VARFÖR ÄR HANDEL NÖDVÄNDIG? KAPITEL 3 VARFÖR ÄR HANDEL NÖDVÄNDIG?

Centralt innehåll Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. Global resursfördelning. Relationen mellan produktionskostnader i olika delar av världen och företagens lokalisering och internationella handel. Förklaringar till uppkomsten av transnationella företag. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.

Vem vinner och vem förlorar på öppen handel? Vinnarna: Förlorarna: Konsumenterna Exportörerna Länder som deltar Starka industrier Svaga företag Länder i uppbyggnadsskede

LIBERALISM Uppstod i samband med franska revolutionen Frihetsidealet lyfte fram fri handel och fritt företagande Bakom teorierna stod Adam Smith Grundtanken var att utveckling av handel och företagande skapade välstånd för alla Ekonomiska liberalismen – föregångare till våra dagars marknadsekonomi

PROTEKTIONISM Innebär att länder/regioner skyddar sina egna företag genom tullar, importrestriktioner, krångliga gränsövergångar, besvärliga blanketter etc. Tanken är att man ska utnyttja de lokalt tillverkade varorna i första hand. På så sätt kan dessa företag leva vidare och skapa trygghet för de anställda.

Utländska direktinvesteringar Fler företag gör direktinvesteringar utanför hemlandet Dessa investeringar sker genom att företaget startar egen verksamhet i ett annat land Vill komma åt kunder eller marknadsandelar Komma förbi regler om begränsning av import Köper ett dåligt skött företag till ett fördelaktigt pris

Faktorer som skapat internationaliseringen: Minskade telekommunikationskostnader Förbättrad IT-kapacitet De integrerade valuta- och kapitalmarknaderna

Ett land exporterar och importerar både varor och tjänster, och detta visas i bytesbalansen. Bytesbalansen består av: Handelsbalansen (varor) Tjänstebalansen (tjänster) Transfereringsbalansen (t ex räntor)

HANDELSBALANSEN Ett mått på hur bra Sverige lyckats på de utländska marknaderna. Om exporten blir större – överskott Om importen blir större – underskott Varuexport – varuimport = handelsöverskott/handelsunderskott

TJÄNSTEBALANSEN Består av export och import av tjänster, t ex resevaluta, sjöfart. Tjänsteexport – tjänsteimport = tjänsteöverskott/tjänsteunderskott

TRANSFERERINGSBALANSEN Transfereringar är en annan typ av tjänster, t ex räntor på lån, utdelningar på aktier, bidrag från EU, medlemsavgift till EU Transfereringar in – transfereringar ut = transfereringsöverskott/ transfereringsunderskott

Sveriges import och export ger upphov till penningströmmar till och från Sverige. Betalningsbalansen är en uppställning som visar alla transaktioner med andra länder. Betalningsbalansen består av bytesbalans och kapitalbalans.

BYTESBALANSEN Nettot av handelsbalans, tjänstebalans och transfereringsbalans. Handelsbalans + tjänstebalans + transfereringsbalans = BYTESBALANS

KAPITALBALANS Om ett land har underskott i bytesbalansen, måste detta finansieras på något sätt (lån) På samma sätt ger ett överskott i bytesbalansen möjlighet att placera pengar i utlandet (investeringar) Förändring i utländska lån och investeringar = Kapitalöverskott / kapitalunderskott

BETALNINGSBALANS Betalningsbalansen visar alla transaktioner med utlandet under ett år. Bytesbalans + kapitalbalans = betalningsbalans

Sverige och utrikeshandel Sverige är ett ganska litet land som är beroende av internationell handel: för att ge svensk industri en större marknad. för att förse svenska konsumenter med produkter som de inte annars skulle kunna få tillgång till

SVENSK EXPORT Sverige har drygt 50% av sin BNP på export Den viktigaste exportmarknaden är fortfarande Västeuropa Andra stora områden är USA, Asien, Central- och Östeuropa Exporterar Verkstadsvaror (ca 45%), Råvaror från skogen och metallindustrin (ca 20%)

Exporten avser både varor och tjänster, det kan dock vara svårt att särskilja dessa. T ex: Många varor som säljs idag inkluderar service och konsulttjänster och därför hamnar dessa tjänster statistiskt som en del av Sveriges export av varor.

SVENSK IMPORT Sverige importerar ca 70% av sitt totala energibehov Ca 70% av svensk import är från EU (största leverantörerna är Tyskland, Danmark, Norge, Holland) Verkstadsvaror står för ca 41% av varuimporten (elektronikvaror / telecom, maskiner, vägfordon); även olja

Konsumentens fria val Fri handel förutsätter att konsumenten alltid ska välja den för henne bästa och billigaste varan/tjänsten – oavsett från vilket land/region den kommer Alla konsumenter beter sig inte så – vissa föredrar t ex den lokala tillverkaren trots att det är dyrare (etik; miljö)

Ann Wetterström Nacka Enskilda gymnasium 2013 ht