BNP i fasta priser.
Samhällekonomi.
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Sveriges exportstrategi
{ Ekonomiska system Olika sätt att försöka styra samhällets ekonomi.
Industriell produktion Kurser vid Industriell produktion Mats Björkman 013 – ,
S AMHÄLLSEKONOMI. Ordet ekonomi betyder hushållning -alltså att få det man har att räcka till.
N ATIONALEKONOMI OCH EKONOMISK TILLVÄXT. B EHOV, PRIS OCH EKONOMISK TILLVÄXT.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
FINANSMARKNADER Med fokus på kreditmarknaden. CENTRALT INNEHÅLL OCH KUNSKAPSKRAV Centralt innehåll  Finansiella marknader i den internationella ekonomin.
Per-Åke Andersson Globalisering och utveckling Karlstad Universitet, HT2010 F1: Introduktion Per-Åke Andersson.
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
SAMHÄLLsekonomi.
Kap 9 Nationalräkenskaperna
Globalisering: Världens länder förs allt närmare varandra och beroendet mellan dem ökar Globalisering förekommer inom följande områden; 1. Ekonomi : internationella.
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
HANDEL I VÄRLDEN.
Produktion, handel och transport
Transport & handel.
Information om SCB:s Export-/importregister 2015
Export och import.
Makro = Omvärldsanalys
Presentationens avskrift:

VARFÖR ÄR HANDEL NÖDVÄNDIG? KAPITEL 3 VARFÖR ÄR HANDEL NÖDVÄNDIG?

Centralt innehåll Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. Global resursfördelning. Relationen mellan produktionskostnader i olika delar av världen och företagens lokalisering och internationella handel. Förklaringar till uppkomsten av transnationella företag. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Vem vinner och vem förlorar på öppen handel? Vinnarna: Förlorarna: Konsumenterna Exportörerna Länder som deltar Starka industrier Svaga företag Länder i uppbyggnadsskede

LIBERALISM Uppstod i samband med franska revolutionen Frihetsidealet lyfte fram fri handel och fritt företagande Bakom teorierna stod Adam Smith Grundtanken var att utveckling av handel och företagande skapade välstånd för alla Ekonomiska liberalismen – föregångare till våra dagars marknadsekonomi

PROTEKTIONISM Innebär att länder/regioner skyddar sina egna företag genom tullar, importrestriktioner, krångliga gränsövergångar, besvärliga blanketter etc. Tanken är att man ska utnyttja de lokalt tillverkade varorna i första hand. På så sätt kan dessa företag leva vidare och skapa trygghet för de anställda.

Utländska direktinvesteringar Fler företag gör direktinvesteringar utanför hemlandet Dessa investeringar sker genom att företaget startar egen verksamhet i ett annat land Vill komma åt kunder eller marknadsandelar Komma förbi regler om begränsning av import Köper ett dåligt skött företag till ett fördelaktigt pris

Faktorer som skapat internationaliseringen: Minskade telekommunikationskostnader Förbättrad IT-kapacitet De integrerade valuta- och kapitalmarknaderna

Ett land exporterar och importerar både varor och tjänster, och detta visas i bytesbalansen. Bytesbalansen består av: Handelsbalansen (varor) Tjänstebalansen (tjänster) Transfereringsbalansen (t ex räntor)

HANDELSBALANSEN Ett mått på hur bra Sverige lyckats på de utländska marknaderna. Om exporten blir större – överskott Om importen blir större – underskott Varuexport – varuimport = handelsöverskott/handelsunderskott

TJÄNSTEBALANSEN Består av export och import av tjänster, t ex resevaluta, sjöfart. Tjänsteexport – tjänsteimport = tjänsteöverskott/tjänsteunderskott

TRANSFERERINGSBALANSEN Transfereringar är en annan typ av tjänster, t ex räntor på lån, utdelningar på aktier, bidrag från EU, medlemsavgift till EU Transfereringar in – transfereringar ut = transfereringsöverskott/ transfereringsunderskott

Sveriges import och export ger upphov till penningströmmar till och från Sverige. Betalningsbalansen är en uppställning som visar alla transaktioner med andra länder. Betalningsbalansen består av bytesbalans och kapitalbalans.

BYTESBALANSEN Nettot av handelsbalans, tjänstebalans och transfereringsbalans. Handelsbalans + tjänstebalans + transfereringsbalans = BYTESBALANS

KAPITALBALANS Om ett land har underskott i bytesbalansen, måste detta finansieras på något sätt (lån) På samma sätt ger ett överskott i bytesbalansen möjlighet att placera pengar i utlandet (investeringar) Förändring i utländska lån och investeringar = Kapitalöverskott / kapitalunderskott

BETALNINGSBALANS Betalningsbalansen visar alla transaktioner med utlandet under ett år. Bytesbalans + kapitalbalans = betalningsbalans

Sverige och utrikeshandel Sverige är ett ganska litet land som är beroende av internationell handel: för att ge svensk industri en större marknad. för att förse svenska konsumenter med produkter som de inte annars skulle kunna få tillgång till

SVENSK EXPORT Sverige har drygt 50% av sin BNP på export Den viktigaste exportmarknaden är fortfarande Västeuropa Andra stora områden är USA, Asien, Central- och Östeuropa Exporterar Verkstadsvaror (ca 45%), Råvaror från skogen och metallindustrin (ca 20%)

Exporten avser både varor och tjänster, det kan dock vara svårt att särskilja dessa. T ex: Många varor som säljs idag inkluderar service och konsulttjänster och därför hamnar dessa tjänster statistiskt som en del av Sveriges export av varor.

SVENSK IMPORT Sverige importerar ca 70% av sitt totala energibehov Ca 70% av svensk import är från EU (största leverantörerna är Tyskland, Danmark, Norge, Holland) Verkstadsvaror står för ca 41% av varuimporten (elektronikvaror / telecom, maskiner, vägfordon); även olja

Konsumentens fria val Fri handel förutsätter att konsumenten alltid ska välja den för henne bästa och billigaste varan/tjänsten – oavsett från vilket land/region den kommer Alla konsumenter beter sig inte så – vissa föredrar t ex den lokala tillverkaren trots att det är dyrare (etik; miljö)

Ann Wetterström Nacka Enskilda gymnasium 2013 ht