Information om SCB:s Export-/importregister 2015

En presentation över ämnet: "Information om SCB:s Export-/importregister 2015"— Presentationens avskrift:

1 Information om SCB:s Export-/importregister 2015
Det är viktigt att tänka på att all export- respektive importinformation endast säljs på företagsnivå, vilket innebär att om företaget har fler arbetsställen så är det inte nödvändigt att den kontaktyta vi levererar är det ställe som handeln fysiskt bedrivs ifrån. Det kan förmodligen finnas många arbetsställen i exempelvis Norrland med export som på detta vis inte finns med som adress i export-/importregistret, om företaget är registrerat i Stockholms län. Det finns även fall, inom koncerner, där det kan förekomma att man väljer ett av organisationsnumren som formellt får stå för hela exporten respektive importen. Det kan även förekomma fristående företag som låter sin handel gå via ett "handelsföretag" som formellt står för in-/utförsel av varorna.

2 Ingen insamling sker på länsnivå utan endast på riksnivå
Ingen insamling sker på länsnivå utan endast på riksnivå. Därför måste utrikeshandelsdata kopplas till företagets juridiska enhet (huvudkontor) för att kunna ta fram denna typ av data. Detta är en ren registerbaserad metod som dessvärre snedvrider fördelningen av utrikeshandel eftersom det ofta finns arbetsställen som inte är i samma region som den juridiska enheten. Dock är detta den enda möjliga typen av metod om man vill veta uppgifter på länsnivå.

3 Bisnode - metod Den data som vi köper in från SCB kommer från deras export-/importregistret och finns tillgängliga på företagsnivå och är indelad i nio storleksklasser. Utifrån exporten/importen på dessa storleksklasser gör vi en uppskattning på exportvärdet och importvärdet per företag. Två steg i denna uppskattning är att vi dels säkerställer så att storleksklassen för exporten/importen inte överstiger företagets totala omsättning och aggregatet av alla dessa företags export/import stämmer överens för Sveriges totala export och import enligt SCB. Dessutom gör vi en matchning av export/importvärdet mot den sammanställningen SCB gör av export och import på varuproduktsnivå (SPIN-grupper). I vår egna databas har vi alla Sveriges aktiebolags bokslut, dessa bokslut har vi fördelat efter företagens arbetsställe utifrån det antal anställda per arbetsställe som företagen uppgett i ett intervall. På samma sätt gör vi med den uppskattade export- och importomsättningen där varje företag alltså får en del av värdet utifrån arbetsställets storlek, på detta sätt kan vi alltså få en bild av hur export- och importvärdet är fördelat geografiskt (i kommuner och län).

4 Förädlingsvärde är företagets omsättning minus kostnader för inköp av varor och tjänster (inkl avskrivningar). Detta anger alltså vad man gör till skillnad mot omsättning. Som exempel; jag köper en supertanker för 3 miljarder och säljer den för 3 miljarder + 1 krona. Då har jag en omsättning på 3 miljarder + 1 krona men mitt förädlingsvärde är bara 1 krona. Simpler-index; om förädlingsvärdet är lika stort som kostnaderna för personal och kapital får man ett index på 1. Om förädlingsvärdet är större än personal-och kapital kostnaderna så är indexet mindre än 1 dvs man har pengar över (utvecklingskraft). Om man har Simpler-index=1 är man lika lönsam som medel för svenskt näringsliv dvs kan betala personalkostnaderna, kapitalkostnaderna (ränta till banken och ge en avkastning på eget kapital som är medel för Sverige) Värdeavstånd; Om man har ett simpler-index som är 1 så har man ett värdeavstånd på noll dvs man är varken mindre eller mer lönsam än medel för Sverige. Har man ett index som är mindre än 1 dvs lönsam så anger värdeavståndet hur mycket mer lönsam man är i pengar. Detta kan användas för investeringar i anläggningar, personal etc. Om simplerindexet är större än 1 då kan man alltså inte betala hela kostnaderna för personal + bankkostnader + ge avkastning på eget kapital. Värdeavståndet anger hur mycket som fattas i pengar. Enkelt uttryckt; om ett företag har ett positivt värdeavstånd på 1 msek har man råd att anställa 2 personer (kostnad ca 0,5 msek/person) och ändå vara medellönsam dvs man får då med kostnadsökningen ett simpler-index=1. Om man tvärtom har ett index som är större än 1 och då har man alltså ett negativt värdeavstånd. Om man tex. har ett värdeavstånd på -1 msek så är 2 personer i farozonen för permitteringar.