Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Antibiotikaresistens
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Att bota infektioner - även i framtiden
Ulrika Körnell Socialdepartementet
Exempel på praktiskt arbete i lokala STRAMA-grupper
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Individual Consequences of Antibiotic Use
Hygiensjuksköterska på SMI
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Okomplicerad cystit i slutenvård
Multiresistenta bakterier
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Att bota infektioner - även i framtiden
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Strama Gunilla Stridh, leg. Apotekare
Okomplicerad cystit i slutenvård
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
Totalsammanställning LSV NSV FTV (94%) 217 (86%)
Tillsammans för världens säkraste vård
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Normering, tillsyn, kunskap
Förtroendemannautbildningen
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Gut carriage of ESBL pos. E. coli, Spain Valverde et al.,J Clin Microbiol. 2004; 42; 4769.
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Nationella Strama och arbete i Strama-grupper Mats Erntell Ansvarig Strama-Slutenvård Smittskyddsläkare och ordförande i Strama Halland.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Smittskyddsinstitutets arbete med vårdhygien och att förebygga vårdrelaterade infektioner.
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Göteborg Inger Riesenfeld-Örn
PPS-KVG Punktprevalens-studie i särskilda äldreboenden i Västra Götalands-regionens kommuner 2004.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Barn och antibiotika i Sverige
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
STRAMA Halland STRAMA- och Terapigrupp Läkemedelschef, informatör
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Vad är? Paradoxen Antibiotika- resistens Läkemedels- utveckling.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Varför är vi oroliga för ESBL?
Säker vård i Skåne Tema vårdrelaterade infektioner Ingrid Mattiasson.
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Sjukdomar och besvär.
Antibiotika & resistens
Doern. Am J Med 1995; 99:3S–7S Jacobs et al. ICAAC 1999, abstract C-61 Jacobs et al. AAC 1999: 43:1901Alexander Project data 1998/9. Penicillin-resistant.
Multiresistenta bakterier ESBL och MRSA Vad kan vi göra för att bromsa resistensutvecklingen ?
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Strama Primärvård & mottagningar
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Clostridium Difficile
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Presentationens avskrift:

Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Sveriges Kommuner och Landsting Svensk förening för vårdhygien

Medicinsk ansvarig sjuksköterska Verksamhetschef Förbättringsledare Distriktsläkare Hygienombud Sektionschef Vårdenhetschef Enhetschef Hygiensjuksköterska Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsläkare Apotekare

Sverige har en nationell politik för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Regeringens proposition 2005/06:50

Samverkansorgan med uppdrag från Regeringen.. Stöd till vårdens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete -kunskapsunderlag -metoder - interventioner - uppföljning Medverka till att kunskap i frågor som rör antibiotikaresistens tillämpas i praktiken

% överlevare Penicillin Obehandlade Dagar Penicillinet ökade chansen att överleva från 10% till 90% Lunginflammation med bakterier i blodbanan

Upptäckten av antibiotika Enorma medicinska vinster –Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner –Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer Neonatalvård

Antibiotikaresistens En oundviklig konsekvens av antibiotikaanvändning

Orsaker till resistensutveckling Selektion –Antibiotikaanvändning Spridning –Trängsel, hög arbetsbelastning –Dåliga hygienrutiner, ffa bristande handhygien –Spridningsbenägna bakteriestammar

Källa: Health Protection Agency. När England och Wales förlorade slaget mot MRSA

Antal dödsbevis i England som anger MRSA som dödsorsak

Varför är problemet akut? Antibiotikaresistens Utveckling av nya antibiotika

Sulphonamides Tetracyclines Penicillins Aminoglycosides Macrolides Glycopeptides Streptogramins Chloramphenicol Quinolones Trimetoprim Lincosamides 1930´s 1940´s 1950´s 1960´s 1970’s 1980´s 1990´s 2000´s Oxazolidinones Introduktion av nya antibiotikaklasser Lipopeptides Israel :3% av all sjukhus- mortalitet är relaterad till multiresistenta Gramnegativa bakterier (Carmeli 2006)

Muhimbili hospital Dar es Salaam, Tanzania

Resistens hos colibakterier, Sverige

Vem drabbas? Alla åldrar, men särskilt äldre –Sämre infektionsförsvar –Antibiotika –Sjukvård

Emma, 78 år

Den medicinska utvecklingen innebär att möjligheterna att behandla olika sjukdomar och även i hög ålder har blivit allt bättre. För att klara av dessa högre krav har landstingen ökat genomströmningen i den slutna vården och en allt större del av vården sker utanför sjukhusen.

Socialstyrelsens läkemedelsregister – Kvinnor som fått minst en antibiotikakur Ålder % Kvinnor som fått mer än 10 kurer Ålder 80+ 2%

80-årig man från äldreboende

Basala hygienrutiner Rationell antibiotikaanvändning

Administrativa.. Legala…. Praktiska…. Resursmässiga… Psykologiska….. Kunskapsmässiga.. HINDERHINDER

Det måste gå !